Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bronssopp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Butyriboletus appendiculatus
Bronssopp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En sopp med köttig, gulbrunaktig, torr hatt som är ca 10 cm i diameter. Porerna är gula liksom den 4–8 cm höga foten som dock vid basen är något blekbrun. Foten har ett fint, gult ådernät och är mot basen tillspetsad eller något rotlikt förlängd. Köttet är vitt till blekgult och blir ockrafärgat i fotbasen. I vissa beskrivningar uppges svampköttet blåna svagt men det är inte alltid fallet. Bronssopp har mild smak och har lukt som av röksvamp. Bronssopp liknar stensopp (Boletus edulis) men ger ett gulare intryck.
Utbredning
Länsvis förekomst för bronssopp Observationer i  Sverige för bronssopp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sydlig ädellövskogssvamp, som är noterad från alla landskap söder om Mälaren samt från Öland, där dock få fynd är noterade. Från Gotland har inte arten rapporterats sedan 1963. 90 kända aktuella lokaler i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). De flesta fynden är från Bohuslän och angränsade delar av Västergötland samt Skåne. Några få fynd är gjorda i Danmark, Norge och Finland och den finns med på de danska och finska rödlistorna. Gamla uppgifter finns från Tyskland men arten uppges ej vara återfunnen där sedan 1950. Bronssopp finns också i Italien och Frankrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med bok och mera sällan ek i ek- och bokskog samt hagmark och park. Total population i landet bedöms framförallt historiskt ha minskat sedan 1960 p.g.a. försämrade livsmiljöer i fodermarker, och minskande arealer av lämpliga miljöer i bok- och ekskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (100-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (700-1500) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c; C1).
Ekologi
Bronssoppen mykorrhiza med ek och bok, på kalkrik mark i ek- och bokskog samt hagmark och park. Den är värmekrävande och kalkgynnad och bildar fruktkroppar under sommaren och hösten. Den förekommer gärna i halvöppen mark som glesa skogar, ängar, beteshagar och parker. Arten indikerar alltid höga naturvärden. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Boletales, Familj Boletaceae, Släkte Butyriboletus, Art Butyriboletus appendiculatus (Schaeff.) D.Arora & J.L.Frank - bronssopp Synonymer Boletus appendiculatus Schaeff.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c; C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med bok och mera sällan ek i ek- och bokskog samt hagmark och park. Total population i landet bedöms framförallt historiskt ha minskat sedan 1960 p.g.a. försämrade livsmiljöer i fodermarker, och minskande arealer av lämpliga miljöer i bok- och ekskog. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (1500-10000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (100-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (700-1500) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (A2c; C1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En sopp med köttig, gulbrunaktig, torr hatt som är ca 10 cm i diameter. Porerna är gula liksom den 4–8 cm höga foten som dock vid basen är något blekbrun. Foten har ett fint, gult ådernät och är mot basen tillspetsad eller något rotlikt förlängd. Köttet är vitt till blekgult och blir ockrafärgat i fotbasen. I vissa beskrivningar uppges svampköttet blåna svagt men det är inte alltid fallet. Bronssopp har mild smak och har lukt som av röksvamp. Bronssopp liknar stensopp (Boletus edulis) men ger ett gulare intryck.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bronssopp

Länsvis förekomst och status för bronssopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bronssopp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sydlig ädellövskogssvamp, som är noterad från alla landskap söder om Mälaren samt från Öland, där dock få fynd är noterade. Från Gotland har inte arten rapporterats sedan 1963. 90 kända aktuella lokaler i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). De flesta fynden är från Bohuslän och angränsade delar av Västergötland samt Skåne. Några få fynd är gjorda i Danmark, Norge och Finland och den finns med på de danska och finska rödlistorna. Gamla uppgifter finns från Tyskland men arten uppges ej vara återfunnen där sedan 1950. Bronssopp finns också i Italien och Frankrike.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Butyriboletus  
  • Art
    Butyriboletus appendiculatus(Schaeff.) D.Arora & J.L.Frank - bronssopp
    Synonymer
    Boletus appendiculatus Schaeff.

Bronssoppen mykorrhiza med ek och bok, på kalkrik mark i ek- och bokskog samt hagmark och park. Den är värmekrävande och kalkgynnad och bildar fruktkroppar under sommaren och hösten. Den förekommer gärna i halvöppen mark som glesa skogar, ängar, beteshagar och parker. Arten indikerar alltid höga naturvärden. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 50 åren, p.g.a. försämrade livsmiljöer i fodermarker, och minskande arealer av ek- och bokskog. Avverkning av lövträd, granplantering, upphörande hävd och igenväxning samt markberedning utgör hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bevaras bäst genom att äldre kulturlandskap med dess trädbevuxna betesmarker hålls i stånd. Tillförsel av gödning får ej förekomma.
Utländska namn – NO: Messingrørsopp, DK: Tenstokket rørhat, FI: Keltajalkatatti.

Dähncke, R.M. & Dähncke, S.M. 1979. 700 Pilze in Farbfotos. AT Verlag, Aarau.

Hansen, L. & Knudsen, H. (eds.) 1992. Nordic Macromycetes. Vol. 2. Nordsvamp, Köpenhamn.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Butyriboletus  
  • Art
    Butyriboletus appendiculatus, (Schaeff.) D.Arora & J.L.Frank - bronssopp
    Synonymer
    Boletus appendiculatus Schaeff.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.