Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dårgräsfjäril

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Lopinga achine
Dårgräsfjäril Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dårgräsfjäril är en på håll till synes alldaglig gräsfjäril med gråbruna vingöversidor. På nära håll framträder en rad av gulkantade, delvis stora ögonfläckar, som tangerar varandra längs vingarnas yttre del. Ovansidans ögonfläckar är rent svartbruna i centrum medan undersidans ögonfläckar också har en liten vit mittprick. Vingundersidans gul- och svartrandiga marginalband, de brett gulkantade ögonfläckarna och de iögonfallande vita markeringarna längre in på vingplanet gör denna gräsfjäril till en av våra mest bedårande gräsfjärilsarter. Vingspann 43–50 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för dårgräsfjäril Observationer i  Sverige för dårgräsfjäril
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer inom ett område på ca 50 km2 söder om Linköping i Östergötland. Lokalerna som hyser fjärilen är uppdelade på tre olika delområden samt en större förekomst i landskapet syd-sydväst om Söderköping. Den sammanlagda arealen av de lokala förekomsterna uppgår till ca 500 ha. På Gotland finns den inom ett område mellan Roma och Stånga på ca 200 km2. Lokalernas sammanlagda areal är där betydligt större än 150 ha, men den korrekta siffran är okänd. Arten har tidigare funnits vid Norrköping och Söderköping, på Medhamra äng vid Vadstena i Östergötland samt vid Stehag i Skåne, men försvann härifrån redan under tidigt 1900-tal. Av våra nordiska grannländer är den bara känd från Finland, där den har en mer sammanhängande utbredning längs sydkusten, samt i inlandet till i höjd med Medelpad. Den förekommer endast lokalt inom större delen av det totala utbredningsområdet, vilket sträcker sig från Frankrike, och Centraleuropa genom Ryssland, Sibirien och Centralasien till Japan. Populationerna är troligen större i de östra delarna av utbredningsområdet än i de västra. Dårgräsfjärilen är rödlistad i 17 europeiska länder och är upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter i Europa. Den totala minskningen i Europa uppskattas till 20–50 % de senaste 25 åren.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Dårgräsfjäril är i Sverige starkt knuten till miljöer med lundstarr (Carex montana). Denna växt är kalkgynnad och dårgräsfjärilens historiska utbredning har sannolikt inte förändrats mycket trots att den idag är utdöd från sin förekomst i centrala Skåne och upptäcktes på centrala, södra Gotland så sent som 1949. Den senare förekomsten beskrevs som en separat underart som dock står närmare nominatformen (närmast i Baltikum) än förekomsten på fastlandet i mellersta Östergötland som samtidigt med ovannämnda upptäckt beskrevs som en separat underart. Förekomsten i Östergötland har övervakats under en lång följd av år och omfattas numera av skötselåtgärder. Den förekommer i eklandskapets brynzoner bland glesare växande hasselbuskar och andra trädarter. På Gotland förekommer den i naturligt mer kortväxt tallskog på kalkpåverkad morän. Den utnyttjar där också mindre gläntor, vägkanter etc., men överlever inte hyggesfasen i skogsbruket. Inga särskilda skötselåtgärder har hittills ansetts nödvändiga för artens bevarande på Gotland. Antalet reproduktiva individer skattas till 13000 (12000-18000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (11600-13000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (356-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,v)).
Ekologi
Dårgräsfjäril lever i Östergötland i öppna lövskogar på frisk mark, vanligtvis bestående av ek med ett välutvecklat buskskikt av hassel. På Gotland är habitatet delvis annorlunda; öppen ängstallskog med ett välutvecklat buskskikt av brakved, rönn, en och oxel på frisk mark. Fältskiktet i de båda områdena är däremot relativt likartat. Den viktigaste förutsättningen är att det finns rikligt med lundstarr Carex montana på lokalerna. Arten har endast en generation per år. Fjärilarna är aktiva från slutet av juni till slutet av juli. Både hanarna och honorna flyger framförallt i gläntor, men honorna utnyttjar även mera slutna områden för sin äggläggning. Äggen läggs en bit in i kantzonen mellan öppen mark och slutet buskskikt. Övervintringen sker i larvstadiet. Larverna lever i Östergötland huvudsakligen på lundstarr och troligen utnyttjas samma värdväxt även på Gotland. Fjärilarna har dålig spridningsförmåga och flyttade vid märkning-och-återfångstförsök maximalt 700 m. De var mer benägna att flytta sig genom skogsmark än över öppen mark. Ovanstående uppgifter baseras i huvudsak på undersökningar i Östergötland.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lundstarr
· lundstarr
· tuvtåtel
· tuvtåtel
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
· långrörsbladlöss
· långrörsbladlöss
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Nymphalidae (praktfjärilar), Släkte Lopinga, Art Lopinga achine (Scopoli, 1763) - dårgräsfjäril Synonymer Papilio achine Scopoli, 1763

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Dårgräsfjäril är i Sverige starkt knuten till miljöer med lundstarr (Carex montana). Denna växt är kalkgynnad och dårgräsfjärilens historiska utbredning har sannolikt inte förändrats mycket trots att den idag är utdöd från sin förekomst i centrala Skåne och upptäcktes på centrala, södra Gotland så sent som 1949. Den senare förekomsten beskrevs som en separat underart som dock står närmare nominatformen (närmast i Baltikum) än förekomsten på fastlandet i mellersta Östergötland som samtidigt med ovannämnda upptäckt beskrevs som en separat underart. Förekomsten i Östergötland har övervakats under en lång följd av år och omfattas numera av skötselåtgärder. Den förekommer i eklandskapets brynzoner bland glesare växande hasselbuskar och andra trädarter. På Gotland förekommer den i naturligt mer kortväxt tallskog på kalkpåverkad morän. Den utnyttjar där också mindre gläntor, vägkanter etc., men överlever inte hyggesfasen i skogsbruket. Inga särskilda skötselåtgärder har hittills ansetts nödvändiga för artens bevarande på Gotland. Antalet reproduktiva individer skattas till 13000 (12000-18000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (11600-13000) km² och förekomstarean (AOO) till 400 (356-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(ii,iii,v)).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 4, Bernkonventionens bilaga II
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 4, 5. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Dårgräsfjäril är en på håll till synes alldaglig gräsfjäril med gråbruna vingöversidor. På nära håll framträder en rad av gulkantade, delvis stora ögonfläckar, som tangerar varandra längs vingarnas yttre del. Ovansidans ögonfläckar är rent svartbruna i centrum medan undersidans ögonfläckar också har en liten vit mittprick. Vingundersidans gul- och svartrandiga marginalband, de brett gulkantade ögonfläckarna och de iögonfallande vita markeringarna längre in på vingplanet gör denna gräsfjäril till en av våra mest bedårande gräsfjärilsarter. Vingspann 43–50 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dårgräsfjäril

Länsvis förekomst och status för dårgräsfjäril baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dårgräsfjäril

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer inom ett område på ca 50 km2 söder om Linköping i Östergötland. Lokalerna som hyser fjärilen är uppdelade på tre olika delområden samt en större förekomst i landskapet syd-sydväst om Söderköping. Den sammanlagda arealen av de lokala förekomsterna uppgår till ca 500 ha. På Gotland finns den inom ett område mellan Roma och Stånga på ca 200 km2. Lokalernas sammanlagda areal är där betydligt större än 150 ha, men den korrekta siffran är okänd. Arten har tidigare funnits vid Norrköping och Söderköping, på Medhamra äng vid Vadstena i Östergötland samt vid Stehag i Skåne, men försvann härifrån redan under tidigt 1900-tal. Av våra nordiska grannländer är den bara känd från Finland, där den har en mer sammanhängande utbredning längs sydkusten, samt i inlandet till i höjd med Medelpad. Den förekommer endast lokalt inom större delen av det totala utbredningsområdet, vilket sträcker sig från Frankrike, och Centraleuropa genom Ryssland, Sibirien och Centralasien till Japan. Populationerna är troligen större i de östra delarna av utbredningsområdet än i de västra. Dårgräsfjärilen är rödlistad i 17 europeiska länder och är upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter i Europa. Den totala minskningen i Europa uppskattas till 20–50 % de senaste 25 åren.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Nymphalidae - praktfjärilar 
  • Underfamilj
    Satyrinae - gräsfjärilar 
  • Tribus
    Elymniini  
  • Släkte
    Lopinga  
  • Art
    Lopinga achine(Scopoli, 1763) - dårgräsfjäril
    Synonymer
    Papilio achine Scopoli, 1763

Dårgräsfjäril lever i Östergötland i öppna lövskogar på frisk mark, vanligtvis bestående av ek med ett välutvecklat buskskikt av hassel. På Gotland är habitatet delvis annorlunda; öppen ängstallskog med ett välutvecklat buskskikt av brakved, rönn, en och oxel på frisk mark. Fältskiktet i de båda områdena är däremot relativt likartat. Den viktigaste förutsättningen är att det finns rikligt med lundstarr Carex montana på lokalerna. Arten har endast en generation per år. Fjärilarna är aktiva från slutet av juni till slutet av juli. Både hanarna och honorna flyger framförallt i gläntor, men honorna utnyttjar även mera slutna områden för sin äggläggning. Äggen läggs en bit in i kantzonen mellan öppen mark och slutet buskskikt. Övervintringen sker i larvstadiet. Larverna lever i Östergötland huvudsakligen på lundstarr och troligen utnyttjas samma värdväxt även på Gotland. Fjärilarna har dålig spridningsförmåga och flyttade vid märkning-och-återfångstförsök maximalt 700 m. De var mer benägna att flytta sig genom skogsmark än över öppen mark. Ovanstående uppgifter baseras i huvudsak på undersökningar i Östergötland.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· lundstarr - Carex montana (Viktig)
· tuvtåtel - Deschampsia cespitosa (Har betydelse)
Efterlämningar av djur (Viktig)
· långrörsbladlöss - Aphididae (Har betydelse)
Arten hotas av granplantering, slutavverkning, alltför hård röjning och gallring. Fjärilen hotas i Östergötland dock framförallt av att lokalerna växer igen eftersom endast ett fåtal av dem hävdas. Gotlandslokalerna verkar inte lika starkt utsatta för igenväxning, vilket sannolikt beror på de tunnare jordlagren.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Samtliga förekomster i Östergötland bör skyddas liksom även lämpliga men än så länge obesatta lokaler i närheten. Många av lokalerna måste också röjas och hävdas. Ett lätt bete är troligen den bästa metoden. På Gotland, där utbredningsområdet är större, är ett försiktigt skogsbruk (plockhuggning) på dårgräsfjärilens lokaler troligen möjligt, förutsatt att det finns orörda lokaler i närheten från vilka den kan återkolonisera områdena efteråt.

Åtgärdsprogram Fastställt

Bergman, K.-O. 1996. Röjning i lövskogen kan rädda dårgräsfjärilen. Fauna och Flora (2–3): 6–11.

Bergman, K.-O. 1999. Habitat utilization by Lopinga achine (Nymphalidae: Satyrinae) larvae and ovipositing females: implications for conservation. Biological Conservation 88: 69–74.

Bergman, K.-O. 2001. Population dynamics and the importance of habitat management for conservation of the butterfly Lopinga achine. Journal of Applied Ecology. 38: 1303–1313.

Bergman, K.-O. & Landin, J. 2001. Distribution of occupied and vacant sites and migration of Lopinga achine (Nymphalidae: Satyrinae) in a fragmented landscape. Biological Conservation 102: 183–190.

Bergman, K.-O. & Landin J. 2002. Population structure and movements of a threatened butterfly (Lopinga achine) in a heterogeneous landscape in Sweden. Biological Conservation 108: 361–369.

Bergman, K.-O. & Kindvall, O. 2004. Population viability analysis of the butterfly Lopinga achine in a changing landscape in Sweden. Ecography 27: 49–58. Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar, Hesperidae-Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Enekvist, B., Elmqvist, H. & Forslund, M. 1992. Dårgräsfjärilen – akut utrotningshotad art på Gotland. Natur på Gotland 1: 4–7.

Kindvall, O & Bergman, K-O. 2004. Woodland Brown butterfly Lopinga achine in Sweden. In “Species Conservation and Management: case studies using RAMAS GIS”, Ed. by Recit Akcakaya et al. Oxford University Press.

Kjellander, E. 1943. Pararge achine Scop. (Deianira L.) en fjäril som kanske försvunnit från vårt land, jämte anknytande djurgeografiska reflektioner. Opusc. ent. 8: 830–838.

Nordström, F., Opheim, M. & Valle, K.J. 1955. De fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning. C.W.K. Gleerups förlag, Lund.

Van Swaay, C.A.M. & Warren, M.S. 1999. Red Data Book of European butterflies (Rhopalocera). Council of Europe Publ.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Olof Bergman 1995. Rev. Karl-Olof Bergman 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Nymphalidae - praktfjärilar 
  • Underfamilj
    Satyrinae - gräsfjärilar 
  • Tribus
    Elymniini  
  • Släkte
    Lopinga  
  • Art
    Lopinga achine, (Scopoli, 1763) - dårgräsfjäril
    Synonymer
    Papilio achine Scopoli, 1763
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Olof Bergman 1995. Rev. Karl-Olof Bergman 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.