Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgag

Organismgrupp Kärlväxter Cyperus fuscus
Dvärgag Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgag är ett ettårigt, 3–15 cm högt, tuvat halvgräs. Blad ljusgröna, 1–4 mm breda, platta och mot spetsen med stäva kanter. Bladen sitter samlade vid basen av det skarpt trekantiga strået. Axen är mångblommiga, mörkbruna, platta och sitter oskaftade i en till flera täta axsamlingar. De skaftade axsamlingarna sitter i toppen av strået och omges av tre oliklånga stödblad. Nöten är trekantig, blekgul och ca 1 mm lång. Blomningstiden infaller i juli-augusti.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgag Observationer i  Sverige för dvärgag
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgag är känd från sammanlagt omkring 20 växtplatser i Skåne, Gotland och Östergötland. Dessutom har den tillfälligt hittats på ruderatmark i Göteborg och Uppsala. I Östergötland har dvärgag endast blivit funnen på en lokal 1884, medan den i Skåne och på Gotland fanns m el m konstant fram till mitten av 1900-talet. Det senaste fyndet i Skåne är från Vombsjön 1950 och det senaste från Gotland är från Tingstäde 1947. En uppgift att dvärgag skulle ha blivit sedd i Ekestad vid Råbelövssjön 1974 har aldrig kunnat bekräftas. Senaste fyndet av dvärgag är från Göteborg den observerades där 2001, ännu 2004 fanns den kvar. Platsen används för lagring av plantskoleväxter, året innan stod där ett parti växter från Ungern just på växtplatsen. Även i Danmark har dvärgag blivit observerad på omkring 20 lokaler. Här finns den idag kvar på 2 lokaler på Själland. Arten betraktas som hotad i Danmark. Dvärag har en sammanhängande utbredning över större delen av Syd- och Centraleuropa. Den förekommer även i Nordafrika och i de västra och centrala delarna av Asien. I Asien är utbredningen ofullständigt känd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ac(ii,iii,iv)+2ac(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Dvärgag är känd från ett 20-tal växtplatser i Skåne, Östergötland och på Gotland. Den dök åter upp 2013, med omkring 3000 plantor på den skånska lokal där den senast sågs 1950, i samband med avsänkning av sjöns vattennivå och att sjöbottnen blottlades. Arten försvann troligen på grund av att dess habitat blev allt ovanligare. Tillfälligt inkommen på en plats i Göteborg 2001, sågs där under några få år. Antalet reproduktiva individer skattas till 2300 (1-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(ii,iii,iv)+2ac(ii,iii,iv)).
Ekologi
Dvärgag växer på öppen sandig eller dyig mark vid sjöar, dammar och diken. I Sverige har den särskilt förekommit på de öppna ytor som skapats efter sjösänkningar och dikningar. Här har dvärag vuxit på nordgränsen av sitt utbredningsområde och har troligen gynnats av speciellt varma och torra somrar. Dvärgag är en nyckfull art som vissa år kan förekomma rikligt på en lokal för att sedan vara m el m försvunnen under långa perioder. Dväragens frö lär kunna bevaras under lång tid, kanske flera decennier, i jorden för att sedan gro och växa upp när lämplig miljö åter skapas. I sitt oberäkneliga uppträdande liknar dvärgag arter som kärrnocka Tephroseris palustris, ävjebrodd Limosella aquatica och grönskära Bidens radiata.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Cyperaceae (halvgräs), Släkte Cyperus (papyrusar), Art Cyperus fuscus L. - dvärgag Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ac(ii,iii,iv)+2ac(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Dvärgag är känd från ett 20-tal växtplatser i Skåne, Östergötland och på Gotland. Den dök åter upp 2013, med omkring 3000 plantor på den skånska lokal där den senast sågs 1950, i samband med avsänkning av sjöns vattennivå och att sjöbottnen blottlades. Arten försvann troligen på grund av att dess habitat blev allt ovanligare. Tillfälligt inkommen på en plats i Göteborg 2001, sågs där under några få år. Antalet reproduktiva individer skattas till 2300 (1-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 (4-12) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i förekomstarean, antalet lokaler eller subpopulationer och antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(ii,iii,iv)+2ac(ii,iii,iv)).
Dvärgag är ett ettårigt, 3–15 cm högt, tuvat halvgräs. Blad ljusgröna, 1–4 mm breda, platta och mot spetsen med stäva kanter. Bladen sitter samlade vid basen av det skarpt trekantiga strået. Axen är mångblommiga, mörkbruna, platta och sitter oskaftade i en till flera täta axsamlingar. De skaftade axsamlingarna sitter i toppen av strået och omges av tre oliklånga stödblad. Nöten är trekantig, blekgul och ca 1 mm lång. Blomningstiden infaller i juli-augusti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgag

Länsvis förekomst och status för dvärgag baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgag

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgag är känd från sammanlagt omkring 20 växtplatser i Skåne, Gotland och Östergötland. Dessutom har den tillfälligt hittats på ruderatmark i Göteborg och Uppsala. I Östergötland har dvärgag endast blivit funnen på en lokal 1884, medan den i Skåne och på Gotland fanns m el m konstant fram till mitten av 1900-talet. Det senaste fyndet i Skåne är från Vombsjön 1950 och det senaste från Gotland är från Tingstäde 1947. En uppgift att dvärgag skulle ha blivit sedd i Ekestad vid Råbelövssjön 1974 har aldrig kunnat bekräftas. Senaste fyndet av dvärgag är från Göteborg den observerades där 2001, ännu 2004 fanns den kvar. Platsen används för lagring av plantskoleväxter, året innan stod där ett parti växter från Ungern just på växtplatsen. Även i Danmark har dvärgag blivit observerad på omkring 20 lokaler. Här finns den idag kvar på 2 lokaler på Själland. Arten betraktas som hotad i Danmark. Dvärag har en sammanhängande utbredning över större delen av Syd- och Centraleuropa. Den förekommer även i Nordafrika och i de västra och centrala delarna av Asien. I Asien är utbredningen ofullständigt känd.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Cyperus - papyrusar 
  • Art
    Cyperus fuscusL. - dvärgag

Dvärgag växer på öppen sandig eller dyig mark vid sjöar, dammar och diken. I Sverige har den särskilt förekommit på de öppna ytor som skapats efter sjösänkningar och dikningar. Här har dvärag vuxit på nordgränsen av sitt utbredningsområde och har troligen gynnats av speciellt varma och torra somrar. Dvärgag är en nyckfull art som vissa år kan förekomma rikligt på en lokal för att sedan vara m el m försvunnen under långa perioder. Dväragens frö lär kunna bevaras under lång tid, kanske flera decennier, i jorden för att sedan gro och växa upp när lämplig miljö åter skapas. I sitt oberäkneliga uppträdande liknar dvärgag arter som kärrnocka Tephroseris palustris, ävjebrodd Limosella aquatica och grönskära Bidens radiata.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark, Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Dvärgag är en konkurrenssvag art som snabbt försvinner vid igenväxning. Som växande i naturliga miljöer har troligen dvärgag alltid varit en mycket ovanlig art i vårt land. Den gynnades i de människoskapade miljöer som uppkom inte minst genom sjösänkningsföretag under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. När sådana ingrepp blev allt ovanligare, blev även antalet lämpliga lokaler för dvärgag färre.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
På grund av dvärgagens nyckfulla uppträdande kan det inte uteslutas att den går att återfinna i Sverige, inte minst med tanke att den fortfarande finns kvar på östra Själland. Under en följd av år har dvärgag eftersökts på lämpliga lokaler kring Råbelövssjön i nordöstra Skåne, där arten haft ett flertal lokaler fram till mitten av 1940-talet. Eftersökningarna har hitintills varit gagnlösa men bör fortsätta här liksom på andra platser i Sverige där dvärgag tidigare iakttagits. Skulle dvärgag återfinnas måste lämpliga skyddsåtgärder sättas in.
Utländska namn – NO: Dvergak, DK: Brun Fladaks, FI: Viiltokaisla, GB: Brown Galingale.

Axelsson, U. 2003. Dvärgag funnen vid Göteborg. Svensk Bot. Tidskr. 97: 104.

Lindberg, P. 1977. Dvärgagen (Cyperus fuscus) i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 69–77.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 93–105. Svensk Bot. Tidskr. 73: 71–85.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Petersson, J. 1998. Hotade växter på Gotland. Del 1: Försvunna och akut hotade arter. Rindi 18: 4–43.

Schou, J. C. 1993. De Danske Halvgræsser. BFNs Forlag, Thisted Wiinstedt, K. 1943. Cyperaceernes Udbredelse i Danmark I. Scirpoideae. Bot. Tidsskr. 47: 3–64.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Cyperaceae - halvgräs 
  • Släkte
    Cyperus - papyrusar 
  • Art
    Cyperus fuscus, L. - dvärgag
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1994. ©ArtDatabanken, SLU 2006.