Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  doftskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cystostereum murrayi
Doftskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En vedlevande skinnsvamp med vidväxta, ibland svagt hattbildande, upp till meterlånga fruktkroppar. Dessa är gråvita till ljust ockrafärgade, och har en vårtig till knölig yta, som spricker upp på ett karaktäristiskt, rutlikt sätt. På äldre fruktkroppar bildas gärna en fri, avsatt, smal och svart kant. Svampen har skeletthyfer och rikligt med blåslika, oljefyllda cystider. Sporerna är små, ellipsoida. Svampen har ibland en doft som erinrar om kokos. Den bör knappast kunna förväxlas med andra skinn.
Utbredning
Länsvis förekomst för doftskinn Observationer i  Sverige för doftskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen har en nordlig utbredning och det sydligaste fyndet är från Gotland. Där hittades den 1892 och återigen 1970. I norra Sverige är den lokalt inte ovanlig men antalet lämpliga växtplatser minskar snabbt i takt med att äldre skogar avverkas. Omkring 1 200 kända aktuella lokaler i landet (2005). Väl eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 2 000, vilket motsvarar ungefär 9 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 18 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Minskningen bedöms fortgå framöver. Den finns i Norge och norra Finland men saknas i Danmark. Arten är i övrigt känd från Mellaneuropas bergstrakter, Sydafrika, Asien, Nya Zeeland samt från Nord- och Mellanamerika. Arten är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på främst grova liggande stammar av gran men även på klenare ved och granstubbar i, helst ravin, sump- och höglägesgranskog. Ofta i nordsluttningar och andra uttorkningsskyddade lägen. Väl eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat pch fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (8000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (800-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Doftskinn är nedbrytare på stubbar och grova liggande stammar av gran i granskog, helst ravin, sump- och höglägesgranskog. Den förekommer i olikåldriga, under lång tid orörda barrskogar, gärna med en hög andel toppbrottsskador. Den växer främst på grova lågor av gran men kan också uppträda på klenare substrat och på stubbar. Arten är vanligast i höglägesgranskog, i gransumpskog eller i andra granskogstyper i raviner, nordsluttningar och liknande uttorkningsskyddade lägen. Arten är därmed en typisk representant för de arter som är knutna till brandrefugier. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cystostereaceae, Släkte Cystostereum, Art Cystostereum murrayi (Berk. & M.A. Curtis.) Pouzar - doftskinn Synonymer Cystostereum murraii (Berk. & Curt.) Pouzar

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på främst grova liggande stammar av gran men även på klenare ved och granstubbar i, helst ravin, sump- och höglägesgranskog. Ofta i nordsluttningar och andra uttorkningsskyddade lägen. Väl eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat pch fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (8000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (800-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
En vedlevande skinnsvamp med vidväxta, ibland svagt hattbildande, upp till meterlånga fruktkroppar. Dessa är gråvita till ljust ockrafärgade, och har en vårtig till knölig yta, som spricker upp på ett karaktäristiskt, rutlikt sätt. På äldre fruktkroppar bildas gärna en fri, avsatt, smal och svart kant. Svampen har skeletthyfer och rikligt med blåslika, oljefyllda cystider. Sporerna är små, ellipsoida. Svampen har ibland en doft som erinrar om kokos. Den bör knappast kunna förväxlas med andra skinn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för doftskinn

Länsvis förekomst och status för doftskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för doftskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen har en nordlig utbredning och det sydligaste fyndet är från Gotland. Där hittades den 1892 och återigen 1970. I norra Sverige är den lokalt inte ovanlig men antalet lämpliga växtplatser minskar snabbt i takt med att äldre skogar avverkas. Omkring 1 200 kända aktuella lokaler i landet (2005). Väl eftersökt genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 2 000, vilket motsvarar ungefär 9 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 18 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre skog och försämrad tillgång till lämpligt substrat. Minskningen bedöms fortgå framöver. Den finns i Norge och norra Finland men saknas i Danmark. Arten är i övrigt känd från Mellaneuropas bergstrakter, Sydafrika, Asien, Nya Zeeland samt från Nord- och Mellanamerika. Arten är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cystostereaceae  
  • Släkte
    Cystostereum  
  • Art
    Cystostereum murrayi(Berk. & M.A. Curtis.) Pouzar - doftskinn
    Synonymer
    Cystostereum murraii (Berk. & Curt.) Pouzar

Doftskinn är nedbrytare på stubbar och grova liggande stammar av gran i granskog, helst ravin, sump- och höglägesgranskog. Den förekommer i olikåldriga, under lång tid orörda barrskogar, gärna med en hög andel toppbrottsskador. Den växer främst på grova lågor av gran men kan också uppträda på klenare substrat och på stubbar. Arten är vanligast i höglägesgranskog, i gransumpskog eller i andra granskogstyper i raviner, nordsluttningar och liknande uttorkningsskyddade lägen. Arten är därmed en typisk representant för de arter som är knutna till brandrefugier. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Skogsbruk som innebär att trädkontinuiteten bryts och att andelen äldre och döda träd minskar är negativt för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
De gotländska lokalerna bör säkerställas. Där doftskinn i övrigt förekommer bör skogsbruk bedrivas med försiktighet eftersom arten indikerar brandrefugiala bestånd med naturskogskaraktär som ofta hyser många sällsynta och hotade arter. Där avverkning ändå bedöms kunna ske skall den ej göras som kalavverkning och ett större antal gamla träd måste lämnas kvar så att kontinuiteten i tillgången på lågor inte bryts.
Utländska namn – NO: Duftlærsopp, FI: Känsäorvakka.

Breitenbach, J. & Kränzlin, F. 1986. Pilze der Schweiz. Band 2. Mykologia, Luzern.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1975. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 3. Fungiflora, Oslo.

Eriksson, J. 1958. Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis. 16(1).

Jahn, H. 1971. Stereoide Pilze in Europa. Westfälische Pilzbriefe 11: 79–93.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryvarden, L. 1971. The genera Stereum (s. lato) and Hymenochaete in Norway. Norwegian Journal of Botany 18: 97–108.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cystostereaceae  
  • Släkte
    Cystostereum  
  • Art
    Cystostereum murrayi, (Berk. & M.A. Curtis.) Pouzar - doftskinn
    Synonymer
    Cystostereum murraii (Berk. & Curt.) Pouzar
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Johan Nitare & Karl-Henrik Larsson 1997.