Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  djupsvart brunbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.) Melandrya dubia
Djupsvart brunbagge Skalbaggar, Tenebrionoidea (olikfotade baggar m.fl.)

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 12–16 mm lång, svart svagt metallglänsande skalbagge. Kroppsformen är långsmal och något plattad. Halsskölden är tydigt smalare än täckvingarna, och djurets största bredd ligger därför långt bak på kroppen. Täckvingarna är försedda med tydliga längsfåror, och på halsskölden finns ett par djupa intryckningar samt en längsfåra på mitten.
Utbredning
Länsvis förekomst för djupsvart brunbagge Observationer i  Sverige för djupsvart brunbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd dels från Skåne, dels från Hälsingland till Lule lappmark. Känd från alla våra nordiska grannländer samt Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i vitrötad lövträdsved, både i lågor, stående torrträd och högstubbar, i södra Sverige främst bok, i norr björk. Gärna i branddödade träd. Dels i Skåne, dels från Hälsingland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 90 (70-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (280-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i vitrötad lövträdsved. I norra Sverige är alla fynd gjorda i döda björkar, främst stående grova träd med bl.a. fnösktickor (Fomes fomentarius). Söderut är arten främst påträffad i bok, men även i andra trädslag som hassel, ek, lind och avenbok. Larvutvecklingen sker i karakteristiska slingrande gångar under bark eller i veden. Larvgångarna har ofta svartfärgade sidor. Den utvecklas även i liggande stammar, och den förefaller vara attraherad av branddödade träd. Arten kan även utvecklas inne i bestånd, men den föredrar troligen solexponerad ved, särskilt i norra Sverige. Larvutvecklingen varar två till tre år eller längre, och förpuppningen sker på försommaren. Den nykläckta fullbildade skalbaggen påträffas sittande på undersidan av tickor eller under lösa barkbitar på stammarna.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· ask
· ask
· asp
· asp
· avenbok
· avenbok
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· hassel
· hassel
· viden
· viden
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· fnöskticka
· fnöskticka
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Melandryidae (brunbaggar), Släkte Melandrya, Art Melandrya dubia (Schaller, 1783) - djupsvart brunbagge Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i vitrötad lövträdsved, både i lågor, stående torrträd och högstubbar, i södra Sverige främst bok, i norr björk. Gärna i branddödade träd. Dels i Skåne, dels från Hälsingland till Lule lappmark. Antalet lokalområden i landet skattas till 90 (70-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (280-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).

Åtgärdsprogram Fastställt
En 12–16 mm lång, svart svagt metallglänsande skalbagge. Kroppsformen är långsmal och något plattad. Halsskölden är tydigt smalare än täckvingarna, och djurets största bredd ligger därför långt bak på kroppen. Täckvingarna är försedda med tydliga längsfåror, och på halsskölden finns ett par djupa intryckningar samt en längsfåra på mitten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för djupsvart brunbagge

Länsvis förekomst och status för djupsvart brunbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för djupsvart brunbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd dels från Skåne, dels från Hälsingland till Lule lappmark. Känd från alla våra nordiska grannländer samt Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Japan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Melandryini  
  • Släkte
    Melandrya  
  • Art
    Melandrya dubia(Schaller, 1783) - djupsvart brunbagge

Larvutvecklingen sker i vitrötad lövträdsved. I norra Sverige är alla fynd gjorda i döda björkar, främst stående grova träd med bl.a. fnösktickor (Fomes fomentarius). Söderut är arten främst påträffad i bok, men även i andra trädslag som hassel, ek, lind och avenbok. Larvutvecklingen sker i karakteristiska slingrande gångar under bark eller i veden. Larvgångarna har ofta svartfärgade sidor. Den utvecklas även i liggande stammar, och den förefaller vara attraherad av branddödade träd. Arten kan även utvecklas inne i bestånd, men den föredrar troligen solexponerad ved, särskilt i norra Sverige. Larvutvecklingen varar två till tre år eller längre, och förpuppningen sker på försommaren. Den nykläckta fullbildade skalbaggen påträffas sittande på undersidan av tickor eller under lösa barkbitar på stammarna.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Triviallövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· avenbok - Carpinus betulus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· viden - Salix (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· fnöskticka - Fomes fomentarius (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas i norra Sverige av att mängden björkved minskat genom flera decenniers aktiv lövbekämpning i det boreala skogslandskapet, samt av uteblivna bränder. Maskinell markberedning efter slutavverkning förstör ofta lämplig utvecklingsved på hyggen. I södra Sverige hotas arten troligen av små och isolerade populationer.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Djupsvarta brunbaggen gynnas i norra Sverige av såväl naturvårdsbränning i björkrika bestånd som lämnande av grova björkar och andra lövträd efter slutavverkning. I den brukade skogen bör andelen björk öka, samt björkar tillåtas nå grova dimensioner. Maskinell markberedning bör undvikas i bestånd eller delar av bestånd med mycket björkved. I Skåne bör kända lokaler med arten naturskyddas och eventuellt utvidgas.

Åtgärdsprogram Fastställt

Ehnström, B. & Axelsson, R. 2002. Insektsgnag i bark och ved. ArtDatabanken, Uppsala.

Palm, T. 1951. Die Holz- und Rindenkäfer der nordschwedischen Laubbäume. Medd. fr. Statens Skogsforskn.inst. Bd. 40 nr. 2: 191–193.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 239.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Tenebrionoidea  
  • Familj
    Melandryidae - brunbaggar 
  • Underfamilj
    Melandryinae  
  • Tribus
    Melandryini  
  • Släkte
    Melandrya  
  • Art
    Melandrya dubia, (Schaller, 1783) - djupsvart brunbagge
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. Rev. Lars-Ove Wikars 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.