Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blylavsknagg

Organismgrupp Lavar Toninia plumbina
Blylavsknagg Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blylavsknagg är en parasit eller parasymbiont på den rödlistade arten blylav Degelia plumbea med bålen insänkt i denna lav. Arten ger dock inga synliga skador på blylav. Apothecier sitter spridda bland blylavens apothecier och är lika dessa i storlek och form men är svarta istället för rödbruna. Apothecierna är upp till 0,6 mm breda, plana till svagt konvexa och har till en början en tunn ljus kant. Epitheciet är mörkt blågrönt till grönt, hypotheciet brunt och sporerna oftast lätt böjda, (1–)3(–5)-septerade och 22-30 × 4 µm. Sporerna hos blylav är encelliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för blylavsknagg Observationer i  Sverige för blylavsknagg
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från enstaka lokaler i Småland, Västergötland, Bohuslän, Jämtland och Lycksele Lappmark. Arten uppmärksammades som förekommande i Sverige först omkring 1990 på gammalt herbariematerial av blylav. Eftersökt på många lokaler utan att återfinnas men omkring år 2004 hittades den i en insamling från 1986 i Gästrikland. I övriga Norden är blylavsknagg känd från Norge och i övrigt förekommer den i Storbritannien, Frankrike, Spanien (även Teneriffa), Ryssland, Cypern och Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Arten har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära områden eller andra områden med mycket hög luftfuktighet. Känd från enstaka lokaler från Småland till Lycksele Lappmark. Endast tre aktuella lokaler är kända. Växer parasitiskt på den likaså rödlistade blylaven Degelia plumbea men är avsevärt ovanligare än denna. Blylav växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp, lind och ask i öppen gammal lövskog men förekommer sällsynt även på klippor. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Av okänd anledning är två av de tre kända förekomsterna av T. plumbina på blylav på ask. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning. Igenväxning av landskapet liksom askskottsjukan är ett hot varför arten ändras från EN till CR. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (6-180). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Blylavsknagg växer på blylav vilken vanligtvis växer på bark men ibland också förekommer på sten. Blylav påträffas på många olika lövträd, främst asp och olika ädellövträd. Enstaka fynd finns på rönn, sälg och björk. Viktiga naturtyper för blylav är ädellövblandskogar, ekskogar och granskogar med stort inslag av asp. Många fynd finns också från lokaler med hamlade träd och skogskärr med ädellövträd. Hög luftfuktighet och god ljustillgång är viktiga förutsättningar för blylav, som därför förekommer i relativt ljusöppna skogspartier som gläntor, skogsbryn eller bergbranter i fuktiga områden. Om blylavsknagg kan förekomma i alla de miljöer där blylav finns är okänt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· skogslind
· skogslind
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· blylav
· blylav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Ramalinaceae, Släkte Toninia (knagglavar), Art Toninia plumbina (Anzi) Hafellner & Timdal - blylavsknagg Synonymer Leciographa plumbina Anzi, Bacidia plumbina (Anzi) R.Sant., Lahmia plumbina (Anzi) Keissl.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Arten har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära områden eller andra områden med mycket hög luftfuktighet. Känd från enstaka lokaler från Småland till Lycksele Lappmark. Endast tre aktuella lokaler är kända. Växer parasitiskt på den likaså rödlistade blylaven Degelia plumbea men är avsevärt ovanligare än denna. Blylav växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp, lind och ask i öppen gammal lövskog men förekommer sällsynt även på klippor. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Av okänd anledning är två av de tre kända förekomsterna av T. plumbina på blylav på ask. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning. Igenväxning av landskapet liksom askskottsjukan är ett hot varför arten ändras från EN till CR. Antalet reproduktiva individer skattas till 40 (6-180). Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-240) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Blylavsknagg är en parasit eller parasymbiont på den rödlistade arten blylav Degelia plumbea med bålen insänkt i denna lav. Arten ger dock inga synliga skador på blylav. Apothecier sitter spridda bland blylavens apothecier och är lika dessa i storlek och form men är svarta istället för rödbruna. Apothecierna är upp till 0,6 mm breda, plana till svagt konvexa och har till en början en tunn ljus kant. Epitheciet är mörkt blågrönt till grönt, hypotheciet brunt och sporerna oftast lätt böjda, (1–)3(–5)-septerade och 22-30 × 4 µm. Sporerna hos blylav är encelliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blylavsknagg

Länsvis förekomst och status för blylavsknagg baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blylavsknagg

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från enstaka lokaler i Småland, Västergötland, Bohuslän, Jämtland och Lycksele Lappmark. Arten uppmärksammades som förekommande i Sverige först omkring 1990 på gammalt herbariematerial av blylav. Eftersökt på många lokaler utan att återfinnas men omkring år 2004 hittades den i en insamling från 1986 i Gästrikland. I övriga Norden är blylavsknagg känd från Norge och i övrigt förekommer den i Storbritannien, Frankrike, Spanien (även Teneriffa), Ryssland, Cypern och Italien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Toninia - knagglavar 
  • Art
    Toninia plumbina(Anzi) Hafellner & Timdal - blylavsknagg
    Synonymer
    Leciographa plumbina Anzi
    Bacidia plumbina (Anzi) R.Sant.
    Lahmia plumbina (Anzi) Keissl.

Blylavsknagg växer på blylav vilken vanligtvis växer på bark men ibland också förekommer på sten. Blylav påträffas på många olika lövträd, främst asp och olika ädellövträd. Enstaka fynd finns på rönn, sälg och björk. Viktiga naturtyper för blylav är ädellövblandskogar, ekskogar och granskogar med stort inslag av asp. Många fynd finns också från lokaler med hamlade träd och skogskärr med ädellövträd. Hög luftfuktighet och god ljustillgång är viktiga förutsättningar för blylav, som därför förekommer i relativt ljusöppna skogspartier som gläntor, skogsbryn eller bergbranter i fuktiga områden. Om blylavsknagg kan förekomma i alla de miljöer där blylav finns är okänt.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Ädellövskog, Löv-/barrblandskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· blylav - Pectenia plumbea (Viktig)
Blylav och därmed blylavsknagg är beroende av hög och jämn luftfuktighet och den har troligen svårt att överleva en slutavverkning även om värdträden sparas. Därför är en vidlyftig utglesning av skog på eller i omedelbar närhet av lavens lokaler ett hot. Å andra sidan är blylav på vissa lokaler en typisk “successionsart“ där den ofta återfinns på successionsträdet asp vilket ofta blir bristvara i fritt utvecklade, ostörda skogar. Asp avverkas också ofta i samband med gallringar. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning, till viss del beroende på kraftigt älgbete.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Åtgärder som gynnar blylav gynnar också blylavsknagg. Den enda lokalen är naturreservat. Populationen bör följas här. Arten bör ytterligare eftersökas.

Santesson, R. 1960. Lichenicolous fungi from northern Spain. Svensk Bot. Tidskr. 54: 499–522.

Timdal, E. 1991. A monograph of the genus Toninia. Opera Bot. 110.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. Rev. Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Ramalinaceae  
  • Släkte
    Toninia - knagglavar 
  • Art
    Toninia plumbina, (Anzi) Hafellner & Timdal - blylavsknagg
    Synonymer
    Leciographa plumbina Anzi
    Bacidia plumbina (Anzi) R.Sant.
    Lahmia plumbina (Anzi) Keissl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. Rev. Göran Thor 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.