Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  borstsäv

Organismgrupp Kärlväxter Isolepis setacea
Borstsäv Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Borstsäv är ett ett-flerårigt, 2–15 cm högt, halvgräs med trådfina, raka eller bågböjda strån och brunröda basala slidor, utan eller med mycket kort bladskiva. Skottbladen är trådfina, intill 5 cm långa och samlade vid stråets bas. På fast mark har borstsäv ett starkt tuvat växtsätt, medan den kan bilda upp till 5 cm långa utlöpare på fuktig, mjuk mark. De 1–4 äggformiga, 2–4 mm långa, oskaftade små axen är samlade vid stråets topp och har två stödblad, där det större utgör en skenbar fortsättning av strået. Axfjällen är 1–1,3 mm långa, mörkt purpurbruna-svartbruna, med smal hinnkant och grönt mittfält som fortsätter i en kort uddspets. Nöten är omvänt äggrund, 0,7–0,9 mm lång, gråbrun med relativt kraftiga längsstrimmor och mycket fina tvärstrimmor. Borstsäv blommar i juli-september och sprider sig med frön.
Utbredning
Länsvis förekomst för borstsäv Observationer i  Sverige för borstsäv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Borstsäv är i Sverige en starkt sydvästlig art som är känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Småland, Halland, Bohuslän och Västergötland. Från Gotland finns ett tveksamt fynd. Då arten ofta uppträder tillfälligt på sina växtplatser är dess aktuella status svår att bedöma. I Skåne där flest fynd av borstsäv gjorts, har den noterats på omkring 50-tal lokaler under de senaste åren. Växten har försvunnit från Blekinge och senast noterats i Småland 1989. I Halland finns borstsäv fortfarande på många lokaler. I Västergötland var den ej sedd sedan 1968 då den återupptäcktes på en ny lokal 2005 och i Bohuslän är den känd från drygt 20 aktuella lokaler, de flesta på Tjörn och Orust. I Danmark betraktas arten som allmän i Jylland och är även noterad från många lokaler på öarna. I Norge är borstsäv endast känd från kusten i den sydvästra delen av landet. I Finland har arten endast påträffats som tillfälligt inkommen. Borstsäv är en västeuropeisk-kontinental art med en sammanhängade utbredning från Irland och norra Spanien i väster till Polen, de västra delarna av Ryssland och norra Balkanhalvön i öster. Dessutom förekommer arten på spridda lokaler på de sydeuropeiska halvöarna, i Nordafrika och i de västra delarna av Asien. Som införd har den påträffats i bl a södra Afrika, västra Nordamerika och Australien. De nordiska förekomsterna tillhör de nordligaste för borstsäv.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän. Borstsäv växer på öppen, fuktig, sandig mark, gärna i närheten av havet. Den är mycket konkurrenssvag och försvinner så fort lokalerna växer igen med högre och kraftigare vegetation. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25172 km² och förekomstarean (AOO) till 256 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Borstsäv växer på öppen, fuktig, sandig mark, gärna i närheten av havet. Den förekommer på stränder av dammar och upptorkande vattensamlingar, vid nygrävda diken, i hjulspår, längs bäckutflöden och fuktdrag i betesmarker och på liknande ställen med bar mark. Borstsäv är mycket konkurrenssvag och oftast obeständig på sina växtplatser. Dess nötter har förmåga att flyta en viss tid och vattnet anges som en viktig spridningsfaktor tillsammans med spridning av fåglar; de små nötterna fastnar tillsammans med dy på fötter och i fjäderskrud. Borstsäv kan på sina lokaler påträffas tillsammans med andra intressanta arter med en liknande ekologi, t ex dvärglin Radiola linoides, knutört Anagallis minima, rödlånke Peplis portula och huvudtåg Juncus capitatus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Sötvatten
Sötvatten
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Isolepis (borstsävssläktet), Art Isolepis setacea (L.) R. Br. - borstsäv Synonymer Scirpus setaceus L., Schoenoplectus setaceus (L.) Palla

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Skåne, Halland, Västergötland och Bohuslän. Borstsäv växer på öppen, fuktig, sandig mark, gärna i närheten av havet. Den är mycket konkurrenssvag och försvinner så fort lokalerna växer igen med högre och kraftigare vegetation. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25172 km² och förekomstarean (AOO) till 256 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Borstsäv är ett ett-flerårigt, 2–15 cm högt, halvgräs med trådfina, raka eller bågböjda strån och brunröda basala slidor, utan eller med mycket kort bladskiva. Skottbladen är trådfina, intill 5 cm långa och samlade vid stråets bas. På fast mark har borstsäv ett starkt tuvat växtsätt, medan den kan bilda upp till 5 cm långa utlöpare på fuktig, mjuk mark. De 1–4 äggformiga, 2–4 mm långa, oskaftade små axen är samlade vid stråets topp och har två stödblad, där det större utgör en skenbar fortsättning av strået. Axfjällen är 1–1,3 mm långa, mörkt purpurbruna-svartbruna, med smal hinnkant och grönt mittfält som fortsätter i en kort uddspets. Nöten är omvänt äggrund, 0,7–0,9 mm lång, gråbrun med relativt kraftiga längsstrimmor och mycket fina tvärstrimmor. Borstsäv blommar i juli-september och sprider sig med frön.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för borstsäv

Länsvis förekomst och status för borstsäv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för borstsäv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Borstsäv är i Sverige en starkt sydvästlig art som är känd från spridda lokaler i Skåne, Blekinge, Småland, Halland, Bohuslän och Västergötland. Från Gotland finns ett tveksamt fynd. Då arten ofta uppträder tillfälligt på sina växtplatser är dess aktuella status svår att bedöma. I Skåne där flest fynd av borstsäv gjorts, har den noterats på omkring 50-tal lokaler under de senaste åren. Växten har försvunnit från Blekinge och senast noterats i Småland 1989. I Halland finns borstsäv fortfarande på många lokaler. I Västergötland var den ej sedd sedan 1968 då den återupptäcktes på en ny lokal 2005 och i Bohuslän är den känd från drygt 20 aktuella lokaler, de flesta på Tjörn och Orust. I Danmark betraktas arten som allmän i Jylland och är även noterad från många lokaler på öarna. I Norge är borstsäv endast känd från kusten i den sydvästra delen av landet. I Finland har arten endast påträffats som tillfälligt inkommen. Borstsäv är en västeuropeisk-kontinental art med en sammanhängade utbredning från Irland och norra Spanien i väster till Polen, de västra delarna av Ryssland och norra Balkanhalvön i öster. Dessutom förekommer arten på spridda lokaler på de sydeuropeiska halvöarna, i Nordafrika och i de västra delarna av Asien. Som införd har den påträffats i bl a södra Afrika, västra Nordamerika och Australien. De nordiska förekomsterna tillhör de nordligaste för borstsäv.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Isolepis - borstsävssläktet 
  • Art
    Isolepis setacea(L.) R. Br. - borstsäv
    Synonymer
    Scirpus setaceus L.
    Schoenoplectus setaceus (L.) Palla

Borstsäv växer på öppen, fuktig, sandig mark, gärna i närheten av havet. Den förekommer på stränder av dammar och upptorkande vattensamlingar, vid nygrävda diken, i hjulspår, längs bäckutflöden och fuktdrag i betesmarker och på liknande ställen med bar mark. Borstsäv är mycket konkurrenssvag och oftast obeständig på sina växtplatser. Dess nötter har förmåga att flyta en viss tid och vattnet anges som en viktig spridningsfaktor tillsammans med spridning av fåglar; de små nötterna fastnar tillsammans med dy på fötter och i fjäderskrud. Borstsäv kan på sina lokaler påträffas tillsammans med andra intressanta arter med en liknande ekologi, t ex dvärglin Radiola linoides, knutört Anagallis minima, rödlånke Peplis portula och huvudtåg Juncus capitatus.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Havsstrand, Sötvatten, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Blottad mark

Substrat/Föda:
Vatten (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Borstsäv är en mycket konkurrenssvag art som försvinner så snart lokalerna växer igen med högre och kraftigare vegetation. Upphörd hävd, konstgödsling och ogräsbekämpning utgör allvarliga hot mot arten liksom alla åtgärder som ändrar de hydrologiska förhållandena på lokalerna.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
På lokaler för borstsäv måste ogräsbekämpning och konstgödning undvikas. De som är belägna på betesmarker måste även i framtiden hävdas. Åtgärder som skapar öppna, fuktiga sandytor i anslutning till förekomster av borstsäv, kan gynna etablering av denna och andra konkurrenssvaga, småvuxna arter. Åtskilliga av lokalerna för borstsäv är belägna i naturreservat. Skötselanvisningarna bör anpassas så att de gynnar bortssäven. Arten bör övervakas av floraväktare.
Utländska namn – NO: Burstsevaks, DK: Børste-Kogleaks, FI: Sukaluikka, GB: Bristle Club-rush.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Blomgren, E. 2004. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Gustafsson, M. 1996. Kulturlandskap och Flora på Bjärehalvön. Lund.

Kuylenstierna, J. 2006. Borsstsäv Isolepis setacea vid Lygnern. Calluna 23 (2): 32–33.

Schou, J. C. 1993. De Danske Halvgræsser. BFNs Forlag, Thisted.

Wiinstedt, K. 1943. Cyperaceernes Udbredelse i Danmark I. Scirpoideae. Bot. Tidsskr. 47: 3–64.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Isolepis - borstsävssläktet 
  • Art
    Isolepis setacea, (L.) R. Br. - borstsäv
    Synonymer
    Scirpus setaceus L.
    Schoenoplectus setaceus (L.) Palla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.