Pseudoterpna pruinata
Daggig ginstmätare
Fjärilar, Mätare
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Geometridae (mätare), Släkte Pseudoterpna, Art Pseudoterpna pruinata (Hufnagel, 1767) - daggig ginstmätare Synonymer
Kriterier B1ab(iii,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Akut hotad (CR)
-
2005 Akut hotad (CR)
-
2000 Akut hotad (CR)
Dokumentation Daggig ginstmätare är numera endast känd från fyra lokaler i Mästockatrakten i Halland och är liksom värdväxten, hårginst (Genista pilosa), hårt trängd. Förekomsten på Mästocka ljunghed är ytterst ansträngd på grund av åretruntbete och alltför noggrann naturvårdsbränning av ljungheden. Arten är troligen helt försvunnen från Skåne. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (4-6). Fyra lokaler men förekomstarean något större än 16 som lägst. //KA. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (76-100) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (20-30) km². Fyra lokaler men förekomstarean något större än 16 som lägst. //KA. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii,v)c(iv)).
Åtgärdsprogram Fastställt
Länsvis förekomst och status för daggig ginstmätare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten är angiven från Skåne, Blekinge och Halland. Det enda kända fyndet från Skåne härrör från en torr betesvall vid havet nära Arild i Brunnby socken. Denna fjäril från 1952 satt felbestämd i Harry Rydéns dublettsamling och är därför inte omnämnd i Rydéns publikation (1960). Arten anmäldes 1953 från västra Blekinge, men uppgiften är antingen felaktig eller en tillfällig migrant då värdväxten saknas i Blekinge. De första svenska fynden av arten gjordes troligen av Linnés lärjunge Pehr Osbeck i södra Halland, där han var kyrkoherde i Våxtorp under slutet av 1700-talet. Nästa notering är från 1901 då F. Werner insamlade tre hanar och en hona i Halland, dock utan att ange närmare fyndort. Eric Vretlind besökte Halland 1919–1920 där han fann daggig ginstmätare vid Våxtorp, samt vid Skedala hed och Söndrum nära Halmstad. Första uppgiften från Veinge är från 1921, sannolikt från stationsområdet, där arten fanns kvar till början av 1990-talet. Nordligast i landet är arten påträffad vid Vessige innanför Falkenberg där två hanar fångades 1930. Under 1960–70-talen är den också funnen vid Laholm och på Mästockaheden. I dagsläget är tre lokaler kända. Dels finns fortfarande en liten, minskande population på Mästocka ljunghed. Under omfattande inventeringar 2004–2006 har arten mycket glädjande visat sig förekomma i Övragårds naturreservat, samt vid Tönnersjömålet på Mästocka skjutfält. I Veingeområdet har arten dock sannolikt försvunnit längs de banvallssträckor där den tidigare förekom, förmodligen beroende på den upphörda bränningen utefter banvallarna med påföljande igenväxning som resultat. Sannolikt har även Banverkets besprutning av banvallarna med herbicider inverkat negativt. Utanför Sverige har daggig ginstmätare ett stort utbredningsområde som sträcker sig från Centralasien genom Mellan- och Sydeuropa till Brittiska öarna och Danmark. Arten förekommer fortfarande ganska spridd på Jylland, nordligast på Nordjylland söder om Lökken. Några fynd på Bornholm under 1990-talet indikerar att arten troligtvis migrerat dit.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljGeometroidea
-
FamiljGeometridae - mätare
-
UnderfamiljGeometrinae
-
TribusPseudoterpnini
-
SläktePseudoterpna
-
ArtPseudoterpna pruinata(Hufnagel, 1767) - daggig ginstmätare
Daggig ginstmätare är knuten till öppen torr hedmark och åtminstone i Sverige verkar denna art vara den av de på ginstarter levande mätarna som har störst krav på livsmiljön. Fjärilen tycks endast förekomma på ytor med låg vegetation och på mark som mer eller mindre kontinuerligt störs så att nya plantor av hårginst kontinuerligt rekryteras. I miljöer med äldre, högväxande ljungbestånd, som skuggar flertalet hårginstplantor, saknas daggig ginstmätare. Larven lever i Sverige främst på hårginst Genista pilosa, men i Europa även på andra ginstarter och harris Cytisus scoparius. På Övragårds naturreservat har larven, förutom på hårginst, även hittats på nålginst G .anglica. Äggen läggs av honan direkt på värdväxten och kläcker inom en vecka. Den gröna, välkamouflerade larven äter och vilar på ginstplantan under hela sin utvecklingstid från juli–augusti till maj–juni efter övervintringen. Larven övervintrar i direkt anslutning till värdplantan. Förpuppningen sker mellan sammanspunna blad på marken. Arten har en relativt utsträckt flygperiod från slutet av juni till början av augusti. Fjärilarna flyger under dagen i solsken och i skymningen. Främst tidigt under natten lockas de även till ultraviolett ljus.
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Igenplantering (Stor negativ effekt)
Åtgärdsprogram Fastställt
Hausmann, A. 2002. The Geometrid Moths of Europe vol 1. Apollo Books. Stenstrup. Hoffmeyer, S. 1966. De danske målere. 2. udgave. Aarhus. p. 18.
Larsson, K. (Opubl.). Åtgärdsprogram för Nålginst, tysk ginst och ginstlevande fjärilar. Naturvårdsverket.
Nordström, F., Wahlgren, E. & Tullgren, A. 1941. Svenska fjärilar.
Rydén, H. (1960). Kullabergs storfjärilar.
Skou, P. 1991. Nordens Målere. Danmarks Dyreliv Bind 2. Apollo Books. Stenstrup. p. 23.
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska föreningen. Stockholm.
Vretlind, E., 1920. Fjärilsnotiser från Halland (Smärre meddelanden och notiser). Ent. Tidskr. 41: 157–159.
Vretlind, E., 1923. Än en gång fjärilsnotiser från Sydhalland (Smärre meddelanden och notiser). Ent. Tidskr. 44: 166–167.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund & Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljGeometroidea
-
FamiljGeometridae - mätare
-
UnderfamiljGeometrinae
-
TribusPseudoterpnini
-
SläktePseudoterpna
-
ArtPseudoterpna pruinata, (Hufnagel, 1767) - daggig ginstmätare
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan-Olov Björklund & Nils Ryrholm 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.