Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nematopogon adansoniellus
Bokantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är gråaktigt gulbrunt. Antennerna är hos hanen dubbelt så långa som framvingen, men hos honan bara en och en halv gånger så långa. De har omväxlande mörka och vitaktiga ringar, vilket är unikt för svenska antennmalar. Framvingen är nättecknad med blekgula eller grågula småfläckar mellan det gråbruna nätmönstret. Den kan möjligen förväxlas med den mycket vanliga släktingen vårantennmal Neamatopogon swammerdamella, men denna art har mycket ljusare vingar och dessutom vitaktiga, enfärgade antenner. Även sorgantennmal N. magnus kan vara en förväxlingsart men också denna har ljusa, enfärgade antenner och dessutom mörkare framvingar. Vingspann 17-20 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för bokantennmal Observationer i  Sverige för bokantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bokantennmal upptäcktes i Sverige 1950 vid en undersökning av fjärilsfaunan på Kullaberg. Arten har i Sverige bara tre, eventuellt fyra kända lokaler, varav bara två med säkerhet är kvar. Den hittills mest undersökta lokalen finns just på Kullaberg i nordvästra Skåne, där fjärilen flyger i bokskogen. Bland annat är den funnen invid vägen ner mot Ransvik men finns troligen på några andra platser inom naturreservatet. Tidigare har arten påträffats vid Vegeholm, strax söder om Ängelholm i nordvästra Skåne, men den lokalen har i senare tid inte besökts varför ingen vet om malen finns kvar där. På 1980-talet ska antennmalen också ha varit funnen vid Ålstorp, Saxtorp söder om Landskrona. Uppgiften har inte gått att kontrollera. Ett alldeles nyligen gjort fynd på Hallands Väderö borgar för att bokantennmal i landet har åtminstone två säkra lokaler för tillfället. De skånska lokalerna är de nordligaste i världen för arten. I Danmark är arten funnen i nästan alla provinser. Den har inte påträffats i övriga Norden. Den finns i vår närhet i Litauen, Polen, Tyskland och Nederländerna och vidare söderut i Europa till Spanien och Italien, men saknas bl.a. i Storbritannien, Bulgarien och Grekland. Den är däremot rapporterad från den europeiska delen av Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från ett aktuellt svenskt lokalområde, Kullaberg, som är skyddat. Tidigare även funnen vid ytterligare en lokal i Skåne, Vegeholm, men kunskap saknas om fjärilen fortfarande finns kvar där. Arten flyger i ljus högstammig bokskog. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (4-500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv); D2).
Ekologi
De svenska lokalerna utgörs av bokskogar, där fjärilen flyger inom mindre områden från slutet av maj till en bit in i juni, oftast i skymningen och på natten. Larven tillverkar en platt hölje av vissna bladdelar i vilket den lever hela sitt liv. Troligen äter den av vissna bladdelar. Så vitt bekant finns inga studier i Sverige av levnadssättet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· fröväxter
· fröväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Nematopogon, Art Nematopogon adansoniellus (de Villers, 1789) - bokantennmal Synonymer Phalaena adansoniella de Villers, 1789, Tinea panzerella Fabricius, 1794, Nematopogon adansoniella (de Villers, 1789), Nematopogon panzerellus (Fabricius, 1794)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från ett aktuellt svenskt lokalområde, Kullaberg, som är skyddat. Tidigare även funnen vid ytterligare en lokal i Skåne, Vegeholm, men kunskap saknas om fjärilen fortfarande finns kvar där. Arten flyger i ljus högstammig bokskog. Antalet lokalområden i landet skattas till 3 (1-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (4-500) km² och förekomstarean (AOO) till 12 (4-16) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv); D2).
Huvudet är gråaktigt gulbrunt. Antennerna är hos hanen dubbelt så långa som framvingen, men hos honan bara en och en halv gånger så långa. De har omväxlande mörka och vitaktiga ringar, vilket är unikt för svenska antennmalar. Framvingen är nättecknad med blekgula eller grågula småfläckar mellan det gråbruna nätmönstret. Den kan möjligen förväxlas med den mycket vanliga släktingen vårantennmal Neamatopogon swammerdamella, men denna art har mycket ljusare vingar och dessutom vitaktiga, enfärgade antenner. Även sorgantennmal N. magnus kan vara en förväxlingsart men också denna har ljusa, enfärgade antenner och dessutom mörkare framvingar. Vingspann 17-20 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokantennmal

Länsvis förekomst och status för bokantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bokantennmal upptäcktes i Sverige 1950 vid en undersökning av fjärilsfaunan på Kullaberg. Arten har i Sverige bara tre, eventuellt fyra kända lokaler, varav bara två med säkerhet är kvar. Den hittills mest undersökta lokalen finns just på Kullaberg i nordvästra Skåne, där fjärilen flyger i bokskogen. Bland annat är den funnen invid vägen ner mot Ransvik men finns troligen på några andra platser inom naturreservatet. Tidigare har arten påträffats vid Vegeholm, strax söder om Ängelholm i nordvästra Skåne, men den lokalen har i senare tid inte besökts varför ingen vet om malen finns kvar där. På 1980-talet ska antennmalen också ha varit funnen vid Ålstorp, Saxtorp söder om Landskrona. Uppgiften har inte gått att kontrollera. Ett alldeles nyligen gjort fynd på Hallands Väderö borgar för att bokantennmal i landet har åtminstone två säkra lokaler för tillfället. De skånska lokalerna är de nordligaste i världen för arten. I Danmark är arten funnen i nästan alla provinser. Den har inte påträffats i övriga Norden. Den finns i vår närhet i Litauen, Polen, Tyskland och Nederländerna och vidare söderut i Europa till Spanien och Italien, men saknas bl.a. i Storbritannien, Bulgarien och Grekland. Den är däremot rapporterad från den europeiska delen av Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Nematopogoninae  
  • Släkte
    Nematopogon  
  • Art
    Nematopogon adansoniellus(de Villers, 1789) - bokantennmal
    Synonymer
    Phalaena adansoniella de Villers, 1789
    Tinea panzerella Fabricius, 1794
    Nematopogon adansoniella (de Villers, 1789)
    Nematopogon panzerellus (Fabricius, 1794)

De svenska lokalerna utgörs av bokskogar, där fjärilen flyger inom mindre områden från slutet av maj till en bit in i juni, oftast i skymningen och på natten. Larven tillverkar en platt hölje av vissna bladdelar i vilket den lever hela sitt liv. Troligen äter den av vissna bladdelar. Så vitt bekant finns inga studier i Sverige av levnadssättet.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· fröväxter - Spermatophytae (Viktig)
På grund av de få kända och arealmässigt små lokalerna kan en delpopulation lätt slås ut av skogsbrand, skogsavverkning eller andra oplanerade eller överlagda ingrepp. Exploatering av andra slag såsom byggnation, vägdragning, utdikning, o.d. kan ödelägga en liten förekomst.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Den svenska populationens villkor borde närmare studeras och övervakas så att man kan undvika oönskade effekter på de små delpopulationerna. I Kullabergs naturreservat bör kända lokaler uppmärksammas mer detaljerat i skötselplanerna. Möjligen kan länsstyrelsen i samarbete med ett universitet eller en högskola initiera examensarbeten eller dylikt för att få fram grunddata. Lokalen vid Vegeholm bör åter besökas för att se om bokantennmal finns kvar där.

Bengtsson, B. Å. 2008. Nematopogon adansoniella, bokantennmal s. 328. I: Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Käkfjärilar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Bengtsson, B. Å 2012. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 2011. [Remarkable records of Microlepidoptera in Sweden during 2011.] Entomologisk

Tidskrift, 133(1-2): 65-78. Uppsala, Sweden 2012. ISSN 0013-886x.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Nematopogoninae  
  • Släkte
    Nematopogon  
  • Art
    Nematopogon adansoniellus, (de Villers, 1789) - bokantennmal
    Synonymer
    Phalaena adansoniella de Villers, 1789
    Tinea panzerella Fabricius, 1794
    Nematopogon adansoniella (de Villers, 1789)
    Nematopogon panzerellus (Fabricius, 1794)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1988. Rev. Ingvar Svensson 1994; Bengt Å. Bengtsson 2012.