Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blyertslav

Organismgrupp Lavar Buellia violaceofusca
Blyertslav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blyertslav är en skorplav med blekt grå till nästan vit, tydlig men tunn bål. Bålen har rikligt med konvexa, ofta sammanflytande soral, 0,15–0,6 mm breda och mörkt bruna med en violett anstrykning överst. Färgen påminner om blyerts. Om den tunna översta, färgade delen av soralen är borta blir de istället rent gröna. Fruktkroppar och pyknid är inte kända. Bålen saknar dessutom s.k. lavsubstanser och den systematiska placeringen för arten är därför oklar. Arten känns lättast igen på de små mörka soralen som kontrasterar mot den ljusa bålen.
Utbredning
Länsvis förekomst för blyertslav Observationer i  Sverige för blyertslav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs först 1991 och är känd från omkring 500 aktuella lokaler från Skåne till Värmland och Uppland. Den har flest fynd i östra Sverige men trots eftersökningar har den inte hittats på Gotland. Arten är inte känd från Norge eller Finland. Den är även funnen i Skottland och Estland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Omkring 550 aktuella lokaler från Skåne till Uppland. Arten växer på grovsprucken bark av gamla ekar i gamla täta skogar med hög luftfuktighet. Denna typ av ekar nyskapas i mycket begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (1100-5500). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (550-2750). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Blyertslav växer främst på grova ekar i ekbestånd med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet, ofta nära sjöar eller kusten. Ofta växer den skuggigt i igenväxande slåtter- eller betesmark. Barken skall vara mycket grovsprucken vilket den främst blir på långsamvuxna träd och mycket sällan i planterade skogar som sköts rationellt. Ofta växer den tillsammans med andra rödlistade lavar som skuggorangelav Caloplaca lucifuga, gammelekslav Opegrapha illecebrosa och grå skärelav Schismatomma decolorans.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Buellia (rönnlavar), Art Buellia violaceofusca G.Thor & Muhr - blyertslav Synonymer violettbrun skivlav

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Omkring 550 aktuella lokaler från Skåne till Uppland. Arten växer på grovsprucken bark av gamla ekar i gamla täta skogar med hög luftfuktighet. Denna typ av ekar nyskapas i mycket begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (1100-5500). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (550-2750). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Blyertslav är en skorplav med blekt grå till nästan vit, tydlig men tunn bål. Bålen har rikligt med konvexa, ofta sammanflytande soral, 0,15–0,6 mm breda och mörkt bruna med en violett anstrykning överst. Färgen påminner om blyerts. Om den tunna översta, färgade delen av soralen är borta blir de istället rent gröna. Fruktkroppar och pyknid är inte kända. Bålen saknar dessutom s.k. lavsubstanser och den systematiska placeringen för arten är därför oklar. Arten känns lättast igen på de små mörka soralen som kontrasterar mot den ljusa bålen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blyertslav

Länsvis förekomst och status för blyertslav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blyertslav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs först 1991 och är känd från omkring 500 aktuella lokaler från Skåne till Värmland och Uppland. Den har flest fynd i östra Sverige men trots eftersökningar har den inte hittats på Gotland. Arten är inte känd från Norge eller Finland. Den är även funnen i Skottland och Estland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Buellia - rönnlavar 
  • Art
    Buellia violaceofuscaG.Thor & Muhr - blyertslav
    Synonymer
    violettbrun skivlav

Blyertslav växer främst på grova ekar i ekbestånd med lång trädkontinuitet och hög luftfuktighet, ofta nära sjöar eller kusten. Ofta växer den skuggigt i igenväxande slåtter- eller betesmark. Barken skall vara mycket grovsprucken vilket den främst blir på långsamvuxna träd och mycket sällan i planterade skogar som sköts rationellt. Ofta växer den tillsammans med andra rödlistade lavar som skuggorangelav Caloplaca lucifuga, gammelekslav Opegrapha illecebrosa och grå skärelav Schismatomma decolorans.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Lämpliga ekar nyskapas i mycket begränsad omfattning och en minskning av antalet långsamvuxna grova ekar är därför ett hot. När den förekommer i igenväxande successionsstadier riskerar ofta de gamla ekarna att konkurreras ut av unga lövträd eller granar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Vissa bestånd med blyertslav bör försiktigt gallras eller röjas så att värdträden inte riskeras att dödas av unga träd. På lokaler med blyertslav måste ett tillräckligt antal unga träd tillåtas bli mycket gamla för att på lång sikt ersätta de nuvarande gammelträden.
Arten kallades i rödlistan från 1995 violettbrun skivlav.

Fritz, Ö. 1998. Nya och intressanta lavfynd från södra Sverige, särskilt Halland. Graphis Scripta 9: 11–14.

Thor, G. 1991. Buellia violaceofusca, a new lichen from Sweden. Lichenologist 23: 11–13.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Buellia - rönnlavar 
  • Art
    Buellia violaceofusca, G.Thor & Muhr - blyertslav
    Synonymer
    violettbrun skivlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.