Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bohusbjörnbär

Organismgrupp Kärlväxter Rubus dissimulans
Bohusbjörnbär Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bohusbjörnbär är ett upprättväxande krypbjörnbär, vilket är ovanligt. I synnerhet blomställningen, men även årsskottet, är tätt besatt med glandelhår. Blomställningen är rikligt taggig, och det finns ej sällan även taggar ända uppe på foderbladens yta. Krypbjörnbär (sect. Corylifolii) skiljer sig från äkta björnbär (sect. Rubus) bland annat genom kortare skaft på småbladen, de nedre 0–2 mm mot 2–6 mm, de övre sidobladen 3–10 mm (mot 12–25 mm); småbladen överlappar oftast (mot sällan överlappande); frukt matt (mot frukt blank); stipler lansettlika (mot stipler lineära).
Utbredning
Länsvis förekomst för bohusbjörnbär Observationer i  Sverige för bohusbjörnbär
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bohusbjörnbär förekommer i Sverige utmed Västkusten. Aktuella lokaler finns i nordvästra Skåne (några närbelägna lokaler på Kullaberg), Västergötland (Styrsö, 1 lokal) och i norra Bohuslän (8 lokaler). Antalet lokaler är litet och de förefaller vara inskränkta till de mest klimatgynnade delarna av kusten. Flera tidigare lokaler har förstörts genom exploatering, och antalet nutida kända förekomster är mycket lågt. Artens övriga utbredning omfattar sydöstra Norge, Danmark och norra Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer i Västergötland och Bohuslän. Antalet reproduktiva individer skattas till 450 (250-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (800-2500) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (36-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Liksom flertalet andra björnbärsarter växer bohusbjörnbär i ljusöppna bryn, vägkanter och dylikt. Arten förefaller vara mera värmekrävande än många andra krypbjörnbärsarter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Rubus (rubusar), Art Rubus dissimulans Lindeb. - bohusbjörnbär Synonymer Rubus bahusiensis (Scheutz) Boulay, Rubus corylifolius ssp. bahusiensis Scheutz, Rubus selectus (Frid. & Gelert) E. H. L. Krause, Rubus milliformis var. selectus Frid. & Gelert, Rubus nitens (Lindeb.) Neuman

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer i Västergötland och Bohuslän. Antalet reproduktiva individer skattas till 450 (250-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 12 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1500 (800-2500) km² och förekomstarean (AOO) till 60 (36-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Bohusbjörnbär är ett upprättväxande krypbjörnbär, vilket är ovanligt. I synnerhet blomställningen, men även årsskottet, är tätt besatt med glandelhår. Blomställningen är rikligt taggig, och det finns ej sällan även taggar ända uppe på foderbladens yta. Krypbjörnbär (sect. Corylifolii) skiljer sig från äkta björnbär (sect. Rubus) bland annat genom kortare skaft på småbladen, de nedre 0–2 mm mot 2–6 mm, de övre sidobladen 3–10 mm (mot 12–25 mm); småbladen överlappar oftast (mot sällan överlappande); frukt matt (mot frukt blank); stipler lansettlika (mot stipler lineära).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bohusbjörnbär

Länsvis förekomst och status för bohusbjörnbär baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bohusbjörnbär

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bohusbjörnbär förekommer i Sverige utmed Västkusten. Aktuella lokaler finns i nordvästra Skåne (några närbelägna lokaler på Kullaberg), Västergötland (Styrsö, 1 lokal) och i norra Bohuslän (8 lokaler). Antalet lokaler är litet och de förefaller vara inskränkta till de mest klimatgynnade delarna av kusten. Flera tidigare lokaler har förstörts genom exploatering, och antalet nutida kända förekomster är mycket lågt. Artens övriga utbredning omfattar sydöstra Norge, Danmark och norra Tyskland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus dissimulansLindeb. - bohusbjörnbär
    Synonymer
    Rubus bahusiensis (Scheutz) Boulay
    Rubus corylifolius ssp. bahusiensis Scheutz
    Rubus selectus (Frid. & Gelert) E. H. L. Krause
    Rubus milliformis var. selectus Frid. & Gelert
    Rubus nitens (Lindeb.) Neuman

Liksom flertalet andra björnbärsarter växer bohusbjörnbär i ljusöppna bryn, vägkanter och dylikt. Arten förefaller vara mera värmekrävande än många andra krypbjörnbärsarter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Exploatering, igenväxning samt vägkantsrensning är viktiga hot mot bohusbjörnbär.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
Det är viktigt att hävden bibehålls på de hävdade lokalerna med bohusbjörnbär. Arten bör övervakas av floraväktare och hotbilden bör klarläggas ytterligare.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Georgson, K. m. fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Gustafsson, C. E. 1938. Skandinaviens Rubusflora. Bot. Not. 91: 378–420.

Hellman, L. & Herloff, B. 2005. Styrsö socken efter västgötainventeringen. Calluna 22 (1): 16–25.

Kurtto, A., Weber, H. E., Lampinen, R. & Sennikov, A. N. (eds.) 2010: Atlas Florae Europaeae. Distribution of Vascular Plants in Europe. 15. Rosaceae (Rubus). - The Committee for Mapping the Flora of Europe & Societas Biologica Fennica Vanamo, Helsinki. 362 pp.

Olsson, K,-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Pedersen, A. & Schou, J. C. 1989. Nordiske Brombær (Rubus sect. Rubus, sect. Corylifolii og sect. Caesii). AAU Reports 21.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Rubus - rubusar 
  • Undersläkte
    Rubus subgen. Rubus - björnbär 
  • Sektion
    Rubus sect. Corylifolii - krypbjörnbär 
  • Art
    Rubus dissimulans, Lindeb. - bohusbjörnbär
    Synonymer
    Rubus bahusiensis (Scheutz) Boulay
    Rubus corylifolius ssp. bahusiensis Scheutz
    Rubus selectus (Frid. & Gelert) E. H. L. Krause
    Rubus milliformis var. selectus Frid. & Gelert
    Rubus nitens (Lindeb.) Neuman
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Ljungstrand 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.