Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgblylav

Organismgrupp Lavar Parmeliella parvula
Dvärgblylav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgblylav är en liten, blågrå, skorplik bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som bildar diffust avgränsade bålar. Loberna är 1–2 mm breda och något pruinösa. Loberna mot kanten av bålen är inte större än de mot centrum. Under loberna och ibland framför dem finns en tunn blåsvart hypothallus. Längs lobkanterna finns välavgränsade, grovkorniga, blågrå, isidieliknande soral. Apothecier är mycket sällsynta. Bålen reagerar Pd– och lavsubstanser saknas (tunnskiktskromatografi). Dvärgblylav är lik Pannaria mediterranea men denna har olivbrun bål, mörkt blygrå soredier och växer torrare. Den är också lik den rödlistade arten forsgytterlav Pannaria confusa men denna har soral som inte är isidieliknande och tunnskiktskromatografi kan påvisa förekomsten av fettsyror och terpenoider.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgblylav Observationer i  Sverige för dvärgblylav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgblylav är endast känd från tre lokaler i Värmland varav den är försvunnen från två, samt tre aktuella lokaler i Jämtland. Den fanns på de försvunna lokalerna i Värmland tillsammans med den nu också försvunna värmlandslaven Erioderma pedicellatum. På den äldsta kända lokalen i Jämtland hittades den redan 1939 och sågs där senast 1982. Den är också nyligen (1980 respektive 1993-94) hittad på en två nya lokaler i Jämtland. Arten är känd från södra och västra Norges kustområden, Storbritannien och Portugal. Artens utbredning utanför Europa är föga känd då taxonomin hos närbesläktade grupper i subtropiska och tropiska områden ännu inte är utredd. Den är dock rapporterad från Azorerna och Tristan Da Cunha.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Två aktuella lokaler i Värmland och två i Jämtland. Växer på kvistar av gran i granskog i forsdimmezonen intill vattenfall eller på mossiga lodytor av skuggade silikatklippor. En oceanisk art som närmast finns i Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 36 (24-72). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-18). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-72) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer i Sverige på de nedre kvistarna av gran i granskog med mycket hög luftfuktighet eller sällsynt på mossiga lodytor av skuggade silikatklippor (aktuella lokalen i Värmland). I Jämtland förekommer den i forsdimmezonen intill vattenfall tillsammans med flera andra rödlistade lavar som hårig skrovellav Lobaria hallii.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· mossor
· mossor
· rönn
· rönn
· triviallövträd
· triviallövträd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Parmeliella (blylavar), Art Parmeliella parvula P.M.Jørg. - dvärgblylav Synonymer Parmeliella jamesii Ahlner & P.M.Jørg.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Två aktuella lokaler i Värmland och två i Jämtland. Växer på kvistar av gran i granskog i forsdimmezonen intill vattenfall eller på mossiga lodytor av skuggade silikatklippor. En oceanisk art som närmast finns i Norge. Antalet reproduktiva individer skattas till 36 (24-72). Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (4-18). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (16-72) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Dvärgblylav är en liten, blågrå, skorplik bladlav med cyanobakterier (Nostoc) som bildar diffust avgränsade bålar. Loberna är 1–2 mm breda och något pruinösa. Loberna mot kanten av bålen är inte större än de mot centrum. Under loberna och ibland framför dem finns en tunn blåsvart hypothallus. Längs lobkanterna finns välavgränsade, grovkorniga, blågrå, isidieliknande soral. Apothecier är mycket sällsynta. Bålen reagerar Pd– och lavsubstanser saknas (tunnskiktskromatografi). Dvärgblylav är lik Pannaria mediterranea men denna har olivbrun bål, mörkt blygrå soredier och växer torrare. Den är också lik den rödlistade arten forsgytterlav Pannaria confusa men denna har soral som inte är isidieliknande och tunnskiktskromatografi kan påvisa förekomsten av fettsyror och terpenoider.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgblylav

Länsvis förekomst och status för dvärgblylav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgblylav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgblylav är endast känd från tre lokaler i Värmland varav den är försvunnen från två, samt tre aktuella lokaler i Jämtland. Den fanns på de försvunna lokalerna i Värmland tillsammans med den nu också försvunna värmlandslaven Erioderma pedicellatum. På den äldsta kända lokalen i Jämtland hittades den redan 1939 och sågs där senast 1982. Den är också nyligen (1980 respektive 1993-94) hittad på en två nya lokaler i Jämtland. Arten är känd från södra och västra Norges kustområden, Storbritannien och Portugal. Artens utbredning utanför Europa är föga känd då taxonomin hos närbesläktade grupper i subtropiska och tropiska områden ännu inte är utredd. Den är dock rapporterad från Azorerna och Tristan Da Cunha.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Parmeliella - blylavar 
  • Art
    Parmeliella parvulaP.M.Jørg. - dvärgblylav
    Synonymer
    Parmeliella jamesii Ahlner & P.M.Jørg.

Arten växer i Sverige på de nedre kvistarna av gran i granskog med mycket hög luftfuktighet eller sällsynt på mossiga lodytor av skuggade silikatklippor (aktuella lokalen i Värmland). I Jämtland förekommer den i forsdimmezonen intill vattenfall tillsammans med flera andra rödlistade lavar som hårig skrovellav Lobaria hallii.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Har betydelse)
· rönn - Sorbus aucuparia (Viktig)
· triviallövträd - Trivial deciduous forest trees - red list assemblage (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna liksom utbyggnad av vattenkraft eller andra förändringar av vattenföringen i vattensystemet. Vid vattendrag utgör även åtgärder för fritidsfiske och annan turism genom t.ex. stigdragning, siktröjning och anläggande av eldplatser hot. De grenar dvärgblylav växer på är ofta hindrande vid fiske med spön och vissa grenar är även attraktiva ur eldningssynpunkt. Det stora flertalet tidigare möjliga lokaler är utbyggda för vattenkraft.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Samtliga lokaler måste skyddas. Åtgärder för turism måste ske med hänsyn tagen till dvärgblylav och det måste skrivas in i skötselföreskrifterna att brytning av levande och döda grenar inte är tillåten.
Utländska namn – NO: Dvergfiltlav.

Ahlner, S. 1948. Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.

Jørgensen, P. M. 1978. The lichen family Pannariaceae in Europe. Opera Bot. 45.

Jørgensen, P. M. 1991. On some Fennoscandian Pannaria species. Ann. Bot. Fennici 28: 87–91.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Parmeliella - blylavar 
  • Art
    Parmeliella parvula, P.M.Jørg. - dvärgblylav
    Synonymer
    Parmeliella jamesii Ahlner & P.M.Jørg.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.