Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blåbandad spindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius borgsjoeensis
Blåbandad spindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blåbandad spindling är en säregen spindling som tillhör undersläktet Phlegmacium och har placerats inom sektion Phlegmacioides (=Variecolores). Den beskrevs först 1992 från Borgsjö i Medelpad, därav namnet. Det är en småvuxen, ”knubbig” art som är ljus och glansig och påminner om spindlingar i C. malachii- gruppen inom undersläktet Telamonia. Hatten är liten 2,5–6 cm, svagt klibbig, ockragul-gulbrun med mörkare radiära strimmor. Skivorna är medeltäta och ljust ockragula. Foten är nedåt svagt vidgad och ofta böjd, vit med karaktäristiska blåvioletta band eller fläckar av tunt velum. Sporerna är stora, 11,5–13,5 x 6,5–7,5 µm, och hatthuden är svagt differentierad. C. borgsjoeensis är släkt med andra arter i C. balteatus-gruppen. Flera av dessa finns i samma miljö, men denna lilla ljusa art med blått velum gör den omisskännlig.
Utbredning
Länsvis förekomst för blåbandad spindling Observationer i  Sverige för blåbandad spindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverge känd från ett 15-tal lokaler i mellersta delen (Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Dalarna). Lokalerna ligger inom bergkullområdet. I Norge är den också känd från landets mellersta del, från Oppland till Nordland, men anses överallt sällsynt. Arten är även känd från mellersta Finland. Nyligen är den funnen i norra Italien under gran (Picea) på 1600 m höjd nära österrikiska gränsen. Arten har sannolikt en större utbredning men är så pass karaktäristisk att den knappast är speciellt förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med gran. Påträffas främst i äldre ört- och kalkrik granskog, gärna i sluttningar med rörligt markvatten. Inte påträffad i skog som uppkommit efter kalavverkning. Total population i landet bedöms ha minskat och minska fortsatt p.g.a. slutavverkningar av äldre kontinuitetsskogar. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-300) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Arten förekommer i sur blåbärsgranskog med varierade frekvens mellan olika år. Lokalt kan den vissa år vara rätt frekvent. Arten växer med gran (Picea). Den typiska växtplatsen är på råhumus i svackor mellan tuvor av kraftigt blåbärsris (Vaccinum) i äldre granskogssluttningar. Den tycks gärna växa i skuggiga, fuktiga lägen, t ex i nordsluttningar i höglägen. Någon gång förekommer den också i mossig granskog. Den är även funnen med tall (Pinus) i näringsfattig miljö. Den växer enstaka eller ofta i små knippen. Bara små bestånd brukar finnas på varje växtplats.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius borgsjoeensis Brandrud - blåbandad spindling Synonymer Cortinarius borgsjoeënsis Brandrud, Cortinarius borgsjoensis Brandrud

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran. Påträffas främst i äldre ört- och kalkrik granskog, gärna i sluttningar med rörligt markvatten. Inte påträffad i skog som uppkommit efter kalavverkning. Total population i landet bedöms ha minskat och minska fortsatt p.g.a. slutavverkningar av äldre kontinuitetsskogar. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (200-4000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (100). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (10-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (40-300) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Blåbandad spindling är en säregen spindling som tillhör undersläktet Phlegmacium och har placerats inom sektion Phlegmacioides (=Variecolores). Den beskrevs först 1992 från Borgsjö i Medelpad, därav namnet. Det är en småvuxen, ”knubbig” art som är ljus och glansig och påminner om spindlingar i C. malachii- gruppen inom undersläktet Telamonia. Hatten är liten 2,5–6 cm, svagt klibbig, ockragul-gulbrun med mörkare radiära strimmor. Skivorna är medeltäta och ljust ockragula. Foten är nedåt svagt vidgad och ofta böjd, vit med karaktäristiska blåvioletta band eller fläckar av tunt velum. Sporerna är stora, 11,5–13,5 x 6,5–7,5 µm, och hatthuden är svagt differentierad. C. borgsjoeensis är släkt med andra arter i C. balteatus-gruppen. Flera av dessa finns i samma miljö, men denna lilla ljusa art med blått velum gör den omisskännlig.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blåbandad spindling

Länsvis förekomst och status för blåbandad spindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blåbandad spindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverge känd från ett 15-tal lokaler i mellersta delen (Medelpad, Ångermanland, Jämtland, Dalarna). Lokalerna ligger inom bergkullområdet. I Norge är den också känd från landets mellersta del, från Oppland till Nordland, men anses överallt sällsynt. Arten är även känd från mellersta Finland. Nyligen är den funnen i norra Italien under gran (Picea) på 1600 m höjd nära österrikiska gränsen. Arten har sannolikt en större utbredning men är så pass karaktäristisk att den knappast är speciellt förbisedd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius borgsjoeensisBrandrud - blåbandad spindling
    Synonymer
    Cortinarius borgsjoeënsis Brandrud
    Cortinarius borgsjoensis Brandrud

Arten förekommer i sur blåbärsgranskog med varierade frekvens mellan olika år. Lokalt kan den vissa år vara rätt frekvent. Arten växer med gran (Picea). Den typiska växtplatsen är på råhumus i svackor mellan tuvor av kraftigt blåbärsris (Vaccinum) i äldre granskogssluttningar. Den tycks gärna växa i skuggiga, fuktiga lägen, t ex i nordsluttningar i höglägen. Någon gång förekommer den också i mossig granskog. Den är även funnen med tall (Pinus) i näringsfattig miljö. Den växer enstaka eller ofta i små knippen. Bara små bestånd brukar finnas på varje växtplats.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Blåbandad spindling är sällsynt och tycks ha en begränsad utbredning och ekologisk nisch. Denna typ av artfattiga, äldre granskogar avverkas idag i hög utsträckning. Arten är sannolikt känslig för uttorkning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Även artfattiga, sura blåbärsgranskogar av äldre typ med kraftigt blåbärsris bör ingå i reservat och någon lokal som hyser arten bör undandras avverkning.
Utländska namn – Tusseslørsopp.

Bellú, F. 2002 Ritrovamento di Cortinarius borgsjoeensis Brand. In Sudtirol (Province Autonome de Bolzano - Italie). Journal des J. E. C. Tome V, no 4:69–71

Brandrud, T. E. 1998. Cortinarius subgenus Phlegmacium section Phlegmacioides (=Variecolores) in Europe. Edinb. J. Bot. 55(1): 65–156.

Brandrud, T. E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J & Muskos, S. 1990-98. Cortinarius, Flora Photographica Vol 2 (1992) pl. B26

Soop, K. 2004. Cortinarius in Sweden. Eget förlag. BILD

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius borgsjoeensis, Brandrud - blåbandad spindling
    Synonymer
    Cortinarius borgsjoeënsis Brandrud
    Cortinarius borgsjoensis Brandrud
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindström 2005.