Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  becksvart kamklobagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Prionychus melanarius
Becksvart kamklobagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En bred, klumpigt byggd art som är 10–12 mm lång. Den är svart och ganska starkt glänsande. Fotlederna är rödbruna. Benen och antennerna är långa och benen är kraftigt byggda. Huvudet är litet i förhållande till resten av kroppen. Täckvingarna har längsrader med punkter.
Utbredning
Länsvis förekomst för becksvart kamklobagge Observationer i  Sverige för becksvart kamklobagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd i östra Sverige från Skåne till Uppland, och längs Västkusten. Närmast i Norge, Finland och Karelen. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Lever i ihåliga träd och lågor, främst av björk, ek och bok. Dessutom funnen i trädavfall av lövträd vid sågverk. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i död ved, främst av lövträd som ek, bok, björk och alm, troligen också ask och lind, men även av tall. Främst i brunrötad ved och mulm i hålträd, bland annat funnen i gnagmjölet från läderbaggen (Osmoderma eremita), även i lågor. Dessutom är arten funnen i trädavfall vid sågverk. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv, och påträffas under juni-juli.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· askar
· askar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· lindar
· lindar
· skogsalm
· skogsalm
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Prionychus, Art Prionychus melanarius (Germar, 1813) - becksvart kamklobagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Lever i ihåliga träd och lågor, främst av björk, ek och bok. Dessutom funnen i trädavfall av lövträd vid sågverk. Känd från spridda landskap från Skåne till Uppland. Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (50-150). Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (200-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv)).
En bred, klumpigt byggd art som är 10–12 mm lång. Den är svart och ganska starkt glänsande. Fotlederna är rödbruna. Benen och antennerna är långa och benen är kraftigt byggda. Huvudet är litet i förhållande till resten av kroppen. Täckvingarna har längsrader med punkter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för becksvart kamklobagge

Länsvis förekomst och status för becksvart kamklobagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för becksvart kamklobagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd i östra Sverige från Skåne till Uppland, och längs Västkusten. Närmast i Norge, Finland och Karelen. Världsutbredningen är begränsad till Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Prionychus  
  • Art
    Prionychus melanarius(Germar, 1813) - becksvart kamklobagge

Larvutvecklingen sker i död ved, främst av lövträd som ek, bok, björk och alm, troligen också ask och lind, men även av tall. Främst i brunrötad ved och mulm i hålträd, bland annat funnen i gnagmjölet från läderbaggen (Osmoderma eremita), även i lågor. Dessutom är arten funnen i trädavfall vid sågverk. Den fullbildade skalbaggen är nattaktiv, och påträffas under juni-juli.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Har betydelse)
· askar - Fraxinus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· lindar - Tilia (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Avverkning av ihåliga träd i hagmarker, alléer och parker.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)

Baranowski, R. 1977. Intressanta skalbaggsfynd 1 (Coleoptera). Ent. Tidskr. 98: 11–28.

Lundberg, S. 1993. Sällsynta och hotade skalbaggar i Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 83–96.

Palm, T. 1946. Anteckningar om svenska skalbaggar. II. Ent. Tidskr. 67: 11–20.

Ringdahl, A. 1939. Coleoptera och Macrolepidoptera från Hallands Väderö. Opusc. Ent. 4: 170–184.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000, Håkan Ljungberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Alleculinae  
  • Tribus
    Alleculini  
  • Släkte
    Prionychus  
  • Art
    Prionychus melanarius, (Germar, 1813) - becksvart kamklobagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000, Håkan Ljungberg 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.