Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus montanus
Bergbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bergbjörnbär är ett mycket högvuxet björnbär med i stort sett kala, kantiga eller fårade årsskott och långa, smala blomställningar med oftast vita blommor med kala fruktämnen. Spirbjörnbär Rubus grabowskii är den svenska björnbärsart som är mest lik bergbjörnbär, men avviker bland annat genom oftast rosa blommor med håriga fruktämnen. Båda arterna är triploida med 21 kromosomer. I Mellaneuropa finns flera liknande arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för bergbjörnbär Observationer i  Sverige för bergbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bergbjörnbär är i Sverige endast funnet i Skåne, i trakten av Löddeköpinge, där det finns på ett flertal lokaler. Arten är säkerligen inkommen i relativt sen tid men troligen på naturligt väg. Enligt belägg på Botaniska museet i Lund ska den tidigare även ha förvildats från Lunds botaniska trädgård. För övrigt har bergbjörnbär en stor utbredning i Mellaneuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Ett äkta björnbär, besläktat med spirbjörnbär, som förekommer på ett fåtal lokaler i Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (900-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 (28-40) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D1+2).
Ekologi
Bergbjörnbär växer i bryn och gläntor i sandiga tallskogar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus montanus Lib. ex Lej. - bergbjörnbär Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Ett äkta björnbär, besläktat med spirbjörnbär, som förekommer på ett fåtal lokaler i Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (900-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 28 (28-40) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². Populationen är ökande. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D1+2).
Bergbjörnbär är ett mycket högvuxet björnbär med i stort sett kala, kantiga eller fårade årsskott och långa, smala blomställningar med oftast vita blommor med kala fruktämnen. Spirbjörnbär Rubus grabowskii är den svenska björnbärsart som är mest lik bergbjörnbär, men avviker bland annat genom oftast rosa blommor med håriga fruktämnen. Båda arterna är triploida med 21 kromosomer. I Mellaneuropa finns flera liknande arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergbjörnbär

Länsvis förekomst och status för bergbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bergbjörnbär är i Sverige endast funnet i Skåne, i trakten av Löddeköpinge, där det finns på ett flertal lokaler. Arten är säkerligen inkommen i relativt sen tid men troligen på naturligt väg. Enligt belägg på Botaniska museet i Lund ska den tidigare även ha förvildats från Lunds botaniska trädgård. För övrigt har bergbjörnbär en stor utbredning i Mellaneuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus montanusLib. ex Lej. - bergbjörnbär

Bergbjörnbär växer i bryn och gläntor i sandiga tallskogar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Artens mycket begränsade utbredning tillsammans med liten populationsstorlek gör den känslig för storskalig påverkan av växtplatserna, till exempel vid exploateringar. För övrigt verkar den klara sig bra och ökar troligen i nuläget.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Lokalerna bör uppmärksammas så att de inte förstörs av misstag och bör övervakas av floraväktare.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). — The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Oredsson, A. 2004. Ett nytt björnbärseldorado funnet i Skåne: 15 arter på 6 km2! Bot. Not. 137 (4): 1-16.

Trávnícek, B. & Zázvorka, J. 2005. Taxonomy of Rubus ser. Discolores in the Czech Republic and adjacent regions. Preslia 77: 1-88.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Burén 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-08.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Rubus - äkta björnbär 
  • Art
    Rubus montanus, Lib. ex Lej. - bergbjörnbär
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Burén 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010-12-08.