Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brunpudrad nållav

Organismgrupp Lavar Chaenotheca gracillima
Brunpudrad nållav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Brunpudrad nållav är en knappnålslav med en insänkt bål eller sällan en bål som är tunn, smågrynig och blekt grågrön. När bålen är insänkt i underlaget får detta ofta en mörkt gröngrå ton. Apothecieskaftet är långt, vågigt (1,5-2,5 mm högt) och huvudet (apotheciet) är mindre än hos de flesta andra knappnålslavar. Det omvänt koniska huvudet har en rödbrunaktig pruina som ibland har en violett ton. Skaftet är svart men i övre delen täckt av en rödbrun pruina. Sporerna är klotformade och bruna, 2,5-3,5 µm i diameter. Apothecierna sitter i täta samlingar som ibland täcker flera kvadratdecimetrar. Smalskaftslav Chaenotheca gracilenta kan påminna om brunpudrad nållav då båda har långa, ofta böjda, smäckra apothecieskaft och de växer i samma miljö. Smalskaftslavhar dock en tunn, mjölig grågrön bål och en gråvit pruina på apothecieskaften.
Utbredning
Länsvis förekomst för brunpudrad nållav Observationer i  Sverige för brunpudrad nållav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i hela landet men är sällsynt i Götaland, förutom i sydsvenska höglandets barrskogar. Arten blir vanligare norr om ekens nordgräns (Artportalen 2016). Den är känd från drygt 2 000 lokaler, men det finns ett högt mörkertal. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Brunpudrad nållav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar kalla områden på både norra och södra halvklotet. På norra halvklotet är arten känd från Europa, Asien och Nordamerika. På södra halvklotet är den känd från Australasien, Centralamerika och Sydamerika (Tibell 1999).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på barklösa stubbar i lägen med hög luftfuktighet. Omkring 1000 lokaler från nästan hela landet är kända. Arten är delvis hittad i kulturskogar i delar av Jämtland och Hälsingland. Den förekommer i stora delar av landet främst i kontinuitetsskogar och eftersom arten uppfyller A-kriteriet rödlistas den åter efter att under 10 år klassats som LC. En minskning av arealen sumpskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3772 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (5-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Ekologi
Arten förekommer oftast i fuktiga skogar av naturskogskaraktär. Den är beroende av hög, jämn luftfuktighet och förekommer oftast i sumpgranskog eller andra sumpskogar. Arten är en utmärkt indikator-/signalart för denna typ av skog (Nitare 2000). I de suboceaniska delarna av Jämtland påträffas arten även i kulturskogar. Brunpudrad nållav växer på ved av barr- och lövträd, särskilt på gamla, såväl grova som klena, mer eller mindre avbarkade stubbar av gran och björk (Hermansson m.fl. 2008). De vanligaste växtplatserna för arten är murkna björkhögstubbar med flagnande näver, på ved av levande björkar med uppfläkt näver vid stambasen eller på grova, meterhöga granstubbar. I många fall härrör granstubbarna från dimensionsavverkningar. Skrymslen mellan rotben verkar kunna erbjuda ett mikroklimat brunpudrad nållav trivs i. Sällsynt påträffas arten också på bark av levande gamla träd, t.ex. klibbal och sälg. I södra Sverige påträffas arten också på stubbar av ek och bok. Ofta uppträder brunpudrad nållav bara på ett fåtal stubbar eller träd inom en lokal. Arten förekommer ofta tillsammans med andra ovanliga eller rödlistade knappnålslavar, t.ex. kornig nållav Chaenotheca chlorella, nordlig nållav C. laevigata (rödlistad som Nära hotad NT), smalskaftslav C. gracilenta (rödlistad som Sårbar VU) och rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea (rödlistad som Nära hotad NT).
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Sjöar
Sjöar
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· barrträd
· barrträd
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· gråal
· gråal
· klibbal
· klibbal
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Chaenotheca (nållavar), Art Chaenotheca gracillima (Vain.) Tibell - brunpudrad nållav Synonymer Coniocybe gracillima Vain.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på barklösa stubbar i lägen med hög luftfuktighet. Omkring 1000 lokaler från nästan hela landet är kända. Arten är delvis hittad i kulturskogar i delar av Jämtland och Hälsingland. Den förekommer i stora delar av landet främst i kontinuitetsskogar och eftersom arten uppfyller A-kriteriet rödlistas den åter efter att under 10 år klassats som LC. En minskning av arealen sumpskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3772 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 20 (5-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Brunpudrad nållav är en knappnålslav med en insänkt bål eller sällan en bål som är tunn, smågrynig och blekt grågrön. När bålen är insänkt i underlaget får detta ofta en mörkt gröngrå ton. Apothecieskaftet är långt, vågigt (1,5-2,5 mm högt) och huvudet (apotheciet) är mindre än hos de flesta andra knappnålslavar. Det omvänt koniska huvudet har en rödbrunaktig pruina som ibland har en violett ton. Skaftet är svart men i övre delen täckt av en rödbrun pruina. Sporerna är klotformade och bruna, 2,5-3,5 µm i diameter. Apothecierna sitter i täta samlingar som ibland täcker flera kvadratdecimetrar. Smalskaftslav Chaenotheca gracilenta kan påminna om brunpudrad nållav då båda har långa, ofta böjda, smäckra apothecieskaft och de växer i samma miljö. Smalskaftslavhar dock en tunn, mjölig grågrön bål och en gråvit pruina på apothecieskaften.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brunpudrad nållav

Länsvis förekomst och status för brunpudrad nållav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brunpudrad nållav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i hela landet men är sällsynt i Götaland, förutom i sydsvenska höglandets barrskogar. Arten blir vanligare norr om ekens nordgräns (Artportalen 2016). Den är känd från drygt 2 000 lokaler, men det finns ett högt mörkertal. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Brunpudrad nållav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar kalla områden på både norra och södra halvklotet. På norra halvklotet är arten känd från Europa, Asien och Nordamerika. På södra halvklotet är den känd från Australasien, Centralamerika och Sydamerika (Tibell 1999).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca gracillima(Vain.) Tibell - brunpudrad nållav
    Synonymer
    Coniocybe gracillima Vain.

Arten förekommer oftast i fuktiga skogar av naturskogskaraktär. Den är beroende av hög, jämn luftfuktighet och förekommer oftast i sumpgranskog eller andra sumpskogar. Arten är en utmärkt indikator-/signalart för denna typ av skog (Nitare 2000). I de suboceaniska delarna av Jämtland påträffas arten även i kulturskogar. Brunpudrad nållav växer på ved av barr- och lövträd, särskilt på gamla, såväl grova som klena, mer eller mindre avbarkade stubbar av gran och björk (Hermansson m.fl. 2008). De vanligaste växtplatserna för arten är murkna björkhögstubbar med flagnande näver, på ved av levande björkar med uppfläkt näver vid stambasen eller på grova, meterhöga granstubbar. I många fall härrör granstubbarna från dimensionsavverkningar. Skrymslen mellan rotben verkar kunna erbjuda ett mikroklimat brunpudrad nållav trivs i. Sällsynt påträffas arten också på bark av levande gamla träd, t.ex. klibbal och sälg. I södra Sverige påträffas arten också på stubbar av ek och bok. Ofta uppträder brunpudrad nållav bara på ett fåtal stubbar eller träd inom en lokal. Arten förekommer ofta tillsammans med andra ovanliga eller rödlistade knappnålslavar, t.ex. kornig nållav Chaenotheca chlorella, nordlig nållav C. laevigata (rödlistad som Nära hotad NT), smalskaftslav C. gracilenta (rödlistad som Sårbar VU) och rödbrun blekspik Sclerophora coniophaea (rödlistad som Nära hotad NT).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Myrbiotoper, Sjöar, Vattendrag

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· barrträd - Conifers - red list assemblage (Viktig)
· björkar - Betula (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· gråal - Alnus incana (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Brunpudrad nållav förekommer i äldre skogar av naturskogskaraktär med hög och jämn luftfuktighet. Skogsbruksåtgärder som kan påverka markvattennivån och luftfuktigheten negativt på växtplatserna utgör därför hot. Produktionen av för arten lämpliga substrat i produktionsskogar är mycket begränsad. På lång sikt utgör därför avverkningar av variationsrika och olikåldriga naturskogar ett allvarligt hot.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Åtgärder som kan minska fuktighetsförhållandena på lokalerna bör undvikas. Förekomster bör undantas från skogsbruksåtgärder. Att lämna höga granstubbar vid slutavverkningar kan gynna arten, särskilt om högstubbar lämnas i kantzoner mot sumpskog eller i lägen med ett fuktigt lokalklimat.
Utländska namn - NO: Langnål, FI: Hentoneulajäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Hermansson, J., Bratt, L. & Oldhammer, B. 2008. Hotade och sällsynta växter i Dalarna, del 2 - lavar och mossor. Dalarnas Botaniska Förening.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19-96.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Tibell, L. 1992. Crustose lichens as indicators of forest continuity in boreal coniferous forests. Nordic Journal of Botany 12: 427-450.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-70. Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. Rev. Janolof Hermansson, Svante Hultengren & Göran Thor 2016

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca gracillima, (Vain.) Tibell - brunpudrad nållav
    Synonymer
    Coniocybe gracillima Vain.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. Rev. Janolof Hermansson, Svante Hultengren & Göran Thor 2016