Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bred snörptråd

Organismgrupp Alger, Grönalger Rosenvingiella constricta
Bred snörptråd Alger, Grönalger

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bred snörptråd kan enligt Wærn (1952) bilda upp till cm 1 cm höga, upprätta trådar, vilka mestadels består av många oregelbundna celler i bredd, med oregelbundna insnörningar emellan. Trådarna, som sitter tätt tillsammans som en bukett, är smalast i basen, där de kan vara uniseriata, och rhizoidala partier är inte vanligt förekommande. Trådarna övergår uppåt i segment med många celler i bredd som utgörs av multiseriata pseudoparenkymatiska gametangier (Rindi et al. 2007). Enligt Kornmann & Sahling (1974, 1983) är arten skildkönad, där hanplantorna är ljusare gröna och producerar hangameter med två gissel och honplantorna mörkare gröna och producerar orörliga ägg. Meiosen sker efter befruktningen, vilket innebär att trådarna är haploida.
Bred snörptråd kan förväxlas med smal snörptråd (R. polyrhiza), som växer på likartade lokaler, och eventuellt även med den terrestra arten R. radicans, vilken utöver att växa långt uppe på land också kan finnas i supralitoralen. Smal snörptråd bildar smala trådar som utöver basaldelarna vanligen är multiseriata men saknar insnörningar och har en stor mängd encelliga rhizoider som ofta sitter parvis eller utgår från upp till sex celler i rad (Brodie et al. 2007). Hos R. radicans (som vi ännu inte vet om den finns i Sverige) är dock de vegetativa trådarna till allra största delen bara är en cellrad bred, även om enstaka partier kan utgöras av några celler breda pseudoparenkymatiska segment och trådarna är fästa vid klippan med encelliga rhizoider som aldrig sitter i serie (Brodie et al. 2007). I äldre svensk litteratur gick denna art ofta under synonymen Prasiola crispa f. submarina (Guiry & Guiry 2011).
Utbredning
Länsvis förekomst för bred snörptråd Observationer i  Sverige för bred snörptråd
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bred snörptråd har i Sverige bara rapporterats från två lokaler: Stora Karlsö utanför Gotland, när Mats Wærn gick igenom material insamlat av Rutger Sernander 4 juli 1916; dessförinnan hade arten för första gången i Europa identifierats av honom i material från den exponerade klippan Tova, norr om Bonden utanför Gullmarsfjorden, insamlat av Einar Du Rietz 15 juli 1917 (Wærn 1952 som Gayella constricta). Inga övriga fynd av bred snörptråd finns rapporterade från svenska vatten, medan R. polyrhiza förekommer i ett stort antal områden (Nielsen et al. 1995) och detsamma gäller Norge (Rueness 1977), även om Brodie et al. (2007) förordar att dessa fynd borde kontrolleras då de kan utgöras av R. radicans. I Danmark har R. constricta bara hittats i norra Kattegatt (Nielsen 2005). I Tyskland påträffades arten första gången i september 1973 på nordvästra delen av ön Helgoland, men redan 1975 fanns betydligt rikligare förekomster, dock inte så vanliga som R. polyrhiza (Kornmann & Sahling 1974, 1983). Däremot finns inga fynd rapporterade från den tyska Östersjökusten (Schories et al. 2009). Varken Brodie et al. (2007) eller Guiry & Guiry (2011) anger några fynd av R. constricta från de Brittiska öarna. Växtplatsen på exponerade, bara tidvis överspolade klippor kan göra att arten har förbisetts eller att arten möjligen kan ha tolkats som R. polyrhiza. Eftersom bred snörptråd bara setts två gånger i Sverige för närmare ett sekel sedan, är dess status ovisst och den klassificeras därför som DD.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Mats Waern (1952) beskriver två fynd av grönalgen Rosenvingiella constricta från Sverige; ett från Tova (vid Bonden) från 1917 och ett från Stora Karlsö 1916. Arten har inte observerats sedan dess, men har eftersökts endast i liten utsträckning och kan mycket väl vara förbisedd, då den växer högt upp på stranden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Bred liksom smal snörptråd är nordliga arter som växer i marint och bräckt vatten i de kallare delarna av Atlanten och Stilla Havet (Brodie et al. 2007). Plantorna insamlade utanför Gullmarsfjorden växte på vertikala och överhängande klippytor mellan 1,5 till 3,5 m ovanför vattenytan i rena bestånd tillsammans med grönalgen från samma familj Prasiola stipitata och den chroococcala cyanobacterien Gloeocapsopsis crepidinum (Wærn 1952). Även materialet från Stora Karlsö hade växt tillsammans med P. stipitata. Liksom på den tyska fyndplatsen är klippytorna ovanför havsytan och nås enbart av vågskvalp eller stänk. Att den liksom den närstående R. polyrhiza ofta växer tillsammans med arter av släktet Prasiola visar att de sannolikt är gynnade av fågelspillning.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Marin miljö
Marin miljö
Brackvatten
Brackvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Havsstrand
Havsstrand
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Trebouxiophyceae, Ordning Prasiolales, Familj Prasiolaceae, Släkte Rosenvingiella (snörptrådar), Art Rosenvingiella constricta (Setch. & N.L.Gardner) P.C.Silva - bred snörptråd Synonymer Gayella constricta Setch. & N.L.Gardner

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Mats Waern (1952) beskriver två fynd av grönalgen Rosenvingiella constricta från Sverige; ett från Tova (vid Bonden) från 1917 och ett från Stora Karlsö 1916. Arten har inte observerats sedan dess, men har eftersökts endast i liten utsträckning och kan mycket väl vara förbisedd, då den växer högt upp på stranden. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Bred snörptråd kan enligt Wærn (1952) bilda upp till cm 1 cm höga, upprätta trådar, vilka mestadels består av många oregelbundna celler i bredd, med oregelbundna insnörningar emellan. Trådarna, som sitter tätt tillsammans som en bukett, är smalast i basen, där de kan vara uniseriata, och rhizoidala partier är inte vanligt förekommande. Trådarna övergår uppåt i segment med många celler i bredd som utgörs av multiseriata pseudoparenkymatiska gametangier (Rindi et al. 2007). Enligt Kornmann & Sahling (1974, 1983) är arten skildkönad, där hanplantorna är ljusare gröna och producerar hangameter med två gissel och honplantorna mörkare gröna och producerar orörliga ägg. Meiosen sker efter befruktningen, vilket innebär att trådarna är haploida.
Bred snörptråd kan förväxlas med smal snörptråd (R. polyrhiza), som växer på likartade lokaler, och eventuellt även med den terrestra arten R. radicans, vilken utöver att växa långt uppe på land också kan finnas i supralitoralen. Smal snörptråd bildar smala trådar som utöver basaldelarna vanligen är multiseriata men saknar insnörningar och har en stor mängd encelliga rhizoider som ofta sitter parvis eller utgår från upp till sex celler i rad (Brodie et al. 2007). Hos R. radicans (som vi ännu inte vet om den finns i Sverige) är dock de vegetativa trådarna till allra största delen bara är en cellrad bred, även om enstaka partier kan utgöras av några celler breda pseudoparenkymatiska segment och trådarna är fästa vid klippan med encelliga rhizoider som aldrig sitter i serie (Brodie et al. 2007). I äldre svensk litteratur gick denna art ofta under synonymen Prasiola crispa f. submarina (Guiry & Guiry 2011).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bred snörptråd

Länsvis förekomst och status för bred snörptråd baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bred snörptråd

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bred snörptråd har i Sverige bara rapporterats från två lokaler: Stora Karlsö utanför Gotland, när Mats Wærn gick igenom material insamlat av Rutger Sernander 4 juli 1916; dessförinnan hade arten för första gången i Europa identifierats av honom i material från den exponerade klippan Tova, norr om Bonden utanför Gullmarsfjorden, insamlat av Einar Du Rietz 15 juli 1917 (Wærn 1952 som Gayella constricta). Inga övriga fynd av bred snörptråd finns rapporterade från svenska vatten, medan R. polyrhiza förekommer i ett stort antal områden (Nielsen et al. 1995) och detsamma gäller Norge (Rueness 1977), även om Brodie et al. (2007) förordar att dessa fynd borde kontrolleras då de kan utgöras av R. radicans. I Danmark har R. constricta bara hittats i norra Kattegatt (Nielsen 2005). I Tyskland påträffades arten första gången i september 1973 på nordvästra delen av ön Helgoland, men redan 1975 fanns betydligt rikligare förekomster, dock inte så vanliga som R. polyrhiza (Kornmann & Sahling 1974, 1983). Däremot finns inga fynd rapporterade från den tyska Östersjökusten (Schories et al. 2009). Varken Brodie et al. (2007) eller Guiry & Guiry (2011) anger några fynd av R. constricta från de Brittiska öarna. Växtplatsen på exponerade, bara tidvis överspolade klippor kan göra att arten har förbisetts eller att arten möjligen kan ha tolkats som R. polyrhiza. Eftersom bred snörptråd bara setts två gånger i Sverige för närmare ett sekel sedan, är dess status ovisst och den klassificeras därför som DD.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Chlorophyta  
  • Stam
    Chlorophyta - grönalger 
  • Klass
    Trebouxiophyceae  
  • Ordning
    Prasiolales  
  • Familj
    Prasiolaceae  
  • Släkte
    Rosenvingiella - snörptrådar 
  • Art
    Rosenvingiella constricta(Setch. & N.L.Gardner) P.C.Silva - bred snörptråd
    Synonymer
    Gayella constricta Setch. & N.L.Gardner

Bred liksom smal snörptråd är nordliga arter som växer i marint och bräckt vatten i de kallare delarna av Atlanten och Stilla Havet (Brodie et al. 2007). Plantorna insamlade utanför Gullmarsfjorden växte på vertikala och överhängande klippytor mellan 1,5 till 3,5 m ovanför vattenytan i rena bestånd tillsammans med grönalgen från samma familj Prasiola stipitata och den chroococcala cyanobacterien Gloeocapsopsis crepidinum (Wærn 1952). Även materialet från Stora Karlsö hade växt tillsammans med P. stipitata. Liksom på den tyska fyndplatsen är klippytorna ovanför havsytan och nås enbart av vågskvalp eller stänk. Att den liksom den närstående R. polyrhiza ofta växer tillsammans med arter av släktet Prasiola visar att de sannolikt är gynnade av fågelspillning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Marin miljö, Brackvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand, Hav

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Bred snörptråd syns ha mycket speciella krav på sin miljö, vilket noterades redan när den beskrevs (Gardner 1917 som Gayella constricta) från en lokal i Californien som liknar fyndorterna i Europa. Då arten sannolikt är gynnade av fågelspillning borde inte eutrofiering skapa något problem och läget ovanför vattenytan gör att flytande algmattor inte kan påverka den. Huruvida det föreligger en konkurrenssituation mellan de olika arterna är inte känt, men smal snörptråd är ofta vanlig. Typen av habitat är i sig inte speciellt hotat även om det inte är så vanligt förekommande. Dessutom är dessa typer av klippor troligen inte särskilt väl undersökta, då de är svåra att komma till och arbeta på. Temperaturförhöjning skulle kunna utgöra ett hot, men de svenska fynden är ändå från sommaren, då artens emersa växtplats torde vara utsatt för relativt höga temperaturer.
De få fynden av bred snörptråd från Sverige och Danmark innebär att några specifika åtgärder knappast är aktuella. Däremot vore det angeläget att söka efter arten via inventeringar riktade mot denna speciella typ av växtplats för att kunna få en uppfattning om arten finns kvar i recent tid och hur utbredd den är.

Brodie, J., Maggs, C.A. John, D.M. (eds) 2007. Green seaweeds of Britain and Ireland. British Phycological Society, pp. 1-242.

Gardner, N.L. 1917. New Pacific coast marine algae I. University of California Publications in Botany 6: 377-416, Plates 31-35.

Guiry, M.D. & Guiry, G.M. 2011. AlgaeBase. National University of Ireland, Galway. http://www.algaebase.org; searched on 20 September 2011.

Kornmann, P. & Sahling, P.-H. 1974. Prasiolales (Chlorophyta) von Helgoland. Helgoländer wiss. Meeresunters. 26: 99-133.

Kornmann, P. & Sahling, P.-H. 1983. Meeresalgen von Helgoland. Bentische Grün-,Braun- und Rotalgen. Biologische Anstalt Helgoland, Hamburg, pp. 1-289 + index.

Nielsen, R. 2005. Danish seaweeds. Distributional Index. Botanical Museum, Copenhagen. [http://www.nathimus.ku.dk/bot/seaweeds.htm]

Rindi, F., McIvor, L., Sherwood, A.R., Friedl, T., Guiry, M.D., Sheath, R.G. 2007. Molecular phylogeny of the green algal order Prasiolales (Trebouxiophyceae, Chlorophyta). Journal of Phycology 43: 811-822.

Rueness, J. 1977. Norsk Algeflora. Universitetsforlaget, Oslo, pp.1-266.

Schories, D., Selig, U., Schubert, H. 2009. Species and synonym list of the German marine macroalgae based on historical and recent records. Rostock Meeresbiol. Beitr. 21: 7-135.

Wærn, M. 1952. Rocky-shore algae in the Öregrund archipelago. Acta Phytogeographica Suecica 30: 1-298.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Chlorophyta  
  • Stam
    Chlorophyta - grönalger 
  • Klass
    Trebouxiophyceae  
  • Ordning
    Prasiolales  
  • Familj
    Prasiolaceae  
  • Släkte
    Rosenvingiella - snörptrådar 
  • Art
    Rosenvingiella constricta, (Setch. & N.L.Gardner) P.C.Silva - bred snörptråd
    Synonymer
    Gayella constricta Setch. & N.L.Gardner
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Inger Wallentinus