Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgbägarlav

Organismgrupp Lavar Cladonia parasitica
Dvärgbägarlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgbägarlav är en liten busklav som kännetecknas av tätt sittande, korall-likt uppflikade fjäll som ibland kan täcka stora ytor på tall- och ekved. Den varierar i färg från mörkbrun till nästan rent grå. Ibland förekommer apothecier med bruna diskar vilka sitter på 2–8 mm långa podetier (grenar).
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgbägarlav Observationer i  Sverige för dvärgbägarlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i hela landet och är inte ovanlig i en del naturskogsartade boreala tallskogar med mycket lågor, särskilt strax nedanför fjällkedjan. Arten är vanligast från norra Värmland och norrut, men är sällsynt närmare kusten. I södra och mellersta Sverige är den sällsynt till mindre allmän. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 25% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och förekommer även i Finland och Norge. I övrigt har dvärgbägarlav en vid cirkumpolär utbredning i boreala och tempererade områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer över hela Sverige på gammal hård ved, i södra Sverige på ek och i norra Sverige på tall. Veden utgörs framförallt av grova stubbar, grenar och lågor. Substratet har blivit sällsyntare och nybildning av substrat sker bara i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (800-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Dvärgbägarlav växer nästan uteslutande på gammal hård ved av ek och tall, i södra Sverige på ek och i norra Sverige på tall. Veden utgörs framförallt av grova stubbar, grenar och lågor. Laven påträffas i norra Sverige i olika typer av tall- och blandskogar men de flesta fynden är från tallskogar, såväl torra som fuktiga, med riklig förekomst av torrakor och lågor. En gång är den funnen på gran i norra Sverige. Dvärgbägarlav påträffas oftare med apothecier i norra Sverige, och främst då på platser med hög luftfuktighet, t.ex. i bäckraviner eller sluttningar i anslutning till myrar och vattendrag.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· dvärgbägarlav
· dvärgbägarlav
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Cladoniaceae, Släkte Cladonia (bägarlavar), Art Cladonia parasitica (Hoffm.) Hoffm. - dvärgbägarlav Synonymer Cladonia delicata (Ehrh. ex Ach.) Flörke, Lichen parasiticus Hoffm.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer över hela Sverige på gammal hård ved, i södra Sverige på ek och i norra Sverige på tall. Veden utgörs framförallt av grova stubbar, grenar och lågor. Substratet har blivit sällsyntare och nybildning av substrat sker bara i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (800-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Dvärgbägarlav är en liten busklav som kännetecknas av tätt sittande, korall-likt uppflikade fjäll som ibland kan täcka stora ytor på tall- och ekved. Den varierar i färg från mörkbrun till nästan rent grå. Ibland förekommer apothecier med bruna diskar vilka sitter på 2–8 mm långa podetier (grenar).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgbägarlav

Länsvis förekomst och status för dvärgbägarlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgbägarlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i hela landet och är inte ovanlig i en del naturskogsartade boreala tallskogar med mycket lågor, särskilt strax nedanför fjällkedjan. Arten är vanligast från norra Värmland och norrut, men är sällsynt närmare kusten. I södra och mellersta Sverige är den sällsynt till mindre allmän. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige på 25% av sina gamla lokaler. Den är rödlistad i Danmark och förekommer även i Finland och Norge. I övrigt har dvärgbägarlav en vid cirkumpolär utbredning i boreala och tempererade områden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia parasitica(Hoffm.) Hoffm. - dvärgbägarlav
    Synonymer
    Cladonia delicata (Ehrh. ex Ach.) Flörke
    Lichen parasiticus Hoffm.

Dvärgbägarlav växer nästan uteslutande på gammal hård ved av ek och tall, i södra Sverige på ek och i norra Sverige på tall. Veden utgörs framförallt av grova stubbar, grenar och lågor. Laven påträffas i norra Sverige i olika typer av tall- och blandskogar men de flesta fynden är från tallskogar, såväl torra som fuktiga, med riklig förekomst av torrakor och lågor. En gång är den funnen på gran i norra Sverige. Dvärgbägarlav påträffas oftare med apothecier i norra Sverige, och främst då på platser med hög luftfuktighet, t.ex. i bäckraviner eller sluttningar i anslutning till myrar och vattendrag.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· dvärgbägarlav - Cladonia parasitica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av att grova lågor blir allt sällsyntare i dagens kulturskogar samt att nybildningen av lämpliga substrat går mycket långsamt.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
En riklig tillgång på gamla ek- eller tallågor måste säkerställas på artens lokaler. Skillnader mellan populationer på ek och tall bör ytterligare studeras.
Utländska namn – NO: Furuskjell, DK: Dværg-bægerlav, FI: Hongantorvijäkälä.

Carlin, G. 1981. De svenska bägarlavarna (Cladonia undersläktet Cladonia). Svensk Bot. Tidskr. 75: 361–396.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1987. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Cladoniaceae  
  • Släkte
    Cladonia - bägarlavar 
  • Art
    Cladonia parasitica, (Hoffm.) Hoffm. - dvärgbägarlav
    Synonymer
    Cladonia delicata (Ehrh. ex Ach.) Flörke
    Lichen parasiticus Hoffm.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per-Anders Esseen 1987. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.