Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bokskogsugglemott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Scoparia conicella
Bokskogsugglemott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 21-25 mm. Framvingar ganska långsmala. Grundfärgen är grå, ganska kontrastrik, pudrad med små mörkare fjäll. De båda tvärlinjerna är ljusgrå men kan även vara mörka, särskilt den inre. Övriga mörka fält och fläckar är brungrå till olivbruna. Bakvingarna är rent grå till brungrå (Palm 1986, Goater et. al. 2005).
Utbredning
Länsvis förekomst för bokskogsugglemott Observationer i  Sverige för bokskogsugglemott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bokskogsugglemottets kända svenska utbredning är sydlig och utanför Skåne ganska kustbunden. Arten är funnen i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän (Svensson et. al. 1994). Det är få rapporterade fynd av denna art (Artportalen 2015) vilket till stor del kan bero på förväxlingsrisken med flera närstående arter, särskilt ekskogsugglemottet Scoparia basistrigalis, som den mest liknar. Bokskogsugglemottet påträffades 2011 som ny för Halland och 2013 i Bohuslän och den bör även kunna finnas i sydligaste Smålands bokskogar. I övrigt har arten en vid utbredning i Europa men är ändå känd från relativt få länder. Dessa är Danmark, Norge, Lettland, Litauen, Tyskland, Belgien, Frankrike, Italien, Schweiz, Österrike, Ungern och europeiska Ryssland (Karsholt & Razowski 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Bokskogugglemott är sällsynt påträffad bokskogar i Skåne och Blekinge. Trots att bokskogsarealen inte minskar antyder bristen på aktuella fynd att arten möjligen minskar eller fluktuerar. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (19000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Ekologi
Bokskogsugglemottet är en ren skogsart, i första hand knuten till bokskogar och gärna då med en lång skoglig kontinuitet. Fjärilen vilar dagtid på bokstammar från vilka den lätt kan skrämmas ut. Arten flyger från senare delen av juni genom juli och möjligen fram till början av augusti. Larven och utvecklingsstadierna är okända men den kan förmodas leva på mossa likt andra arter i detta släkte med förekomster i mer eller mindre liknande skogliga livsmiljöer (Palm 1986, Svensson 1993, Goater et. al. 2005).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Scoparia, Art Scoparia conicella (de La Harpe, 1863) - bokskogsugglemott Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bokskogugglemott är sällsynt påträffad bokskogar i Skåne och Blekinge. Trots att bokskogsarealen inte minskar antyder bristen på aktuella fynd att arten möjligen minskar eller fluktuerar. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 (19000-50000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Vingspann 21-25 mm. Framvingar ganska långsmala. Grundfärgen är grå, ganska kontrastrik, pudrad med små mörkare fjäll. De båda tvärlinjerna är ljusgrå men kan även vara mörka, särskilt den inre. Övriga mörka fält och fläckar är brungrå till olivbruna. Bakvingarna är rent grå till brungrå (Palm 1986, Goater et. al. 2005).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bokskogsugglemott

Länsvis förekomst och status för bokskogsugglemott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bokskogsugglemott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bokskogsugglemottets kända svenska utbredning är sydlig och utanför Skåne ganska kustbunden. Arten är funnen i Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän (Svensson et. al. 1994). Det är få rapporterade fynd av denna art (Artportalen 2015) vilket till stor del kan bero på förväxlingsrisken med flera närstående arter, särskilt ekskogsugglemottet Scoparia basistrigalis, som den mest liknar. Bokskogsugglemottet påträffades 2011 som ny för Halland och 2013 i Bohuslän och den bör även kunna finnas i sydligaste Smålands bokskogar. I övrigt har arten en vid utbredning i Europa men är ändå känd från relativt få länder. Dessa är Danmark, Norge, Lettland, Litauen, Tyskland, Belgien, Frankrike, Italien, Schweiz, Österrike, Ungern och europeiska Ryssland (Karsholt & Razowski 1996).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Scopariinae - ugglemott 
  • Släkte
    Scoparia  
  • Art
    Scoparia conicella(de La Harpe, 1863) - bokskogsugglemott

Bokskogsugglemottet är en ren skogsart, i första hand knuten till bokskogar och gärna då med en lång skoglig kontinuitet. Fjärilen vilar dagtid på bokstammar från vilka den lätt kan skrämmas ut. Arten flyger från senare delen av juni genom juli och möjligen fram till början av augusti. Larven och utvecklingsstadierna är okända men den kan förmodas leva på mossa likt andra arter i detta släkte med förekomster i mer eller mindre liknande skogliga livsmiljöer (Palm 1986, Svensson 1993, Goater et. al. 2005).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Främst kalavverkningar av bokskog samt fragmentering av bokskogar i landskapet. Eftersom bokskogsugglemottet håller till inne i skog och vilar på relativt grova trädstammar, samt att larven eventuellt lever på trädmossor, duger inte ett uppväxande hygge eller ungskog som livsmiljö. Igenväxning av bokskogar, särskilt om gran tar över kan vara ett hot. Livsmiljön förändras då starkt i den trädtätare miljön med större beskuggning och förändrat klimat.
Det låga antalet rapporter med stora luckor i utbredningen visar att för lite är känt om artens förekomst i Sverige. Att den är påträffad i förhållandevis få europeiska länder visar att det kan vara en internationellt ovanlig art, eller åtminstone vara väldigt begränsad och lokal i sina förekomster. Bokskogsugglemottet tillhör ett fjärilssläkte som på grund av sina likheter kan vara relativt svårbestämda, men en enkel tillgänglig beskrivning hur man skiljer dessa arter åt vore förnämligt. Detta skulle stimulera eftersök av arten samt ge säkrare artbestämningar. Arten kan påträffas både genom ljusfångst, eventuellt även lockbete, eller genom att skrämmas ut från trädstammar dagtid. Som mer direkta åtgärder gäller det att skydda kvarvarande äldre bokbestånd samt i ett långsiktigt tänkande gynna föryngringen av bokskogar. Igenväxning av bokskog måste hållas efter. Skogsbete kan vara en lämplig metod att hålla skogarna öppna från igenväxning.

Goater, B., Nuss, M. & Speidel, W. 2005. Pyraloidea 1 (Crambidae: Acentropinae, Evergestinae, Heliothelinae, Schoenobiinae, Scopariinae). In: P. Huemer & O. Karsholt, Microlepidoptera of Europe 4.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks dyreliv bind 3. Fauna bøger 1986.

Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Förteckning över svenska fjärilnamn. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Kristianstad 1993.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Scopariinae - ugglemott 
  • Släkte
    Scoparia  
  • Art
    Scoparia conicella, (de La Harpe, 1863) - bokskogsugglemott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.