Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brokig barksvartbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Corticeus fasciatus
Brokig barksvartbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En långsmal, cylindriskt byggd svart art som är 3 mm lång. Främre hälften av täckvingarna är brunfärgade. Antennerna är korta och enkelt byggda.
Utbredning
Länsvis förekomst för brokig barksvartbagge Observationer i  Sverige för brokig barksvartbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Skåne till Hälsingland, dock inte vare sig i Halland, på Gotska Sandön, i Bohuslän, Dalsland, Närke, Dalarna eller Gästrikland. Utanför Sverige är arten känd från Danmark och Estland samt från södra, mellersta och lokalt även norra delarna av övriga Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Larvutvecklingen sker i gångarna av olika vedinsekter, främst på barkfria partier på ekstammar. Framför allt har såväl larver som skalbaggar påträffats på ekar med gamla angrepp av skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale). Känd från spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i gångarna av olika vedinsekter, främst på barkfria partier på ekstammar. Framför allt har såväl larver som skalbaggar påträffats på ekar med gamla angrepp av skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale). Detaljerna i artens näringsekologi är okända. Corticeus-arterna har tidigare ansetts vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare som lever i gångarna hos olika vedinsekter (Español 1967), och endast uppträder som fakultativa predatorer. Varma dagar kryper skalbaggarna omkring på vedytan, för att då och då krypa in i flyghål och gångar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Tenebrionidae (svartbaggar), Släkte Corticeus, Art Corticeus fasciatus (Fabricius, 1790) - brokig barksvartbagge Synonymer Hypophloeus fasciatus (Fabricius, 1790)

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i gångarna av olika vedinsekter, främst på barkfria partier på ekstammar. Framför allt har såväl larver som skalbaggar påträffats på ekar med gamla angrepp av skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale). Känd från spridda landskap från Skåne till Hälsingland. Antalet lokalområden i landet skattas till 120 (100-250). Förekomstarean (AOO) skattas till 480 (400-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii)).
En långsmal, cylindriskt byggd svart art som är 3 mm lång. Främre hälften av täckvingarna är brunfärgade. Antennerna är korta och enkelt byggda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brokig barksvartbagge

Länsvis förekomst och status för brokig barksvartbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brokig barksvartbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Skåne till Hälsingland, dock inte vare sig i Halland, på Gotska Sandön, i Bohuslän, Dalsland, Närke, Dalarna eller Gästrikland. Utanför Sverige är arten känd från Danmark och Estland samt från södra, mellersta och lokalt även norra delarna av övriga Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus fasciatus(Fabricius, 1790) - brokig barksvartbagge
    Synonymer
    Hypophloeus fasciatus (Fabricius, 1790)

Larvutvecklingen sker i gångarna av olika vedinsekter, främst på barkfria partier på ekstammar. Framför allt har såväl larver som skalbaggar påträffats på ekar med gamla angrepp av skeppsvarvsfluga (Lymexylon navale). Detaljerna i artens näringsekologi är okända. Corticeus-arterna har tidigare ansetts vara rovdjur men är i huvudsak saprofager och svampätare som lever i gångarna hos olika vedinsekter (Español 1967), och endast uppträder som fakultativa predatorer. Varma dagar kryper skalbaggarna omkring på vedytan, för att då och då krypa in i flyghål och gångar.

Ekologisk grupp: Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av att gamla ekar med partier av död ved avverkas eller kommer i skuggan av uppväxande träd när gamla hagmarker växer igen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bevara grova ekar från såväl avverkning som utskuggning.

Antonsson, K. 1993. Skalbaggar i Sturefors naturreservat. Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län. 1993:6.

Baranowski, R. 1982. Intressanta skalbaggsfynd 6. Ent. Tidskr. 103: 130–136.

Jansson, A. 1915. Bidrag till kännedomen om den svenska skalbaggsfaunan. Ent Tidskr. 36: 202–219.

Jansson, N. & Antonsson, K. 1994-95. Eklandskapet som miljöövervakningsobjekt. Länsstyrelsen i Östergötlands län 1994–1995.

Lindroth, C. H. 1933. Olikfotade skalbaggar, Heteromera. Svensk Insektfauna Nr. 27.

Lundblad, O. 1949. Några faunistiska koleopternotiser av C. J. Schönherr. Ent. Tidskr. 70: 147–154.

Mjöberg, E. 1902. Sällsyntare Coleoptera. III. Från Stockholmstrakten. Ent. Tidskr. 23: 256.

Nylander, U. 1953. Notiser om sällsyntare skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 81–85.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 8–23.

Palm, T. 1955. Iakttagelser över skeppsvarvsflugans levnadssätt och skadegörelse (Col. Lymexylonidae). Opusc. Ent. 20: 81–86.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 269.

Widenfalk, R. 1975. Skalbaggsfaunan i Strömsholm med angränsande områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län 1975:17.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken , SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Tenebrionidae - svartbaggar 
  • Underfamilj
    Diaperinae  
  • Tribus
    Hypophlaeini  
  • Släkte
    Corticeus  
  • Art
    Corticeus fasciatus, (Fabricius, 1790) - brokig barksvartbagge
    Synonymer
    Hypophloeus fasciatus (Fabricius, 1790)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Lundberg 1997. Rev. Bengt Ehnström 2000. © ArtDatabanken , SLU 2006.