Plagionotus detritus
Bredbandad ekbarkbock
Skalbaggar, Långhorningar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Plagionotus, Art Plagionotus detritus (Linnaeus, 1758) - bredbandad ekbarkbock Synonymer
Kriterier B1ab(iii)+2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på solexponerade nyligen döda, grovbarkiga stammar och grövre grenar av ek. Både i stående döda eller döende träd och i lågor. Känd från spridda landskap från Skåne till Gästrikland. Efter 1960 finns endast fynd från nedre Dalälven (senast 1989) och Stockholmstrakten (bl.a. norra Djurgården), där den enda säkra aktuella populationen finns. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (200-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)+2ab(iii)).
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för bredbandad ekbarkbock baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Tidigare påträffad i Skåne, Blekinge, Halland (Hasslöv, 1700-talsfynd), på Öland (Halltorp) och Gotland, i östra Småland, Östergötland (Omberg) och Västergötland. Efter 1960 finns endast fynd från nedre Dalälven (senast 1989) och Stockholmstrakten (bl.a. norra Djurgården), där de enda säkra aktuella populationerna finns. Gamla fynd föreligger även från Danmark och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa österut till Turkiet, Kaukasus och Syrien.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljChrysomeloidea
-
FamiljCerambycidae - långhorningar
-
UnderfamiljCerambycinae
-
TribusClytini
-
SläktePlagionotus
-
ArtPlagionotus detritus(Linnaeus, 1758) - bredbandad ekbarkbock
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda, grovbarkiga ekar. Både stammar och grövre grendelar angrips, men endast en enda generation av arten utnyttjar varje stam- och grendel. Larven gnager grova, slingrande gångar i innerbarken. Larvutvecklingen är tvåårig och den fullbildade larven förpuppar sig antingen inne i barken eller inne i veden strax under vedytan i början av juni. Den fullbildade skalbaggen påträffas springande på de angripna stammarna och grenarna från slutet av juni till mitten av juli.
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog
Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Avverkning (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Baranowski, R. 1975. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 1. Ent. Tidskr. 96: 113.
Baranowski, R. 1980. Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven. 2. Ent. Tidskr. 101: 41.
Lundberg, S. 1993. Skalbaggar från Hornsö- och Strömsrumstrakten i östra Småland. Ent. Tidskr. 114: 93–94.
Osbeck, P. 1996. Djur och natur i södra Halland under 1700-talet. Sid. 76. Spektra, Halmstad.
Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar VII. Ent. Tidskr. 74: 15.
Palm, T. 1955. Coleoptera i brandskadad skog vid nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 76: 40–45.
Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 326–327.
Palm, T. 1982. Förändringar i den svenska skalbaggsfaunan. Ent. Tidskr. 103: 30.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningColeoptera - skalbaggar
-
UnderordningPolyphaga - allätarbaggar
-
ÖverfamiljChrysomeloidea
-
FamiljCerambycidae - långhorningar
-
UnderfamiljCerambycinae
-
TribusClytini
-
SläktePlagionotus
-
ArtPlagionotus detritus, (Linnaeus, 1758) - bredbandad ekbarkbock
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.