Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  bukspolsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Macrogastra ventricosa
Bukspolsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är vänstervridet, långsträckt och bukigt spolformigt. Det når en höjd av 15–19 mm och en bredd av 3,8–4,3 mm – och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 11-13. De sista vindlingarna (12–13) är proportionerligt sett tydligt bredare, vilket ger skalet ett ”bukigt” utseende. Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är måttligt välvda och fogen mellan vindlingarna är grund. Skalet har rödbrun-violettbrun grunfärg (äldre skal blir ofta gråbleka). Skalytan är oftast halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger ganska glest, ca 5 per mm på den näst sista vindlingen. Mellanrummen mellan ribborna är nästan tre gånger så breda som ribborna. I mellanrummen kan en ganska svag spiralstriering ses (i 25 gångers förstoring). Mynningen har formen av en högställd oval. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är välutvecklad. Interlammellära tänder-lameller mellan parietal- och columellarlamellen saknas. Columellarlamellen är välutvecklad och har formen av ett liggande K som kan ha en svag knöl i förgreningen. De två yttergrenarna är ungefär lika kraftigt utvecklade och båda når mynningens kant. Mera sällan saknas den ena ytterskänkeln, och columellarlamellen är då formad som ett Y. Palatallamellerna är inte synliga framifrån i mynningen. Palatalcallus saknas eller är endast antydd. Basalrännan är svagt antydd. Basalvalken är svag eller saknas helt. Navelspringan är ytterst smal.
Utbredning
Länsvis förekomst för bukspolsnäcka Observationer i  Sverige för bukspolsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den svenska utbredningen för bukspolsnäcka är begränsad till södra och västra Götaland och är starkt uppsplittrad. Arten finns i Skåne (speciellt på Linderödsåsens nordostsluttningar, även Söderåsen, Kullaberg, Örup och Ivön), i Halland (Hallandsåsens nordsluttning, vid Fröllinge), på isolerade lokaler i norra Småland samt på en isolerad lokal i Kronobergs län), längs Vätterns östsida (Småland-Östergötland mellan Jönköping och Omberg) samt i Dalsland (på Dalfornmationens kalkrika bergarter – nordligaste svenska lokalerna). I övrigt är den känd från ett par lokaler i nordvästra Blekinge, en i södra Östergötland (Kinda), lokalt i Västergötland (bl.a. Kinnekulle, Billingen vid Skövde, Rya åsar vid Borås) samt två i Bohuslän (Brattfors dalgång). Förekomsterna är ofta inskränkta till mycket små områden. Lokalt, speciellt på kalkgrund, kan arten uppträda individrikt. Totalutbredningen är centraleuropeisk och når västerut till östligaste Frankrike och södra Belgien, i söder norra Italien och nordvästra Balkan. I öster finns den i ett brett bälte över Polen och Baltikum in i centrala Ryssland. I Norden finns den på de danska öarna och sydöstra Jylland, samt ytterst lokalt på Osloområdets kalkrika bergarter i sydöstra Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten förekommer främst i lundartade miljöer (speciellt med ask, bok, sälg) med marknära, rörligt grundvatten och skuggade bäckraviner-åbredder i Götaland. Minskar pga minskningen av grova lövträd, t ex ask och alm. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Idag kända förekomster utgör EOO 58 800 km2 20140324. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (knuten till stora lövträd, bl a ask och alm). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Bukspolsnäcka förekommer framför allt i äldre ädellövskog (ask, lind, bok och sälg) oftast på närings- och kalkrikt underlag. Ofta finns den också i fuktiga raviner och vid den skuggiga basen av rasbranter. Man hittar den även i rika askskogskärr. Någon gång påträffas arten också i fuktig, näringsrik ängsgranblandskog eller i öppnare kalkrik kärrmark nära skog där markförnas pH sällan understiger 6,0. Permanent rörligt ytvatten tycks vara en förutsättning, liksom normalt skuggighet. Tillgång på lågor är gynnsamt. Arten kräver normalt trädkontinuitet, även om denna kan ha bestått av ett fåtal träd. Längs Vramsån och Segesholmsån i östra Skåne förekommer arten dock mycket individrikt i täta bestånd av pestskråp; här skapar och bevarar de stora bladen nödvändig skugga och luftfuktighet. Arten kryper på lodräta ytor som stammar och klippor, där den betar alger och lavar. Man hittar den ofta i nedbrytningsskiktet under barken på lågor i de tidigare nedbrytningsstadierna när barken lossnar från veden. I detta näringsrika nedbrytningsskikt kan arten under detta stadium i nedbrytningscykeln påträffas i stort antal. Den uppvisar stora svängningar i populationsstorleken och kan under mellanår, när inga fallna stammar i rätt nedbrytningsstadium finns, vara mycket svår att hitta. Arten signalerar god skoglig kontinuitet och dess lokaler hyser ofta en rad andra sällsynta molluskarter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· lavar
· lavar
Mark/sediment
Mark/sediment
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Clausiliidae (spolsnäckor), Släkte Macrogastra, Art Macrogastra ventricosa (Draparnaud, 1801) - bukspolsnäcka Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten förekommer främst i lundartade miljöer (speciellt med ask, bok, sälg) med marknära, rörligt grundvatten och skuggade bäckraviner-åbredder i Götaland. Minskar pga minskningen av grova lövträd, t ex ask och alm. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Idag kända förekomster utgör EOO 58 800 km2 20140324. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (200-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat (knuten till stora lövträd, bl a ask och alm). De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Skalet är vänstervridet, långsträckt och bukigt spolformigt. Det når en höjd av 15–19 mm och en bredd av 3,8–4,3 mm – och arten är därmed en av de största spolsnäckorna i den svenska faunan. Toppen är distinkt men rundat flack. Antalet vindlingar är 11-13. De sista vindlingarna (12–13) är proportionerligt sett tydligt bredare, vilket ger skalet ett ”bukigt” utseende. Vindlingarna tilltar långsamt och relativt jämnt i höjd. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar något mindre än 1/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna är måttligt välvda och fogen mellan vindlingarna är grund. Skalet har rödbrun-violettbrun grunfärg (äldre skal blir ofta gråbleka). Skalytan är oftast halvgenomskinlig och matt glänsande med radiärstrieringen förstärkt till tydliga ribbor. En del av ribborna är ofta vita i sin yttre/perifera del. Ribborna ligger ganska glest, ca 5 per mm på den näst sista vindlingen. Mellanrummen mellan ribborna är nästan tre gånger så breda som ribborna. I mellanrummen kan en ganska svag spiralstriering ses (i 25 gångers förstoring). Mynningen har formen av en högställd oval. Den är inte avbruten i parietalregionen och inte sammanväxt med skalväggen. Mynningsläppens färg är vit, sällan ljusbrun. Parietallamellen är välutvecklad. Interlammellära tänder-lameller mellan parietal- och columellarlamellen saknas. Columellarlamellen är välutvecklad och har formen av ett liggande K som kan ha en svag knöl i förgreningen. De två yttergrenarna är ungefär lika kraftigt utvecklade och båda når mynningens kant. Mera sällan saknas den ena ytterskänkeln, och columellarlamellen är då formad som ett Y. Palatallamellerna är inte synliga framifrån i mynningen. Palatalcallus saknas eller är endast antydd. Basalrännan är svagt antydd. Basalvalken är svag eller saknas helt. Navelspringan är ytterst smal.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för bukspolsnäcka

Länsvis förekomst och status för bukspolsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för bukspolsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den svenska utbredningen för bukspolsnäcka är begränsad till södra och västra Götaland och är starkt uppsplittrad. Arten finns i Skåne (speciellt på Linderödsåsens nordostsluttningar, även Söderåsen, Kullaberg, Örup och Ivön), i Halland (Hallandsåsens nordsluttning, vid Fröllinge), på isolerade lokaler i norra Småland samt på en isolerad lokal i Kronobergs län), längs Vätterns östsida (Småland-Östergötland mellan Jönköping och Omberg) samt i Dalsland (på Dalfornmationens kalkrika bergarter – nordligaste svenska lokalerna). I övrigt är den känd från ett par lokaler i nordvästra Blekinge, en i södra Östergötland (Kinda), lokalt i Västergötland (bl.a. Kinnekulle, Billingen vid Skövde, Rya åsar vid Borås) samt två i Bohuslän (Brattfors dalgång). Förekomsterna är ofta inskränkta till mycket små områden. Lokalt, speciellt på kalkgrund, kan arten uppträda individrikt. Totalutbredningen är centraleuropeisk och når västerut till östligaste Frankrike och södra Belgien, i söder norra Italien och nordvästra Balkan. I öster finns den i ett brett bälte över Polen och Baltikum in i centrala Ryssland. I Norden finns den på de danska öarna och sydöstra Jylland, samt ytterst lokalt på Osloområdets kalkrika bergarter i sydöstra Norge.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Macrogastra  
  • Art
    Macrogastra ventricosa(Draparnaud, 1801) - bukspolsnäcka

Bukspolsnäcka förekommer framför allt i äldre ädellövskog (ask, lind, bok och sälg) oftast på närings- och kalkrikt underlag. Ofta finns den också i fuktiga raviner och vid den skuggiga basen av rasbranter. Man hittar den även i rika askskogskärr. Någon gång påträffas arten också i fuktig, näringsrik ängsgranblandskog eller i öppnare kalkrik kärrmark nära skog där markförnas pH sällan understiger 6,0. Permanent rörligt ytvatten tycks vara en förutsättning, liksom normalt skuggighet. Tillgång på lågor är gynnsamt. Arten kräver normalt trädkontinuitet, även om denna kan ha bestått av ett fåtal träd. Längs Vramsån och Segesholmsån i östra Skåne förekommer arten dock mycket individrikt i täta bestånd av pestskråp; här skapar och bevarar de stora bladen nödvändig skugga och luftfuktighet. Arten kryper på lodräta ytor som stammar och klippor, där den betar alger och lavar. Man hittar den ofta i nedbrytningsskiktet under barken på lågor i de tidigare nedbrytningsstadierna när barken lossnar från veden. I detta näringsrika nedbrytningsskikt kan arten under detta stadium i nedbrytningscykeln påträffas i stort antal. Den uppvisar stora svängningar i populationsstorleken och kan under mellanår, när inga fallna stammar i rätt nedbrytningsstadium finns, vara mycket svår att hitta. Arten signalerar god skoglig kontinuitet och dess lokaler hyser ofta en rad andra sällsynta molluskarter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Blottad mark

Substrat/Föda:
Svampar och lavar (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
På grund av artens stora känslighet och att populationerna ofta är små och geografiskt begränsade utgör alla typer av skogliga ingrepp på och nära artens lokaler direkta hot. Ingrepp (skogsdikning, körning med skogsmaskiner) som förändrar lokalernas hydrologi är alvarliga hot. Även uthuggning och blädning (gallring av fullvuxen skog), vilket förändrar lokalens skuggighet utgör hot. Omfattande angrepp av almsjuka och askskottssjuka, som dödar lämpliga substratträd, och även öppnar upp lokalen för ökad solinstrålning och uttorkning, kan också vara hot. Isolerade förekomster kan hotas av direkt exploatering (fritidshusbebyggelse etc.).

 


Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Områden med kända förekomster bör om möjligt avsättas som reservat eller ges någon typ av skydd. Vid skogliga ingrepp i angränsande områden bör en skyddszon lämnas. Hydrologin i områden där arten förekommer får inte ändras genom dikning eller körning med skogsmaskiner och liknande. Kunskapen om artens status, framför allt på de isolerade lokalerna, bör uppdateras genom nyinventeringar.

Gärdenfors, U. 1983. Östspolsnäckan Bulgarica cana (Held), en pånyttupptäckt svensk art, samt en kort översikt av Sveriges clausiliider. - Fauna och flora 78 (3): 115-122.

Gärdenfors, U. 1994. Skånska snäckor i farozonen. - Skånes Natur Årsbok 81: 35-37.

Hultengren, S. & von Proschwitz, T. 1988. Om snäckor, sniglar och lavar i ett levande lövurskogsområde - Lindskogen på Baståsen. - Natur på Dal 14(1): 25-35.

Kerney, M. P., Cameron, R. A. D. & Jungbluth, J. H. 1983. Die Landschnecken Nord- und Mitteleuropas. - 384 sid. Hamburg & Berlin (P. Parey).

Lohmander, H. 1950. Faunistiskt fältarbete 1949 (östra Skåne). - Göteborgs Musei Årstryck 1949 och 1950: 148-160.

Lohmander, H. 1952. Faunistiskt fältarbete 1948 och 1950 (öster och väster om Vätterns södra del). - Göteborgs Musei Årstryck 1951-1952: 23-44.

Lohmander, H. 1953. Snäckor och andra småkryp på Kinnekulle. - I: Bergquist, H. (red.): Kinnekulle berget som föddes ur havet: 43-55. Stockholm (Norstedts).

Maltz, T. K & Sulikowska-Drozd, A. 2008. Life cycles of Clausiliids of Poland - knowns and unknowns. - Annales Zoologici (Warzawa) 58 (4): 857-880.

Nordsieck, H. 2007. Worldwide Door Snails (Clausiliidae), recent and fossil. - 214 sid.. Hackenheim (Conchbooks).

von Proschwitz, T. 1994. Zoogeographical Studies on the Land Mollusca of the Province of Dalsland (SW. Sweden). - Acta Regiae Societatis Scientiarum et Litterarum Gothoburgensis Zoologica 15. 152 sid.

von Proschwitz, T. 2001. Miljöövervakningsundersökningar av landlevande mollusker i Hallands län. Specialundersökning av högdiversitetslokaler. - Information från Länsstyrelsen i Halland, Livsmiljö. Meddelande 2001: 13. 84 sid.

von Proschwitz, T. 2010. Landlevande mollusker i naturreservaten Rya Åsar och Älmås, (Borås stad, Västra Götalands län 2010). - Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum 26: 1-40.

von Proschwitz, T. 2013. Landlevande mollusker på lokaler i Biosfärområdet Östra Vätternbranterna, Jönköpings kommun (Jönköpings län) 2011 och 2012. - Meddelanden från Göteborgs Naturhistoriska Museum 32: 1-48.

von Proschwitz, T. 2014. Inventering av landlevande mollusker (snäckor och sniglar) i Söderåsens nationalpark, Skåne län 2008. - Länstyrelsen i Skåne län. 64 sid.

Sundler, B. 1923. Snäckor och musslor i Viskans övre vattenområde. - Göteborgs kungliga Vetenskaps och Vitterhets-Samhälles Handlingar, (4. Följd) 26 (5): 1-47.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Clausilioidei  
  • Överfamilj
    Clausilioidea  
  • Familj
    Clausiliidae - spolsnäckor 
  • Släkte
    Macrogastra  
  • Art
    Macrogastra ventricosa, (Draparnaud, 1801) - bukspolsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.