Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blek lundlav

Organismgrupp Lavar Bacidia rosellizans
Blek lundlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blek lundlav är en skorplav med platta, blekt rosa till nästan vitaktiga apothecier. Den liknar den sydligt utbredda rosa lundlav Bacidia rosella, men blek lundlav har tunnare bål, något mindre apothecier och en nordlig utbredning. Mikroskopiskt skiljer den sig genom mindre och smalare sporer med färre septa, 42-56 × 2 µm och 7-10 septa, jämfört med 71-91 × 3-4 µm och 15-19 septa hos rosa lundlav (Ekman 2009). Konidierna skiljer sig också, hos blek lundlav är de 5-9-septerade och 27-35 × 1,2-1,6 µm medan de är osepterade och 10-17 × 0,5-0,8 µm hos rosa lundlav.
Utbredning
Observationer i  Sverige för blek lundlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har blek lundlav påträffats i Hälsingland, Medelpad och Jämtland (Nordin m.fl. 2011) men även Ångermanland (Artportalen 2016). Den är känd från färre än 100 lokaler. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten är inte känd från Danmark, Norge eller Finland. Blek lundlav är en boreal art vilken utanför Fennoskandia är funnen i Ryssland, USA och Kanada.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Växer på senvuxna aspar i öppna asprika skogar med hög luftfuktighet i norra Sverige. Lavsamhället på träden domineras av skorplavar. Arten minskade sannolikt kraftigt när skogsbruket bekämpade lövträd, men även därefter har klena lövbestånd avverkats i stor omfattning. Arten förekommer inte i täta skogar. Avverkning och förtätning av glesa skogar är hot. Friställning av aspar på hyggen är inte ett hot eftersom den klarar detta och trivs i solbelysta lägen. Sannolikt blir lokaler med arten sällan nyckelbiotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (1000-10000). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (40-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (10-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Blek lundlav förekommer främst på asp, mer sällsynt även på sälg, i allt från halvöppna till helt öppna lägen. Den växer ofta från ögonhöjd och uppåt, även på grenar och stammar högt uppe i aspkronorna. Den är hittills framförallt påträffad på medelålders till äldre aspar (från 80-150-åriga träd) i olika typer av asprika biotoper, vanligtvis i naturskogsartad asprik barrskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Levande träd
Levande träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Bacidia (lundlavar), Art Bacidia rosellizans S.Ekman - blek lundlav Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Växer på senvuxna aspar i öppna asprika skogar med hög luftfuktighet i norra Sverige. Lavsamhället på träden domineras av skorplavar. Arten minskade sannolikt kraftigt när skogsbruket bekämpade lövträd, men även därefter har klena lövbestånd avverkats i stor omfattning. Arten förekommer inte i täta skogar. Avverkning och förtätning av glesa skogar är hot. Friställning av aspar på hyggen är inte ett hot eftersom den klarar detta och trivs i solbelysta lägen. Sannolikt blir lokaler med arten sällan nyckelbiotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 600 (1000-10000). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (40-8000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (10-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Blek lundlav är en skorplav med platta, blekt rosa till nästan vitaktiga apothecier. Den liknar den sydligt utbredda rosa lundlav Bacidia rosella, men blek lundlav har tunnare bål, något mindre apothecier och en nordlig utbredning. Mikroskopiskt skiljer den sig genom mindre och smalare sporer med färre septa, 42-56 × 2 µm och 7-10 septa, jämfört med 71-91 × 3-4 µm och 15-19 septa hos rosa lundlav (Ekman 2009). Konidierna skiljer sig också, hos blek lundlav är de 5-9-septerade och 27-35 × 1,2-1,6 µm medan de är osepterade och 10-17 × 0,5-0,8 µm hos rosa lundlav.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för blek lundlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har blek lundlav påträffats i Hälsingland, Medelpad och Jämtland (Nordin m.fl. 2011) men även Ångermanland (Artportalen 2016). Den är känd från färre än 100 lokaler. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten är inte känd från Danmark, Norge eller Finland. Blek lundlav är en boreal art vilken utanför Fennoskandia är funnen i Ryssland, USA och Kanada.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidia - lundlavar 
  • Art
    Bacidia rosellizansS.Ekman - blek lundlav

Blek lundlav förekommer främst på asp, mer sällsynt även på sälg, i allt från halvöppna till helt öppna lägen. Den växer ofta från ögonhöjd och uppåt, även på grenar och stammar högt uppe i aspkronorna. Den är hittills framförallt påträffad på medelålders till äldre aspar (från 80-150-åriga träd) i olika typer av asprika biotoper, vanligtvis i naturskogsartad asprik barrskog.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Arten hotas främst av slutavverkning av naturskogsartad asprik barrskog. Många av de aspar som sparas i samband med avverkningar faller inom något år efter avverkningen på grund av alltför små eller obefintliga skyddszoner kring träden. Föryngringen av asp är i stora delar av Norrland dålig till följd av ett alltför hårt betestryck från främst älg, men även rådjur.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Naturskogsartad asprik barrskog med blek lundlav indikerar höga biologiska värden och bör bevaras. En generellt viktig åtgärd i samband med slutavverkning är att spara samtliga aspar. Ofta kan det vara bättre att spara dungar med aspar och andra träd tillsammans för att undvika stormfällningar efter avverkningar. Föryngring av asp och sälg bör säkerställas genom en decimering av klövviltstammarna i Norrland och genom stängsling av särskilt viktiga lövrika ungskogar.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-21]

Ekman, S. 2009. Bacidia rosellizans, a new lichen species from the taiga belt. Lichenologist 41: 481-487.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-10-21]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Bacidia - lundlavar 
  • Art
    Bacidia rosellizans, S.Ekman - blek lundlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Fredrik Jonsson