Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bolmört

Organismgrupp Kärlväxter Hyoscyamus niger
Bolmört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bolmört är en upp till meterhög, klibbig och illaluktande potatisväxt med 10-20 cm långa, grovt tandade eller flikiga blad som sitter strödda på den enkla eller föga greniga stjälken. Den blommar i juni-september med 2-3 cm breda trattlika kronor som är smutsgula med purpurröda ådror och mörkt brunlila pipmynning. Någon gång kan blommorna vara rent gula. Frukten är en mångfröig lockkapsel. Hela växten är mycket giftig och kan knappast förväxlas med någon annan svensk art.
Utbredning
Länsvis förekomst för bolmört Observationer i  Sverige för bolmört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bolmört förekommer över en stor del av södra och mellersta Sverige och utmed kusten av Bottenhavet och Bottenviken. Den uppträder ofta tillfälligt och obeständigt på sina enskilda växtplatser. Tidigare har bolmört i en stor del av sitt svenska utbredningsområde betecknats som en relativt vanlig växt men under senare decennier ses den alltmera sällan. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 10 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även i Danmark har bolmört gått tillbaka och är idag klassad som Nära hotad (NT). Bolmört förekommer även i Finland och Norge. I det sistnämnda landet är den numera så pass ovanlig att den klassats som Sårbar (VU). I övrigt omfattar bolmörtens utbredningsområde större delen av Europa och Nordarfika och en stor del av de centrala delarna av Asien. I exempelvis Nordamerika, Australien ochpå Nya Zeeland uppträder bolmört som en införd art.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Bolmört förekommer på frisk, kväverik mark i södra och mellersta delarna av landet. Den växer i gårdsmiljöer, vid ruiner och slott, trädgårdar, ruderatmarker. Arten har en mycket långlivad fröbank (troligen mer än 100 år) men noteras sällan idag trots att det stökas om mycket i markerna. Utvecklingen och artens starka tillbakagång inom hela svenska utbredningområdet är oroande. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 10 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Ekologi
Bolmört växer på öppen, närings- och kväverik mark. Dess växtplatser är oftast kraftigt kulturpräglade och utgörs av t.ex. gårdsmiljöer, trädgårdar, rivningstomter och annan ruderatmark. Någon gång kan man även påträffa den på tånggödslade havsstränder och som åkerogräs. Bolmört får många frön som kan behålla sin grobarhet i jorden mycket länge, troligen under hundratals år. Det är omvittnat att växten kommit i rikliga bestånd efter exempelvis arkeologiska utgrävningar vilket rimligen beror på att en fröreserv aktiverats. Oftast uppträder bolmört mer eller mindre tillfälligt på sina växtplatser, delvis troligen till följd av att frön kan förekomma som förorening i gräs- och blomsterfröer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Havsstrand
Havsstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Solanales (potatisordningen), Familj Solanaceae (potatisväxter), Släkte Hyoscyamus (bolmörter), Art Hyoscyamus niger L. - bolmört Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2ac+3c+4ac
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bolmört förekommer på frisk, kväverik mark i södra och mellersta delarna av landet. Den växer i gårdsmiljöer, vid ruiner och slott, trädgårdar, ruderatmarker. Arten har en mycket långlivad fröbank (troligen mer än 100 år) men noteras sällan idag trots att det stökas om mycket i markerna. Utvecklingen och artens starka tillbakagång inom hela svenska utbredningområdet är oroande. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 10 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på direkt observation och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2ac+3c+4ac).
Bolmört är en upp till meterhög, klibbig och illaluktande potatisväxt med 10-20 cm långa, grovt tandade eller flikiga blad som sitter strödda på den enkla eller föga greniga stjälken. Den blommar i juni-september med 2-3 cm breda trattlika kronor som är smutsgula med purpurröda ådror och mörkt brunlila pipmynning. Någon gång kan blommorna vara rent gula. Frukten är en mångfröig lockkapsel. Hela växten är mycket giftig och kan knappast förväxlas med någon annan svensk art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bolmört

Länsvis förekomst och status för bolmört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bolmört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bolmört förekommer över en stor del av södra och mellersta Sverige och utmed kusten av Bottenhavet och Bottenviken. Den uppträder ofta tillfälligt och obeständigt på sina enskilda växtplatser. Tidigare har bolmört i en stor del av sitt svenska utbredningsområde betecknats som en relativt vanlig växt men under senare decennier ses den alltmera sällan. Minskningstakten har beräknats uppgå till omkring 15 % under de senaste 10 åren och den minskande trenden bedöms fortsätta i framtiden. Även i Danmark har bolmört gått tillbaka och är idag klassad som Nära hotad (NT). Bolmört förekommer även i Finland och Norge. I det sistnämnda landet är den numera så pass ovanlig att den klassats som Sårbar (VU). I övrigt omfattar bolmörtens utbredningsområde större delen av Europa och Nordarfika och en stor del av de centrala delarna av Asien. I exempelvis Nordamerika, Australien ochpå Nya Zeeland uppträder bolmört som en införd art.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Solanales - potatisordningen 
  • Familj
    Solanaceae - potatisväxter 
  • Släkte
    Hyoscyamus - bolmörter 
  • Art
    Hyoscyamus nigerL. - bolmört

Bolmört växer på öppen, närings- och kväverik mark. Dess växtplatser är oftast kraftigt kulturpräglade och utgörs av t.ex. gårdsmiljöer, trädgårdar, rivningstomter och annan ruderatmark. Någon gång kan man även påträffa den på tånggödslade havsstränder och som åkerogräs. Bolmört får många frön som kan behålla sin grobarhet i jorden mycket länge, troligen under hundratals år. Det är omvittnat att växten kommit i rikliga bestånd efter exempelvis arkeologiska utgrävningar vilket rimligen beror på att en fröreserv aktiverats. Oftast uppträder bolmört mer eller mindre tillfälligt på sina växtplatser, delvis troligen till följd av att frön kan förekomma som förorening i gräs- och blomsterfröer.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Bolmört hotas av minskade störningar, modern gödselhantering, kemisk ogräsbekämpning och uppsnyggning och städning av gårdsmiljöer. Förmodligen är även bättre frörensning en orsak till att växten minskar.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Då bolmört oftast förekommer tillfälligt och sporadiskt är konkreta åtgärder på sådana växtplatser svåra att genomföra. På lokaler där den uppträder mera regelbundet kan markstörningar och minskad ogräsbekämpning gynna arten. Bolmört är ett lättodlad växt som med fördel kan odlas i botaniska trädgårdar, vid historiska kulturminnen etc.
Bolmört är en gammal kulturföljeslagare och en sägenomspunnen växt som odlats i tusentals år som läkeväxt på grund av sina smärtstillande och kramplösande egenskaper. De aktiva alkaloiderna som finns i bolmört används än i dag i läkemedelsindustrin. Genom sin starka giftighet var bolmört även populär hos medeltidens giftblandare och en viktig ingrediens i häxornas hallucinogena salvor.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L., 2007. Den virtuella floran. ]http.//linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html[. Nordiska Riksmuseet.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.). 2007. Smålands flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Hansen, A. 1963. Convolvulaceernes, Cuscutaceernes, Hydrophyllaceernes, Polemoniaceernes og Solanaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 59:151

Lindeberg, I. (red.). 1982. Örtmedicin och växtmagi. Reader´s Digest AB, Stockholm.

Tyler, T. m.f. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-09-15

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Solanales - potatisordningen 
  • Familj
    Solanaceae - potatisväxter 
  • Släkte
    Hyoscyamus - bolmörter 
  • Art
    Hyoscyamus niger, L. - bolmört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2011. © ArtDatabanken, SLU 2011-09-15