Acanthophysellum lividocoeruleum
Druvskinn
Storsvampar, Basidiesvampar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Stereaceae, Släkte Acanthophysellum, Art Acanthophysellum lividocoeruleum (P.Karst.) Parmasto - druvskinn Synonymer Acanthophysellum lividocaeruleum (P. Karst.) Parmasto, Aleurodiscus lividocoeruleus (P.Karst.) P.A.Lemke, Corticium lividocoeruleum P.Karst., Aleurodiscus lividocaeruleus (P. Karst.) Lemke, Acanthophysium lividocoeruleum (P.Karst.) Boidin, Gloeocystidiellum lividocoeruleum (P.Karst.) Donk
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Nära hotad (NT)
-
2005 Nära hotad (NT)
-
2000 Nära hotad (NT)
Dokumentation Nedbrytare på liggande stammar av barrträd i urskogsliknande miljöer, men även på gamla gärdesgårdar. Ett vackert skinn som ofta är lätt att känna igen redan i fält, gulvit-svart till fläckigt blått. Klarar sannolikt trakthyggesbruk, dvs. är förmodligen inte enbart knuten till naturskog. Har dock tydliga miljökrav, är sannolikt ovanlig och bedöms minskande av det skälet. Minskar p.g.a. sämre tillgång till substrat, både vad gäller lågor och gärdsgårdsvirke, men omfattningen svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (150-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (750). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 750 (15-1500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (60-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Främst p.g.a. sämre tillgång till substrat, både vad gäller lågor och gärdsgårdsvirke, men omfattningen är svår att bedöma. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Länsvis förekomst och status för druvskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten förekommer i hela Sverige i stort sett inom granens naturliga utbredningsområde, sammanlagt är 10 aktuella lokaler kända (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500. Den är sannolikt mer vanlig i nordliga delar av landet men registrerade förekomster är mycket ojämnt fördelade. Eriksson & Ryvarden (1973) anser att arten lokalt kan vara vanlig, fr.a. i mer kontinentalt präglade områden. Vid en omfattande inventering av vedlevande svampar i sydöstra Norge påträffades druvskinn endast två gånger. Arten har sin europeiska huvudutbredning i Norden men är även rapporterad från några länder i Mellaneuropa. Druvskinn finns i alla boreala delar av Nordamerika och är påträffad i sammanlagt 32 stater i Canada och USA.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningRussulales
-
FamiljStereaceae
-
SläkteAcanthophysellum
-
ArtAcanthophysellum lividocoeruleum(P.Karst.) Parmasto - druvskinnSynonymerAcanthophysellum lividocaeruleum (P. Karst.) ParmastoAleurodiscus lividocoeruleus (P.Karst.) P.A.LemkeCorticium lividocoeruleum P.Karst.Aleurodiscus lividocaeruleus (P. Karst.) LemkeAcanthophysium lividocoeruleum (P.Karst.) BoidinGloeocystidiellum lividocoeruleum (P.Karst.) Donk
Druvskinn är en vednedbrytare, främst på barrved men har även hittats på lövved, t.ex. asp. En majoritet av fynden är från tallved. Den förekommer ofta på bearbetat trä, t.ex. stängsel vilket, tillsammans med förkärleken för att växa på tall, antyder att arten trivs i halvöppna till soliga lägen. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av druvskinn bara på någon enstaka plats. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog
Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog
Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Människoskapad miljö på land
Substrat/Föda:Påverkan
- Avverkning (Stor negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. Corticiaceae of north Europe, vol 2. Fungiflora, Oslo.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2001.
-
RikeFungi - svampar
-
StamBasidiomycota - basidiesvampar
-
UnderstamAgaricomycotina
-
KlassAgaricomycetes
-
UnderklassAgaricomycetes, ordines incertae sedis
-
OrdningRussulales
-
FamiljStereaceae
-
SläkteAcanthophysellum
-
ArtAcanthophysellum lividocoeruleum, (P.Karst.) Parmasto - druvskinnSynonymerAcanthophysellum lividocaeruleum (P. Karst.) ParmastoAleurodiscus lividocoeruleus (P.Karst.) P.A.LemkeCorticium lividocoeruleum P.Karst.Aleurodiscus lividocaeruleus (P. Karst.) LemkeAcanthophysium lividocoeruleum (P.Karst.) BoidinGloeocystidiellum lividocoeruleum (P.Karst.) Donk
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2001.