Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergeksbladmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Acrobasis tumidana
Bergeksbladmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bergekbladmottet är en ganska stor småfjäril med en vingbredd på 21–23 mm. Framvingarna är i inre tredjedelen ljust rostbruna och fältet avslutas utåt med en vit, böjd, inåt diffust begränsad tvärlinje, som gränsar till ett svartaktigt, böjt tvärband av svartaktiga fjäll som bildar en upphöjning. Mellanfältet är gråbrunt med en svart, ibland förenad dubbelpunkt åtföljd av vita fjäll på utsidan. Fransarnas bas har på sin höjd obetydliga, mörka fjäll. Arten kan förväxlas med skogsekbladmott Conobathra repandana, som inte har så markerat, av svartaktiga fjäll upphöjd tvärlinje. Bergekbladmottet är avbildat av Palm (1986).
Utbredning
Länsvis förekomst för bergeksbladmott Observationer i  Sverige för bergeksbladmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns i Central- och Sydeuropa. I Danmark var arten bara funnen på Bornholm 1960 men under senare år har den också påträffats på Lolland-Falster-Mön, på nordöstra Jylland och nordöstra Själland. Den har rapporterats från Norge men strukits eftersom beläggexemplar saknas. I Sverige har den uppgivits från Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän, alltid i omedelbar närhet till kusten. Första fyndet gjordes av Anders Lewin i Göteborgstrakten (Bohuslän Björkö, 16.VIII.1940) och ett annat fynd stammar från Västergötland, Grävsnäs (Björklund leg.). Den är sedan 1952 känd från Kullaberg, där den insamlats i ekskogen ovanför stigen mellan Mölle och Ransvik. Under de senaste decennierna har dock inga exemplar insamlats där, men förmodligen finns arten kvar i en mindre population. För närvarande finns en stabil population på Lilla Amundön söder om Göteborg, men i övrigt är arten ytterst sällsynt i Sverige.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Bergekbladmott har tidigare förekommit i kustnära ekkrattskogar längs västkusten. Arten, som lever på bergek (Quercus petrea), har av okänd anledning minskat under senare årtionden. På de tidigare lokalerna, Kullaberg och Amundön har arten inte kunnat återfinnas under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4100 (888-14300) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v); D2).
Ekologi
Arten håller till i ekkratt och skogar av bergek nära havet, gärna där kustlinjen är klippig och med ett gynnsamt mikroklimat. Larven lever på hösten och våren på ek, i norra Europa i första hand på bergek Quercus petraea. Flygtiden är från slutet av juli till slutet av augusti.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bergek
· bergek
· skogsek
· skogsek
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Acrobasis, Art Acrobasis tumidana (Denis & Schiffermüller, 1775) - bergeksbladmott Synonymer bergekbladmott, Conobathra tumidana (Denis & Schiffermüller, 1775)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Bergekbladmott har tidigare förekommit i kustnära ekkrattskogar längs västkusten. Arten, som lever på bergek (Quercus petrea), har av okänd anledning minskat under senare årtionden. På de tidigare lokalerna, Kullaberg och Amundön har arten inte kunnat återfinnas under senare år. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4100 (888-14300) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-40) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(i,ii,iii,iv,v)+2ab(i,ii,iii,iv,v); D2).
Bergekbladmottet är en ganska stor småfjäril med en vingbredd på 21–23 mm. Framvingarna är i inre tredjedelen ljust rostbruna och fältet avslutas utåt med en vit, böjd, inåt diffust begränsad tvärlinje, som gränsar till ett svartaktigt, böjt tvärband av svartaktiga fjäll som bildar en upphöjning. Mellanfältet är gråbrunt med en svart, ibland förenad dubbelpunkt åtföljd av vita fjäll på utsidan. Fransarnas bas har på sin höjd obetydliga, mörka fjäll. Arten kan förväxlas med skogsekbladmott Conobathra repandana, som inte har så markerat, av svartaktiga fjäll upphöjd tvärlinje. Bergekbladmottet är avbildat av Palm (1986).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergeksbladmott

Länsvis förekomst och status för bergeksbladmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergeksbladmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns i Central- och Sydeuropa. I Danmark var arten bara funnen på Bornholm 1960 men under senare år har den också påträffats på Lolland-Falster-Mön, på nordöstra Jylland och nordöstra Själland. Den har rapporterats från Norge men strukits eftersom beläggexemplar saknas. I Sverige har den uppgivits från Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän, alltid i omedelbar närhet till kusten. Första fyndet gjordes av Anders Lewin i Göteborgstrakten (Bohuslän Björkö, 16.VIII.1940) och ett annat fynd stammar från Västergötland, Grävsnäs (Björklund leg.). Den är sedan 1952 känd från Kullaberg, där den insamlats i ekskogen ovanför stigen mellan Mölle och Ransvik. Under de senaste decennierna har dock inga exemplar insamlats där, men förmodligen finns arten kvar i en mindre population. För närvarande finns en stabil population på Lilla Amundön söder om Göteborg, men i övrigt är arten ytterst sällsynt i Sverige.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Acrobasis  
  • Art
    Acrobasis tumidana(Denis & Schiffermüller, 1775) - bergeksbladmott
    Synonymer
    bergekbladmott
    Conobathra tumidana (Denis & Schiffermüller, 1775)

Arten håller till i ekkratt och skogar av bergek nära havet, gärna där kustlinjen är klippig och med ett gynnsamt mikroklimat. Larven lever på hösten och våren på ek, i norra Europa i första hand på bergek Quercus petraea. Flygtiden är från slutet av juli till slutet av augusti.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bergek - Quercus petraea (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
På Kullaberg borde arten ha ett säkert fäste då inga ingrepp görs i ekkrattskogen i sydsluttningen. På övriga platser längs västkusten kan lokaler skadas eller försvinna om skogsavverkning genomförs.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kända lokaler för bergekbladmott bör inte utsättas för radikala ingrepp så att ljusförhållanden och värdväxttillgång avsevärt förändras.
Det vetenskapliga släktnamnet för bergekbladmottet är numera Conobathra (Karsholt & Razowski, 1996), men i rödlistan behålls namnet Acrobasis till nästa revision.

Lewin, A. 1942. Fynd av nya och sällsynta småfjärilar. Ent. Tidskr. 7: 65-71.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv, Bind 3. Fauna Bøger. København.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. 380 s. Apollo Books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Acrobasis  
  • Art
    Acrobasis tumidana, (Denis & Schiffermüller, 1775) - bergeksbladmott
    Synonymer
    bergekbladmott
    Conobathra tumidana (Denis & Schiffermüller, 1775)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.