Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bombmurkla

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Sarcosoma globosum
Bombmurkla Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bombmurkla är en stor och uppseendeväckande skålsvamp vårsvamp med fruktkroppar kommer i februari till maj. Dessa är runda eller cylindriska, 5–12 cm breda, med glänsande, svartbrun disk och med brun, sammetsluden utsida. Fruktkroppen är fylld med en geléaktig vätska, som gör att svampen känns överraskande tung för sin storlek.
Utbredning
Länsvis förekomst för bombmurkla Observationer i  Sverige för bombmurkla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bombmurklan har sin huvudsakliga europeiska förekomst i Sverige. I en sammanställning från 2003 låg 122 av då sammanlagt 135 kända lokaler i Europa just i Sverige. Bombmurkla har en östlig utbredning i Norden. Bombmurklas märkliga utseende och tidiga uppträdande på våren, direkt efter snösmältningen, har länge fascinerat människor och uppmärksammats av media. Därför är vår samlade kunskap om artens utbredning men även biologi är ovanligt goda.I Sverige är den känd från Småland upp till Norrbotten och Lule lappmark. Artens huvudutbredning ligger i Mälarlandskapen, där den tidigare inte var alltför sällsynt i äldre granskog. Den finns i sydöstra Norge och i Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den känd från nordvästra Europa; Österrike, Tyskland, f.d. Tjeckoslovakien, Polen, Estland, lettland, Litauen, Ryssland samt Nordamerika. Arten är uppgiven från 11 och rödlistad i 10 länder i Europa. Bombmurklan är en av Sveriges fem fridlysta svamparter vilket innebär att den inte får plockas.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar i mossa och barrförna på sandblandad jord i äldre blåbärs- och ängsgranskog, ofta vid moränryggar och nära bäckdråg. En väl känd och väl eftersökt art med lågt mörkertal och många utgångna lokaler. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog, men även p.g.a. att betespåverkade, luckiga skogar av bondskogskaraktär inte längre finns kvar. Sverge har en stor del av artens kända förekomster globalt. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för bombmurkla 2010-2014 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (150-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-2400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Bombmurklas levnadssätt är okänt, oklart om det är en saprofyt som lever av att bryta ner granens barrförna eller en svamp som bildar mykorrhiza med gran. Fruktkropparna uppträder gärna nedsänkta i mosstäcket just i kanten mot de torra barrmattor utan mosstäcke som man finner under gamla granar. Växtplatsen är i regel en frisk, lågörtsrik granskog med mossor och kruståtel, gärna på något kalkpåverkad jordmån. Marken är i regel väldränerad och med ett rörligt markvatten utan stagnation, t.ex. vid foten av moränryggar eller längs sluttande bäckdråg. De flesta lokalerna ligger längs rullstensåsar eller på sandig svallad morän, ibland på grovblockig morän. I Götaland och Svealand ligger de flesta växtplatserna i betespräglade äldre bondeskogar som sköts extensivt under lång tid men aldrig varit kalavverkade. I Norrland ligger växtplatserna ofta på norra sidan om älvdalar, i sydvända sluttningar. Sällsynt kan bombmurklor påträffas i unga och till synes triviala granskogsbestånd, men dessa ligger då som regel i direkt anslutning äldre skog där det förekommer bombmurkla. Fruktkroppar uppträder gärna vid öppningar i trädskiktet där snön smälter tidigt. Fruktkropparna anläggs troligen redan under snötäcket och utnyttjar vattnet från den smältande snön för sin tillväxt. Antalet fruktkroppar kan variera starkt mellan olika år beroende på väderleksförhållanden. Bombmurklans mycel bedöms kunna bli mycket gamla och På bombmurklans växtplatser finns ofta andra sällsynta svampar t.ex. fingersvampar, taggsvampar och jordstjärnor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Sarcosomataceae, Släkte Sarcosoma, Art Sarcosoma globosum (Schmidel:Fr.) Rehm - bombmurkla Synonymer Bulgaria globosa Schmidel:Fr., Burcardia globosa Schmied., Lycoperdon truncatum L.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar i mossa och barrförna på sandblandad jord i äldre blåbärs- och ängsgranskog, ofta vid moränryggar och nära bäckdråg. En väl känd och väl eftersökt art med lågt mörkertal och många utgångna lokaler. Total population i landet bedöms ha minskat starkt och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog, men även p.g.a. att betespåverkade, luckiga skogar av bondskogskaraktär inte längre finns kvar. Sverge har en stor del av artens kända förekomster globalt. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för bombmurkla 2010-2014 har resulterat i en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (300). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (150-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-2400) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Global rödlistning NT (2015)
Bombmurkla är en stor och uppseendeväckande skålsvamp vårsvamp med fruktkroppar kommer i februari till maj. Dessa är runda eller cylindriska, 5–12 cm breda, med glänsande, svartbrun disk och med brun, sammetsluden utsida. Fruktkroppen är fylld med en geléaktig vätska, som gör att svampen känns överraskande tung för sin storlek.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bombmurkla

Länsvis förekomst och status för bombmurkla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bombmurkla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bombmurklan har sin huvudsakliga europeiska förekomst i Sverige. I en sammanställning från 2003 låg 122 av då sammanlagt 135 kända lokaler i Europa just i Sverige. Bombmurkla har en östlig utbredning i Norden. Bombmurklas märkliga utseende och tidiga uppträdande på våren, direkt efter snösmältningen, har länge fascinerat människor och uppmärksammats av media. Därför är vår samlade kunskap om artens utbredning men även biologi är ovanligt goda.I Sverige är den känd från Småland upp till Norrbotten och Lule lappmark. Artens huvudutbredning ligger i Mälarlandskapen, där den tidigare inte var alltför sällsynt i äldre granskog. Den finns i sydöstra Norge och i Finland men saknas i Danmark. I övrigt är den känd från nordvästra Europa; Österrike, Tyskland, f.d. Tjeckoslovakien, Polen, Estland, lettland, Litauen, Ryssland samt Nordamerika. Arten är uppgiven från 11 och rödlistad i 10 länder i Europa. Bombmurklan är en av Sveriges fem fridlysta svamparter vilket innebär att den inte får plockas.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Sarcosomataceae  
  • Släkte
    Sarcosoma  
  • Art
    Sarcosoma globosum(Schmidel:Fr.) Rehm - bombmurkla
    Synonymer
    Bulgaria globosa Schmidel:Fr.
    Burcardia globosa Schmied.
    Lycoperdon truncatum L.

Bombmurklas levnadssätt är okänt, oklart om det är en saprofyt som lever av att bryta ner granens barrförna eller en svamp som bildar mykorrhiza med gran. Fruktkropparna uppträder gärna nedsänkta i mosstäcket just i kanten mot de torra barrmattor utan mosstäcke som man finner under gamla granar. Växtplatsen är i regel en frisk, lågörtsrik granskog med mossor och kruståtel, gärna på något kalkpåverkad jordmån. Marken är i regel väldränerad och med ett rörligt markvatten utan stagnation, t.ex. vid foten av moränryggar eller längs sluttande bäckdråg. De flesta lokalerna ligger längs rullstensåsar eller på sandig svallad morän, ibland på grovblockig morän. I Götaland och Svealand ligger de flesta växtplatserna i betespräglade äldre bondeskogar som sköts extensivt under lång tid men aldrig varit kalavverkade. I Norrland ligger växtplatserna ofta på norra sidan om älvdalar, i sydvända sluttningar. Sällsynt kan bombmurklor påträffas i unga och till synes triviala granskogsbestånd, men dessa ligger då som regel i direkt anslutning äldre skog där det förekommer bombmurkla. Fruktkroppar uppträder gärna vid öppningar i trädskiktet där snön smälter tidigt. Fruktkropparna anläggs troligen redan under snötäcket och utnyttjar vattnet från den smältande snön för sin tillväxt. Antalet fruktkroppar kan variera starkt mellan olika år beroende på väderleksförhållanden. Bombmurklans mycel bedöms kunna bli mycket gamla och På bombmurklans växtplatser finns ofta andra sällsynta svampar t.ex. fingersvampar, taggsvampar och jordstjärnor.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Bombmurklan är idag sällsynt men har förmodligen alltid varit relativt ovanlig. Den främsta orsaken till att den blivit alltmer
sällsynt är kalhyggesskogsbruket. Svampen tycks inte överleva en slutavverkning och återkommer normalt inte i den nyanlagda och uppväxande skogen. Bombmurklan har förmodligen också missgynnats av att gran selektivts avverkats för att gynna tall i barrblandskogar på sandiga-grusiga marker. En orsak till tillbakagången av arten i Mälardalen är också en följd av att grusåsar exploaterast som grustäkter. Den har nu försvunnit på många håll i Europa. Sverige har ojämförligt flest växtplatser kvar, vilket medför att vårt land har ett internationellt ansvar för artens fortlevnad.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bombmurklas fortlevnadsmöjligheter kommer förhoppningsvis starkt att förbättrats genom Naturvårdsverkets satsning på ett åtgärdsprogram för bombmurkla under 2010-2014. Det har redan givit en kraftigt ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten och dess ekologi, bl a genom återinventeringar och att den riktat eftersökts i de speciella miljöer den kräver. Den totala population i landet historiskt ha minskat kraftigt p.g.a. avverkning av äldre ängsgranskog, och att denna minskning fortgår men i mindre takt som följd av att alla kända lokaler i dagsläget är uppmärksammade som nyckelbiotoper, har biotopskydd eller är reservat. Behovet av skötselåtgärder på artens sydliga växtplatser behöver utredas ytterligare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Svartgubbe, FI: Hytykevätmaljakas.

Dahlberg A, Croneborg H (eds), 2003. 33 Threatened Fungi. Complementary and Revised Information on Candidates for Listing in Appendix 1 of the Bern Convention. EU DG. Council of Europe, Strasbourg.

Martinsson, K. & Nitare, J. Bombmurklan, Sarcosoma globosum, en hotad svamp. Svensk Bot. Tidskr. 80: 169–184.

Nannfeldt, J.A., 1944. Bulgaria globosa (Schmied.) Fr. funnen i Västsverige. Svensk Bot. Tidskr. 38: 113–114.

Nitare, J. 2009. Åtgärdsprogram för bevarande av bombmurkla (Sarcosoma globosum ). Naturvårdsverket. Rapport 6333.

Ryman, S. 1979. Svenska vår- och försommarsvampar inom Pezizales. Svensk Bot. Tidskr. 72: 327–339.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997. Rev. ArtDatabanken 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Sarcosomataceae  
  • Släkte
    Sarcosoma  
  • Art
    Sarcosoma globosum, (Schmidel:Fr.) Rehm - bombmurkla
    Synonymer
    Bulgaria globosa Schmidel:Fr.
    Burcardia globosa Schmied.
    Lycoperdon truncatum L.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997. Rev. ArtDatabanken 2010.