Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgdraba

Organismgrupp Kärlväxter Draba crassifolia
Dvärgdraba Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgdraba är en flerårig, gulblommig, 1–5 cm hög ört. Hela växten är kal (enstaka hår kan förekomma på bladen), vilket den är ensam om bland de fleråriga fjälldraborna. Rosettbladen är tjocka, spatellika och helbräddade. Stjälken är bladlös med 2–6 blommor som först är klargula men senare bleknar och är 3–4 mm breda. Skidan är 5–7 mm lång. Skaftet är kortare än skidan. Den blommar i juni-juli.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgdraba Observationer i  Sverige för dvärgdraba
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgdraba är känd från cirka 25 lokaler från Lycksele till Torne lappmark. Dess förekomst kan vara något underskattad på grund av växtens ringa storlek samt att dess huvudutbredning finns i sällan besökta delar av fjällkedjan. Merparten av förekomsterna ligger kring Sulitelma i Lule lappmark och väster om Torne träsk i Torne lappmark. Enstaka ”utposter” finns i Pältsa-området och i nordligaste Lycksele lappmark. Dessa knyter dock väl an till utbredningen i Norge som består av ungefär lika många lokaler som i Sverige. Dessa förekomster är de enda i Europa. Dvärgdrabans utbredning i övrigt är västra Nordamerika, arktiska Kanada, norr om Hudson Bay samt Grönland. Av de svenska lokalerna är färre än 5 återbesökta och arten funnen de senaste 20 åren. Troligen har arten minskat senaste 50 åren. Inom Gardefjäll där arten tidigare var känd på flera ställen kring glaciären har den ej gått att återfinna. Idag finns ej ens någon glaciär i området.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Dvärgdraba är känd från Lycksele till Torne lappmark. En sällsynt fjällart som ofta är fåtalig på sina lokaler, har bevisligen minskat tidigare pga klimatförändringar (glaciärer som försvunnit) men bedöms för tillfället vara stabil. Arten har dock hittats på nya lokaler under de senaste åren varför den hamnar i en lägre hotkategori. Antalet reproduktiva individer skattas till 1100 (800-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 22 (18-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13776 (10000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 88 (72-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Ekologi
Dvärgdraban växer på fuktig, kalkrik mark. Främst förekommer den på flytjordsvalkar och grusig mark vid sent utsmälta snölegor. Merparten av lokalerna ligger i områden med hög årsnederbörd. Den förekommer från lågalpin till nedre mellanalpin region.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Brassicales (kålordningen), Familj Brassicaceae (korsblommiga), Släkte Draba (drabor), Art Draba crassifolia Graham - dvärgdraba Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Dvärgdraba är känd från Lycksele till Torne lappmark. En sällsynt fjällart som ofta är fåtalig på sina lokaler, har bevisligen minskat tidigare pga klimatförändringar (glaciärer som försvunnit) men bedöms för tillfället vara stabil. Arten har dock hittats på nya lokaler under de senaste åren varför den hamnar i en lägre hotkategori. Antalet reproduktiva individer skattas till 1100 (800-1500). Antalet lokalområden i landet skattas till 22 (18-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13776 (10000-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 88 (72-100) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Dvärgdraba är en flerårig, gulblommig, 1–5 cm hög ört. Hela växten är kal (enstaka hår kan förekomma på bladen), vilket den är ensam om bland de fleråriga fjälldraborna. Rosettbladen är tjocka, spatellika och helbräddade. Stjälken är bladlös med 2–6 blommor som först är klargula men senare bleknar och är 3–4 mm breda. Skidan är 5–7 mm lång. Skaftet är kortare än skidan. Den blommar i juni-juli.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgdraba

Länsvis förekomst och status för dvärgdraba baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgdraba

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgdraba är känd från cirka 25 lokaler från Lycksele till Torne lappmark. Dess förekomst kan vara något underskattad på grund av växtens ringa storlek samt att dess huvudutbredning finns i sällan besökta delar av fjällkedjan. Merparten av förekomsterna ligger kring Sulitelma i Lule lappmark och väster om Torne träsk i Torne lappmark. Enstaka ”utposter” finns i Pältsa-området och i nordligaste Lycksele lappmark. Dessa knyter dock väl an till utbredningen i Norge som består av ungefär lika många lokaler som i Sverige. Dessa förekomster är de enda i Europa. Dvärgdrabans utbredning i övrigt är västra Nordamerika, arktiska Kanada, norr om Hudson Bay samt Grönland. Av de svenska lokalerna är färre än 5 återbesökta och arten funnen de senaste 20 åren. Troligen har arten minskat senaste 50 åren. Inom Gardefjäll där arten tidigare var känd på flera ställen kring glaciären har den ej gått att återfinna. Idag finns ej ens någon glaciär i området.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Draba - drabor 
  • Art
    Draba crassifoliaGraham - dvärgdraba

Dvärgdraban växer på fuktig, kalkrik mark. Främst förekommer den på flytjordsvalkar och grusig mark vid sent utsmälta snölegor. Merparten av lokalerna ligger i områden med hög årsnederbörd. Den förekommer från lågalpin till nedre mellanalpin region.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Främsta hotet mot dvärgdraban är troligen klimatförändringar genom ökad medeltemperatur vilket ger färre sent utsmälta snölegor. Även ett genrellt torrare klimat kan vara ett påtagligt hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Dvärgdraban är till en del skyddad genom att ett antal förekomster ligger inom Padjelanta nationalpark och några av de övriga förekomster ligger inom Natura 2000 områden. Arten bör övervakas för att eventuell påverkan av klimatförändringarna kunna kontrolleras. De förekomster som saknar moderna data bör återinventeras.
Utländska namn – NO: Dvergrublom, DK: Tykbladet Draba.

Arwidsson, T. 1943. Studien über Gefässpflanzen in den Hochgebirgen der Pite lappmark. Acta Phytogeographica Suecica 17.

Brochmann, C. & Elven, R. 1992. Ecological and genetic consequences of polyploidy in arctic Draba (Brassicaceae). Evolutionary Trends in Plants 6: 111–124.

Gjaerevoll, O. 1948. Et nytt funn av Draba crassifolia Grah. i Torne Lappmark. Svensk Bot. Tidskr. 42: 182–184.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Hellqvist, S. 1990. Släktet Draba i Västerbottens län. Natur i Norr 9: 71–86.

Hellqvist, S. & Hellqvist, C. 1990. Några intressantare växtfynd från Ammarnäsområdet. Natur i Norr 9: 99–103.

Jakobsson, A.. 1997. Sällsynta fjällväxter i Torne lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Löf, Å. 1994. Hotade fjällväxter i Lule lappmark. Examensarbete på Biologisk-Geovetenskaplig linje. Stockholms Universitet.

Rønning, O. I. 1956. Draba crassifolia in Scandinavia. Acta Borealia A. Scient. No. 11: 1–20.

Selander, S. 1950. Floristic Phytogeography of South-Western Lule Lappmark I-II. Acta Phytogeographica Suecica 27–28.

Smith, H. 1924. Bidrag till Torne Lappmarks flora. Svensk Bot. Tidskr. 18: 442–450.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Brassicales - kålordningen 
  • Familj
    Brassicaceae - korsblommiga 
  • Släkte
    Draba - drabor 
  • Art
    Draba crassifolia, Graham - dvärgdraba
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 1995. Rev. Mora Aronsson 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.