Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bredbrämad malmätare

Organismgrupp Fjärilar, Mätare Eupithecia cauchiata
Bredbrämad malmätare Fjärilar, Mätare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten mätare men ändå medelstor inom gruppen malmätare. Fjärilen är färgad i olika grå nyanser och med en framträdande bred, mörkare och jämnt grå utkantsbård på framvingen. Bakvingen är lik framvingen med en lika bred utkantsbård. Arten är mycket lik tistelmalmätare E. satyrata, men denna har smalare och mindre enfärgad utkantsbård och tydligare mörka småfläckar på vingribborna i framvingens centrum. För säker identifiering krävs ofta undersökning av genitalierna. Vingspann 17-20 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för bredbrämad malmätare Observationer i  Sverige för bredbrämad malmätare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bredbrämad malmätare uppmärksammades som nordisk art först 1949 då Frithiof Nordström granskade diverse tillsänt material från privata samlingar. De första fem exemplaren var från Västergötland, Brottkärr söder om Göteborg, insamlade 1946-1948. Först genom offentliggörandet av dessa fynd började man uppmärksamma arten. Sannolikt är dock arten en gammal medlem av faunan då dess utbredning inte indikerar en senare invandring från Mellaneuropa via Skåne och Danmark. I Sverige förekommer arten på Öland i Mittlandsskogen, där den genom åren bara påträffats sparsamt, men med årliga fynd också under senare år. Under 1980-talet insamlades ett antal individer även i en automatisk fälla vid Degerhamn. Inom en begränsad del av västkusten mellan Onsalahalvön i Halland och södra Bohuslän, Älgön söder om Tjörn har mer individrika populationer påträffats från början av 1970-talet och fram till 1990-talet. Den är mellan dessa områden påträffad på många kustnära lokaler, inte minst i Göteborgs södra skärgård där den på Brännö var ganska allmän under 1970-talet. Arten påträffades för första gången i Danmark i Nordöstjylland, Hulsig 1977 och var då redan väletablerad på lokalen. Senare har man funnit den sparsamt på ytterligare några lokaler i Nordöstjylland. Troligtvis har arten invandrat till Danmark i modern tid. I Norge är arten funnen i Östfold, Akershus, yttre Telemark, yttre Aust-Agder och yttre Vest-Agder. Den uppmärksammades i Norge först 1979 genom ett fynd samma år på Boröy, men ett äldre bevarat fynd finns från Oslo 1885. I Finland har arten först från 1989 påträffats sparsamt längs sydkusten. Arten förekommer i våra grannländer i övrigt i Estland, Polen och Tyskland. Från England finns bara ett fynd från mitten av 1800-talet. Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike och Belgien genom Mellaneuropa, Norden och Ryssland till södra Uralbergen. Fynden i Sydeuropa är få liksom på Balkanhalvön.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Bredbrämad malmätare är känd från Västkusten och Öland. Larven lever på gullris (Solidago virgaurea). Arten är i huvudutbredningen på Västkusten möjligen missgynnad långsiktigt av beskogningen då gullris minskar pga utskuggning. Även igenväxning till följd av fortgående kvävenedfall gynnar gräsväxten och kan missgynna gullrisets förmåga till frögroning. På västkusten har igenväxningsfasen sannolikt varit i ett gynnsamt läge. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Bredbrämad malmätare är knuten till ljus, öppen och lågväxt lövskog med gräs och örter i fältskiktet i ett landskap av sprickdalar och renspolade, kala urbergsklippor. På västkusten är skogen lågväxt på grund av vindexponeringen och saltpåverkan på toppskotten. På Öland är skogen lågväxt på grund av torka och det tunna jordlagret ovanpå berggrunden. Alla skogar där arten påträffats talrikt är relativt unga på tidigare beteshävdade utmarksbeten. Dock påträffas fjärilen sällan på de ännu helt öppna markerna mot havet. Ek har varit det dominerande trädslaget i artens livsmiljöer under 1970-talet, men idag ökar uppslaget av björk och asp starkt då effekterna av upphörande bete blivit mer påtagliga. Larverna lever under sensommaren på de större bladen av gullris Solidago virgaurea och förpuppningen sker i en kokong i markskiktet. Puppan övervintrar. Fjärilarna flyger från andra veckan i juni till slutet av juli. Då de är nykläckta i juni är tistelmalmätare vanligen något avflugen, vilket underlättar identifieringen. Fjärilarna är främst nattaktiva, men ibland kan de flyga redan från tidig skymning och då ses över bestånd av gullris. De lockas till UV-ljus. Av okända orsaker har individtätheten på västkusten alltid varit högre än på Öland där den alltid påträffas mycket sparsamt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gullris
· gullris
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Eupithecia, Art Eupithecia cauchiata (Duponchel, 1830) - bredbrämad malmätare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bredbrämad malmätare är känd från Västkusten och Öland. Larven lever på gullris (Solidago virgaurea). Arten är i huvudutbredningen på Västkusten möjligen missgynnad långsiktigt av beskogningen då gullris minskar pga utskuggning. Även igenväxning till följd av fortgående kvävenedfall gynnar gräsväxten och kan missgynna gullrisets förmåga till frögroning. På västkusten har igenväxningsfasen sannolikt varit i ett gynnsamt läge. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (1500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (15000-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v)).
En liten mätare men ändå medelstor inom gruppen malmätare. Fjärilen är färgad i olika grå nyanser och med en framträdande bred, mörkare och jämnt grå utkantsbård på framvingen. Bakvingen är lik framvingen med en lika bred utkantsbård. Arten är mycket lik tistelmalmätare E. satyrata, men denna har smalare och mindre enfärgad utkantsbård och tydligare mörka småfläckar på vingribborna i framvingens centrum. För säker identifiering krävs ofta undersökning av genitalierna. Vingspann 17-20 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bredbrämad malmätare

Länsvis förekomst och status för bredbrämad malmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bredbrämad malmätare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bredbrämad malmätare uppmärksammades som nordisk art först 1949 då Frithiof Nordström granskade diverse tillsänt material från privata samlingar. De första fem exemplaren var från Västergötland, Brottkärr söder om Göteborg, insamlade 1946-1948. Först genom offentliggörandet av dessa fynd började man uppmärksamma arten. Sannolikt är dock arten en gammal medlem av faunan då dess utbredning inte indikerar en senare invandring från Mellaneuropa via Skåne och Danmark. I Sverige förekommer arten på Öland i Mittlandsskogen, där den genom åren bara påträffats sparsamt, men med årliga fynd också under senare år. Under 1980-talet insamlades ett antal individer även i en automatisk fälla vid Degerhamn. Inom en begränsad del av västkusten mellan Onsalahalvön i Halland och södra Bohuslän, Älgön söder om Tjörn har mer individrika populationer påträffats från början av 1970-talet och fram till 1990-talet. Den är mellan dessa områden påträffad på många kustnära lokaler, inte minst i Göteborgs södra skärgård där den på Brännö var ganska allmän under 1970-talet. Arten påträffades för första gången i Danmark i Nordöstjylland, Hulsig 1977 och var då redan väletablerad på lokalen. Senare har man funnit den sparsamt på ytterligare några lokaler i Nordöstjylland. Troligtvis har arten invandrat till Danmark i modern tid. I Norge är arten funnen i Östfold, Akershus, yttre Telemark, yttre Aust-Agder och yttre Vest-Agder. Den uppmärksammades i Norge först 1979 genom ett fynd samma år på Boröy, men ett äldre bevarat fynd finns från Oslo 1885. I Finland har arten först från 1989 påträffats sparsamt längs sydkusten. Arten förekommer i våra grannländer i övrigt i Estland, Polen och Tyskland. Från England finns bara ett fynd från mitten av 1800-talet. Världsutbredningen sträcker sig från Frankrike och Belgien genom Mellaneuropa, Norden och Ryssland till södra Uralbergen. Fynden i Sydeuropa är få liksom på Balkanhalvön.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Eupitheciini  
  • Släkte
    Eupithecia  
  • Art
    Eupithecia cauchiata(Duponchel, 1830) - bredbrämad malmätare

Bredbrämad malmätare är knuten till ljus, öppen och lågväxt lövskog med gräs och örter i fältskiktet i ett landskap av sprickdalar och renspolade, kala urbergsklippor. På västkusten är skogen lågväxt på grund av vindexponeringen och saltpåverkan på toppskotten. På Öland är skogen lågväxt på grund av torka och det tunna jordlagret ovanpå berggrunden. Alla skogar där arten påträffats talrikt är relativt unga på tidigare beteshävdade utmarksbeten. Dock påträffas fjärilen sällan på de ännu helt öppna markerna mot havet. Ek har varit det dominerande trädslaget i artens livsmiljöer under 1970-talet, men idag ökar uppslaget av björk och asp starkt då effekterna av upphörande bete blivit mer påtagliga. Larverna lever under sensommaren på de större bladen av gullris Solidago virgaurea och förpuppningen sker i en kokong i markskiktet. Puppan övervintrar. Fjärilarna flyger från andra veckan i juni till slutet av juli. Då de är nykläckta i juni är tistelmalmätare vanligen något avflugen, vilket underlättar identifieringen. Fjärilarna är främst nattaktiva, men ibland kan de flyga redan från tidig skymning och då ses över bestånd av gullris. De lockas till UV-ljus. Av okända orsaker har individtätheten på västkusten alltid varit högre än på Öland där den alltid påträffas mycket sparsamt.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gullris - Solidago virgaurea (Viktig)
Artens livsmiljö på västkusten förändras snabbt genom förtätning av lövskogarna genom att röjning eller plockhuggning upphört. Tidigare vindskyddade örtrika gläntor växer igen med asp och björk. Kantzonerna mot kala berghällar domineras idag mer av enbuskar och brakved än tidigare. Detta gör att gullris idag minskar starkt som inslag i fältskiktet. På de områden med hedekskog där träden successivt nått en högre höjd genom tilltagande vindskydd av en expanderande yttre trädgräns mot havet minskar örtrikedomen vid ansamling av de svårnedbrutna eklöven, som på stora ytor ofta bildar ett sammanhängande lager av förna utan örter eller med vitsippa och andra skuggfördragande växtarter. Hoten på Öland är mindre väl kända. Möjligen försvåras artens förutsättningar där av att gullris är uttorkningskänslig och hellre växer i en surare jordmån.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Naturen på västkusten påverkas långsamt av återbeskogningen från att för hundra år sedan ha varit intensivt nyttjad betesmark och ännu tidigare blev fullständigt kalhuggen. Återbeskogningen har under ca 70 år skett relativt långsamt genom att den förhärskande vindriktningen förhindrat fröspridningen av vindspridda trädslag. Sedan drygt 30 år går återbeskogningen i rasande takt, vilket främst beror på upphörande utmarksbete. I skärgården var det vanligt att kreaturen under vår och höst fick beta fritt innan de vid sommargästernas anländande förpassades till särskilda öar som än idag är nästan trädfria. Nuvarande status för bredbrämad malmätare är i stort okänd på västkusten, men sannolikt har den minskat starkt och försvunnit från flertalet kända lokaler. Arten behöver därför inventeras innan mer detaljerade åtgärdsförslag kan fastställas.
Clas Källander har lämnat värdefull information inför författandet av artfaktabladet.

Mikkola, K. 1997. Population trends of Finnish Lepidoptera during 1961-1996. Ent. Fenn. 8:121-143.

Mironov, V. 2003. The Geometrid moths of Europe; vol. IV. Larentiinae II. Apollo Books. Stenstrup.

Nordström, F. 1949. Notis: Två för landet nya Eupithecia- arter. Ent. Tidskr. 70:

Norgaard, I. & Nielsen, P.S. 1988. Fund af storsommerfugle i Danmark 1961-86. Lepidopterologisk forening.

Norgaard, I. 1998. Fund af storsommerfugle i Danmark 1987-1996. Lepidopterologisk forening.

Opheim, M. 1977. In: The Eupithecia group in Norway. (ed.) N. Knaben. Norw. Jour. Ent. 24: 58.

Opheim, M. 1979. Eupithecia cauchiata Dup. rediscovered in Norway. Atalanta Norvegica Bd. 3 (5): 129.

Schnack, K. 1978. Eupithecia cauchiata Dup. - fundet i Danmark. Lepidoptera, ny serie III. 1969-76.

Skinner, B. 1984. Colour identification guide to moths of British Isles. Penguin Books Ltd, Harmondsworth.

Skou, P. 1984. Nordens målere. Danmarks dyreliv Bind 2. Apollo books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Geometroidea  
  • Familj
    Geometridae - mätare 
  • Underfamilj
    Larentiinae  
  • Tribus
    Eupitheciini  
  • Släkte
    Eupithecia  
  • Art
    Eupithecia cauchiata, (Duponchel, 1830) - bredbrämad malmätare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 2010.