Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  cinnoberfläck

Organismgrupp Lavar Coniocarpon cinnabarinum
Cinnoberfläck Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Cinnoberfläck har en mycket tunn vit, grå eller brunaktig bål, som är insänkt i substratet. Apothecier är upp till 1,5 mm breda, runda, kantiga, avlånga eller ibland stjärnformiga, plana eller konvexa, med vit pruina på disken och rosa till röd pruina på kanten. Sporerna är oftast 5–6-celliga.
Utbredning
Länsvis förekomst för cinnoberfläck Observationer i  Sverige för cinnoberfläck
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fynd av cinnoberfläck finns från Skåne, Blekinge och Gotland. På Karö i skärgården utanför Ronneby har arten inte eftersökts i modern tid. De båda lokalerna i Skåne, Dalby Söderskog och Bälteberga-ravinen, har genomsökts mycket noggrant utan att arten kunnat återfinnas. Arten var länge ansedd som försvunnen från Sverige men sedan 1990-talet har 23 lokaler med drygt 100 träd hittats på norra Gotland. På några av dessa lokaler förekommer arten rikligt. Arten är känd från Danmark (rödlistad) och Norge, samt tempererade delar av Europa, Nordamerika och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
23 lokaler är kända på norra Gotland där den förekommer på drygt 100 träd totalt. Växer på ask eller sällsynt på hassel, även uppe i kronor på hamlade träd. Populationen på Gotland har sannolikt endast minskat i mindre omfattning de senaste 50 åren innan askskottsjukan kom till Gotland. I Skåne troddes den vara försvunnen men 2014 hittades den på ett träd. Askskottssjukan kan komma att påverka arten starkt negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (230-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (23-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1568 km² och förekomstarean (AOO) till 140 (92-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Arten föredrar att växa på slät bark av relativt unga eller senvuxna askar, men två fynd finns även på hassel. Arten påträffas företrädesvis en till tre meter upp på stammarna, men gamla fynd i Skåne gjordes vid basen av träden. På Gotland finns även fynd på grenar av hamlade askar. Lokalerna har oftast hög markfuktighet och är oftast relativt skuggiga. Fynd har gjorts i sumpskog och igenväxta lövskogar eller lövängar. I något fall har de gamla lövängarna nyligen öppnats igen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· hassel
· hassel
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Arthoniomycetes, Ordning Arthoniales, Familj Arthoniaceae, Släkte Coniocarpon, Art Coniocarpon cinnabarinum DC. - cinnoberfläck Synonymer Arthonia tumidula (Ach.) Ach., Arthonia cinnabarina (DC.) Wallr., Arthonia gregaria (Weigel) Körb.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation 23 lokaler är kända på norra Gotland där den förekommer på drygt 100 träd totalt. Växer på ask eller sällsynt på hassel, även uppe i kronor på hamlade träd. Populationen på Gotland har sannolikt endast minskat i mindre omfattning de senaste 50 åren innan askskottsjukan kom till Gotland. I Skåne troddes den vara försvunnen men 2014 hittades den på ett träd. Askskottssjukan kan komma att påverka arten starkt negativt. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (230-400). Antalet lokalområden i landet skattas till 35 (23-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 1568 km² och förekomstarean (AOO) till 140 (92-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-30) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (50-90) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Cinnoberfläck har en mycket tunn vit, grå eller brunaktig bål, som är insänkt i substratet. Apothecier är upp till 1,5 mm breda, runda, kantiga, avlånga eller ibland stjärnformiga, plana eller konvexa, med vit pruina på disken och rosa till röd pruina på kanten. Sporerna är oftast 5–6-celliga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för cinnoberfläck

Länsvis förekomst och status för cinnoberfläck baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för cinnoberfläck

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fynd av cinnoberfläck finns från Skåne, Blekinge och Gotland. På Karö i skärgården utanför Ronneby har arten inte eftersökts i modern tid. De båda lokalerna i Skåne, Dalby Söderskog och Bälteberga-ravinen, har genomsökts mycket noggrant utan att arten kunnat återfinnas. Arten var länge ansedd som försvunnen från Sverige men sedan 1990-talet har 23 lokaler med drygt 100 träd hittats på norra Gotland. På några av dessa lokaler förekommer arten rikligt. Arten är känd från Danmark (rödlistad) och Norge, samt tempererade delar av Europa, Nordamerika och Japan.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Arthoniaceae  
  • Släkte
    Coniocarpon  
  • Art
    Coniocarpon cinnabarinumDC. - cinnoberfläck
    Synonymer
    Arthonia tumidula (Ach.) Ach.
    Arthonia cinnabarina (DC.) Wallr.
    Arthonia gregaria (Weigel) Körb.

Arten föredrar att växa på slät bark av relativt unga eller senvuxna askar, men två fynd finns även på hassel. Arten påträffas företrädesvis en till tre meter upp på stammarna, men gamla fynd i Skåne gjordes vid basen av träden. På Gotland finns även fynd på grenar av hamlade askar. Lokalerna har oftast hög markfuktighet och är oftast relativt skuggiga. Fynd har gjorts i sumpskog och igenväxta lövskogar eller lövängar. I något fall har de gamla lövängarna nyligen öppnats igen.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Från de båda gamla lokalerna i Skåne har arten troligen försvunnit genom insamling. Arten var ”mycket sparsam” i Dalby Söderskog och förekom i ”några få individ” i Bälteberga-ravinen (Almborn 1948). Från den förra lokalen finns två belägg och från den senare lokalen åtminstone fyra belägg i de svenska herbarierna. Det största hotet på Gotland är skogsbruk och att lokalerna tas över av gran. Även avverkning av träd utgör ett hot, men nästan alla markägare är informerade och har visat en positiv attityd.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Granen bör hållas i schack på lokaler med arten och skogsbruk bör undvikas.
Utländska namn – DK: Cinnober-pletlav.

Almborn, O. 1948. Distribution and ecology of some south Scandinavian lichens. Bot. Not. suppl. 1(2).

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Johansson, P. & Wågström, K. 1997. Arthonia cinnabarina and A. zwackii found on Gotland, Sweden. Graphis Scripta 8: 57–60.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Arthoniomycetes  
  • Ordning
    Arthoniales  
  • Familj
    Arthoniaceae  
  • Släkte
    Coniocarpon  
  • Art
    Coniocarpon cinnabarinum, DC. - cinnoberfläck
    Synonymer
    Arthonia tumidula (Ach.) Ach.
    Arthonia cinnabarina (DC.) Wallr.
    Arthonia gregaria (Weigel) Körb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.