Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bergfiltskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Scytinostroma praestans
Bergfiltskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fruktkropparna hos denna skinnsvamp är utbredda, vidväxta och har en fast, något filtartad konsistens. Hymeniet är slätt och svampen närmast gräddgul. De vanliga hyferna (generativa hyfer) har söljor men hyfvävnaden innehåller också rikligt med sparsamt förgrenade skeletthyfer vilka färgas rödbruna i Melzer’s lösning (dextrinoid reaktion). Bergfiltskinn har inget sammanhängande skikt av basidier utan de långsmala basidierna bildas i hyfvävnaden och växer ut mot ytan en och en. Blandat med basidierna finns smala gloeocystider med en avsnörd papill i toppen (schizopapill) och dessa cystider mörknar vid behandling med sulfovanillin. Sporerna är spolformade, 13–17 × 2.5–3.5 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för bergfiltskinn Observationer i  Sverige för bergfiltskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
De sju svenska fynden är alla från norra Sverige och arten är där möjligen något vanligare i fjällnära barrskog. Endast ett fynd har rapporterats i sen tid, övriga är från 60-talet. I Norge har arten samlats 13 gånger och den är ungefär lika vanlig i Finlands nordligare barrskogar. Det finns en del noteringar av arten från Mellaneuropas bergstrakter men också flera fynd från buskskogar vid Medelhavet. Det är oklart om de sydliga populationerna representerar samma art som i Norden. Arten är beskriven från Canada och sällsynt förekommande där och i USA.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på granved, enstaka gånger på andra substrat, i äldre barrskog. Ofta i höjdlägesbarrskog med ett kärvt lokalklimat. Måste artbestämmas i mikroskop. Arten har liten population och bedöms fortgående att minska p.g.a. avverkningar som gör att nybildningen av granved av kvalitet minskar eller uteblir. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-300). Populationen minskar med mer än 5% inom 20 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
Ekologi
Nedbrytare som ger vitröta i såväl barrved som lövved. Den förefaller vara vanligast i barrskog och har samlats på både gran och tall men förekommer också i fjällnära björkskog där den samlats på björk, vide och enbuskar. Möjligen är det en art som gynnas av tillgång på hård ved i klimatiskt utsatta miljöer, vilket skulle kunna förklara varför den även förekommer i de torra skogarna vid Medelhavet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Peniophoraceae, Släkte Scytinostroma, Art Scytinostroma praestans (H.S.Jacks.) Donk - bergfiltskinn Synonymer Corticium praestans H.S.Jacks.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på granved, enstaka gånger på andra substrat, i äldre barrskog. Ofta i höjdlägesbarrskog med ett kärvt lokalklimat. Måste artbestämmas i mikroskop. Arten har liten population och bedöms fortgående att minska p.g.a. avverkningar som gör att nybildningen av granved av kvalitet minskar eller uteblir. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (1000-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (3-300). Populationen minskar med mer än 5% inom 20 (= 3 generationer) år. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (C1; D1).
Fruktkropparna hos denna skinnsvamp är utbredda, vidväxta och har en fast, något filtartad konsistens. Hymeniet är slätt och svampen närmast gräddgul. De vanliga hyferna (generativa hyfer) har söljor men hyfvävnaden innehåller också rikligt med sparsamt förgrenade skeletthyfer vilka färgas rödbruna i Melzer’s lösning (dextrinoid reaktion). Bergfiltskinn har inget sammanhängande skikt av basidier utan de långsmala basidierna bildas i hyfvävnaden och växer ut mot ytan en och en. Blandat med basidierna finns smala gloeocystider med en avsnörd papill i toppen (schizopapill) och dessa cystider mörknar vid behandling med sulfovanillin. Sporerna är spolformade, 13–17 × 2.5–3.5 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bergfiltskinn

Länsvis förekomst och status för bergfiltskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bergfiltskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



De sju svenska fynden är alla från norra Sverige och arten är där möjligen något vanligare i fjällnära barrskog. Endast ett fynd har rapporterats i sen tid, övriga är från 60-talet. I Norge har arten samlats 13 gånger och den är ungefär lika vanlig i Finlands nordligare barrskogar. Det finns en del noteringar av arten från Mellaneuropas bergstrakter men också flera fynd från buskskogar vid Medelhavet. Det är oklart om de sydliga populationerna representerar samma art som i Norden. Arten är beskriven från Canada och sällsynt förekommande där och i USA.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Peniophoraceae  
  • Släkte
    Scytinostroma  
  • Art
    Scytinostroma praestans(H.S.Jacks.) Donk - bergfiltskinn
    Synonymer
    Corticium praestans H.S.Jacks.

Nedbrytare som ger vitröta i såväl barrved som lövved. Den förefaller vara vanligast i barrskog och har samlats på både gran och tall men förekommer också i fjällnära björkskog där den samlats på björk, vide och enbuskar. Möjligen är det en art som gynnas av tillgång på hård ved i klimatiskt utsatta miljöer, vilket skulle kunna förklara varför den även förekommer i de torra skogarna vid Medelhavet.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
I barrskog hotas arten av skogsbruk som minskar tillgången till den typen av hård, senvuxen ved som arten föredrar. I fjällnära områden har arten kanske bättre möjligheter till överlevnad.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Det är angeläget att fastställa om nordliga och sydliga populationer i Europa tillhör samma art. Fjällnära barrskog och björkskog bör inventeras för att klarlägga om arten där har en livskraftig population.
Utländska namn. FI – pohjansäämikkä; NO – trevleflakskinn.

Hallenberg, N. 1985. The Lachnocladiaceae and Coniophoraceae of North Europe. Fungiflora, Oslo.

Jackson, H.S. 1948. Studies of Canadian Thelephoraceae II. Some new species of Corticium. Canadian Journal of Research, C, 26: 143-157.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Peniophoraceae  
  • Släkte
    Scytinostroma  
  • Art
    Scytinostroma praestans, (H.S.Jacks.) Donk - bergfiltskinn
    Synonymer
    Corticium praestans H.S.Jacks.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2012