Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunkrissla

Organismgrupp Kärlväxter Inula conyzae
Brunkrissla Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunkrissla är i blom omisskännlig. Den är en två- till flerårig, 30-125 cm högvuxen korgblommig art, med vackra färgrika blomkorgar. Arten blommar under perioden juli-september. Stjälken är upprätt, filt-hårig, rödbrun och upptill grenig. Blomställningen är kvastlik, ofta med många till mycket många korgar. Bladen är lansettlika, svagt tandade och under något filthåriga. De yttre holkfjällen är finhåriga med utböjd spets. De inre holkfjällen är ofta violettspetsade och kanthåriga. Strålblommor saknas eller är 2-3 mm långa, gula, dolda och trekluvna. Diskblommorna är ljusbruna (Svensson m.fl. 2008). Brunkrissla har en kraftig och välutvecklad vegetativ bladrosett, innan plantan går i blom.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunkrissla Observationer i  Sverige för brunkrissla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Brunkrissla förekommer idag enbart på en plats i sydvästra Skåne, där den upptäcktes 2007 på en kustnära jordvall, anlagd 1993 (Svensson m.fl. 2008). Arten ansågs utgången ur landet, när den 1975 försvann från växtplatsen i Sibbarp i Malmö. (Rickman 1974, pers. medd. 1976, Tyler m.fl. 2007). Under tiden fram till och med 2006 finns ingen känd växtplats med förekomst av spontan brunkrissla i Sverige. Brunkrissla är i Sverige enbart funnen i Skåne på ett fåtal platser. Första dokumenterade fyndet rapporterades strax söder om Lund 1848. Arten har utpostlokaler i Danmark. År 2011 upptäcktes arten i Öresund på den nya danska, konstgjorda ön Pepparholm (Örneberg m.fl. 2012). Brunkrissla förekommer ned till Medelhavsområdet i söder, till Krim och Kaukasus i öster. Nordgränsen går över Polen och norra Tyskland. I Storbritannien och Frankrike är arten lokalt vanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Efter att tidigare endast ha påträffats tillfälligt, senast 1977, verkar brunkrissla nu vara etablerad på en lokal i sydvästra Skåne där den upptäcktes 2007. Växtplatsen är en jordvall vid en damm. Antalet exemplar var 27 i två delbestånd när lokalen upptäcktes, vilket indikerar att arten hade funnits här under flera år innan upptäckten. Antalet blomställningar ökade fram till 2011 (661, motsvarande ca 150 plantor) men har därefter minskat till 148 (motsvarande 47 ex.) år 2013, sannolikt till följd av igenväxning av växtplatsen, vilket därmed utgör det allvarligaste hotet mot beståndet. Antalet reproduktiva individer skattas till 47. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Brunkrissla föredrar öppna torra, kalkområden med väldränerade jordar i kustnära område (Pedersen 1961). Slänter och vallar har kännetecknat artens skånska växtplatser (Svensson m.fl. 2008). Brunkrissla kan ses som en brynväxt på pilevallar och bland snår.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Inula (krisslor), Art Inula conyzae (Griess.) DC. - brunkrissla Synonymer Inula vulgaris, Inula conyza DC., Tretungkrissla

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Efter att tidigare endast ha påträffats tillfälligt, senast 1977, verkar brunkrissla nu vara etablerad på en lokal i sydvästra Skåne där den upptäcktes 2007. Växtplatsen är en jordvall vid en damm. Antalet exemplar var 27 i två delbestånd när lokalen upptäcktes, vilket indikerar att arten hade funnits här under flera år innan upptäckten. Antalet blomställningar ökade fram till 2011 (661, motsvarande ca 150 plantor) men har därefter minskat till 148 (motsvarande 47 ex.) år 2013, sannolikt till följd av igenväxning av växtplatsen, vilket därmed utgör det allvarligaste hotet mot beståndet. Antalet reproduktiva individer skattas till 47. Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Brunkrissla är i blom omisskännlig. Den är en två- till flerårig, 30-125 cm högvuxen korgblommig art, med vackra färgrika blomkorgar. Arten blommar under perioden juli-september. Stjälken är upprätt, filt-hårig, rödbrun och upptill grenig. Blomställningen är kvastlik, ofta med många till mycket många korgar. Bladen är lansettlika, svagt tandade och under något filthåriga. De yttre holkfjällen är finhåriga med utböjd spets. De inre holkfjällen är ofta violettspetsade och kanthåriga. Strålblommor saknas eller är 2-3 mm långa, gula, dolda och trekluvna. Diskblommorna är ljusbruna (Svensson m.fl. 2008). Brunkrissla har en kraftig och välutvecklad vegetativ bladrosett, innan plantan går i blom.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunkrissla

Länsvis förekomst och status för brunkrissla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunkrissla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Brunkrissla förekommer idag enbart på en plats i sydvästra Skåne, där den upptäcktes 2007 på en kustnära jordvall, anlagd 1993 (Svensson m.fl. 2008). Arten ansågs utgången ur landet, när den 1975 försvann från växtplatsen i Sibbarp i Malmö. (Rickman 1974, pers. medd. 1976, Tyler m.fl. 2007). Under tiden fram till och med 2006 finns ingen känd växtplats med förekomst av spontan brunkrissla i Sverige. Brunkrissla är i Sverige enbart funnen i Skåne på ett fåtal platser. Första dokumenterade fyndet rapporterades strax söder om Lund 1848. Arten har utpostlokaler i Danmark. År 2011 upptäcktes arten i Öresund på den nya danska, konstgjorda ön Pepparholm (Örneberg m.fl. 2012). Brunkrissla förekommer ned till Medelhavsområdet i söder, till Krim och Kaukasus i öster. Nordgränsen går över Polen och norra Tyskland. I Storbritannien och Frankrike är arten lokalt vanlig.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Inula - krisslor 
  • Art
    Inula conyzae(Griess.) DC. - brunkrissla
    Synonymer
    Inula vulgaris
    Inula conyza DC.
    Tretungkrissla

Brunkrissla föredrar öppna torra, kalkområden med väldränerade jordar i kustnära område (Pedersen 1961). Slänter och vallar har kännetecknat artens skånska växtplatser (Svensson m.fl. 2008). Brunkrissla kan ses som en brynväxt på pilevallar och bland snår.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Brunkrissla hotas av igenväxning på den aktuella växtplatsen, om gräsmarken inte hålls öppen. Arten är ljus- och värmekrävande och minskar vid beskuggning. Insamling av botanister i gamla tider bidrog sannolikt till att arten försvann från någon av sina gamla lokaler. Om växtplatsen odlas upp eller gödslas försvinner arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Arten och växtplatsen bör övervakas genom årliga besök och markägaren hållas informerad om artens utveckling.
Växtplatsen, som ligger avsides i det skånska jordbrukslandskapet, offentliggjordes inte när den upptäcktes för att undvika störningar och insamling, även om det sistnämnda blivit en allt sällsyntare företeelse. Arten fanns i början av 1800-talet i Lunds botaniska trädgård, första gången dokumenterad från 1813.

Pedersen, A. 1961. Kurvblommernes udbredelse i Danmark (exskl. Hieracium og Taraxacum). Botanisk Tidsskrift 57, Häfte 2 och 3.

Rickman, H. 1974. Skall Inula conyzae DC. vinna fäste i den skånska floran? Lunds Botaniska Förening, Medlemsblad 1974(2): 8.

Svensson, R., Jirle, E. & Andersson, N.-A. 2008. Brunkrissla åter i Sverige. Svensk Botanisk Tidskrift 102: 130-134.

Tyler, T., Olsson, K.-A., Johansson, H. & Sonesson, M. (red.). 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lunds Botaniska Förening. Lund.

Örneberg, B., Snogerup, S., Snogerup, B., Segerbäck, L., Runeson, L. & Porenius, A. 2012. Floran på Peberholm - en fältstudie i växtsuccession. Botaniska Notiser 145: 1-32.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Mattiasson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Inula - krisslor 
  • Art
    Inula conyzae, (Griess.) DC. - brunkrissla
    Synonymer
    Inula vulgaris
    Inula conyza DC.
    Tretungkrissla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Mattiasson 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015.