Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgkämpar

Organismgrupp Kärlväxter Plantago tenuiflora
Dvärgkämpar Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgkämpar är en liten, ettårig växt som tillhör familjen grobladsväxter. Den kan variera kraftigt i storlek, torra vårar är den knappt en cm hög medan nederbördsrika vårar kan bjuda på dvärgkämpar som är 10–15 cm, vanligast är den runt 5 cm hög. Bladen sitter i en rosett vid basen och är fåtaliga, smalt jämnbreda och ibland trådsmala. Blommorna är som hos andra grobladssläktingar oansenliga och sitter i ett kort fåblommigt ax i toppen av den tilltryckt gleshåriga stjälken. Kronan är fyr-flikig med gulbruna kronblad och ståndarna är fyra till antalet med brunröda ståndarknappar. Frukten består av en lockkapsel med 10–15 frön. Fröna gror på hösten, arten övervintrar som en bladrosett ibland infrusen i is och blommar på våren vanligtvis i maj månad. Är sommaren nederbördsrik kan arten hittas blommande även i juli-september månad. Dvärgkämpar kan förväxlas med råttsvans Myosurus minima som växer i samma miljö. Råttsvansen har till skillnad från dvärgkämpar en blomaxel som tillväxer efter blomningen, en kal stjälk och nötter i stället för lockkapsel.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgkämpar Observationer i  Sverige för dvärgkämpar
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgkämpar finns i Nordeuropa endast på Öland. Liksom ullranunkel Ranunculus illyricus räknas den till de sydösteuropeiska stäpparter som i vårt land endast återfinns på Öland. Den växer här på Stora Alvaret och på de småalvar som finns spridda på ön. På sydöstra Ölands sjömark finns ofta småalvar insprängda i betesmarken och på mellersta och norra delen av ön finns också några mindre alvar. Arten uppges som tämligen allmän i Ölands kärlväxtflora från 1986 vilket ej verkar avspegla dagsläget. Den är svårinventerad pga. sin ringa storlek och har ett 40-tal aktuella lokaler på Stora Alvaret och endast ett fåtal på småalvaren. Dvärgkämpar varierar starkt i antal från år till år. Artens närmaste växtplatser är belägna i Ungern och Sydryssland och huvudutbredningen i världen är de centralasiatiska saltstäpperna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
70-tal lokaler på Öland. Dvärgkämpar växer i kanten av s.k. alvarvätar som är grunda små vattensamlingar på kalkhällar med tunna, lösa avlagringar av kalkbleke som tidigt torkar upp på våren. Arten hamnar i en lägre hotkategori inför 2015 års rödlista, jämfört med 2000-2010, till följd av att arten sannolikt har en långlivad fröbank vilken påverkar bedömningen av extrema populationsfluktuationer. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-45). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 876 km² och förekomstarean (AOO) till 180 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Dvärgkämpar växer i kanten av s.k. alvarvätar som är grunda små vattensamlingar på kalkhällar med tunna, lösa avlagringar av kalkbleke som tidigt torkar upp på våren. Underlaget är rikt på kalk men fattigt på näringsämnen och fuktigheten varierar kraftigt under året. Växtplatserna saknar i stort sett andra kärlväxter frånsett råttsvans. Vid några tillfällen är den också funnen i konstgjorda miljöer såsom på botten av gamla kalkstensbrott. På södra Öland vid Ottenby växer dvärgkämpar i en miljö som kan liknas vid saltstäpperna i Asien, på kalkstenshällar nere vid havet tillsammans med strandkämpar Plantago coronopus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Lamiales (plisterordningen), Familj Plantaginaceae (grobladsväxter), Släkte Plantago (kämpar), Art Plantago tenuiflora Waldst. & Kit. - dvärgkämpar Synonymer Plantago minor

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation 70-tal lokaler på Öland. Dvärgkämpar växer i kanten av s.k. alvarvätar som är grunda små vattensamlingar på kalkhällar med tunna, lösa avlagringar av kalkbleke som tidigt torkar upp på våren. Arten hamnar i en lägre hotkategori inför 2015 års rödlista, jämfört med 2000-2010, till följd av att arten sannolikt har en långlivad fröbank vilken påverkar bedömningen av extrema populationsfluktuationer. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (1000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-45). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 876 km² och förekomstarean (AOO) till 180 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Konventioner Typisk art i 6280 Alvar (Kontinental region (CON))
Dvärgkämpar är en liten, ettårig växt som tillhör familjen grobladsväxter. Den kan variera kraftigt i storlek, torra vårar är den knappt en cm hög medan nederbördsrika vårar kan bjuda på dvärgkämpar som är 10–15 cm, vanligast är den runt 5 cm hög. Bladen sitter i en rosett vid basen och är fåtaliga, smalt jämnbreda och ibland trådsmala. Blommorna är som hos andra grobladssläktingar oansenliga och sitter i ett kort fåblommigt ax i toppen av den tilltryckt gleshåriga stjälken. Kronan är fyr-flikig med gulbruna kronblad och ståndarna är fyra till antalet med brunröda ståndarknappar. Frukten består av en lockkapsel med 10–15 frön. Fröna gror på hösten, arten övervintrar som en bladrosett ibland infrusen i is och blommar på våren vanligtvis i maj månad. Är sommaren nederbördsrik kan arten hittas blommande även i juli-september månad. Dvärgkämpar kan förväxlas med råttsvans Myosurus minima som växer i samma miljö. Råttsvansen har till skillnad från dvärgkämpar en blomaxel som tillväxer efter blomningen, en kal stjälk och nötter i stället för lockkapsel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgkämpar

Länsvis förekomst och status för dvärgkämpar baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgkämpar

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgkämpar finns i Nordeuropa endast på Öland. Liksom ullranunkel Ranunculus illyricus räknas den till de sydösteuropeiska stäpparter som i vårt land endast återfinns på Öland. Den växer här på Stora Alvaret och på de småalvar som finns spridda på ön. På sydöstra Ölands sjömark finns ofta småalvar insprängda i betesmarken och på mellersta och norra delen av ön finns också några mindre alvar. Arten uppges som tämligen allmän i Ölands kärlväxtflora från 1986 vilket ej verkar avspegla dagsläget. Den är svårinventerad pga. sin ringa storlek och har ett 40-tal aktuella lokaler på Stora Alvaret och endast ett fåtal på småalvaren. Dvärgkämpar varierar starkt i antal från år till år. Artens närmaste växtplatser är belägna i Ungern och Sydryssland och huvudutbredningen i världen är de centralasiatiska saltstäpperna.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Plantago - kämpar 
  • Art
    Plantago tenuifloraWaldst. & Kit. - dvärgkämpar
    Synonymer
    Plantago minor

Dvärgkämpar växer i kanten av s.k. alvarvätar som är grunda små vattensamlingar på kalkhällar med tunna, lösa avlagringar av kalkbleke som tidigt torkar upp på våren. Underlaget är rikt på kalk men fattigt på näringsämnen och fuktigheten varierar kraftigt under året. Växtplatserna saknar i stort sett andra kärlväxter frånsett råttsvans. Vid några tillfällen är den också funnen i konstgjorda miljöer såsom på botten av gamla kalkstensbrott. På södra Öland vid Ottenby växer dvärgkämpar i en miljö som kan liknas vid saltstäpperna i Asien, på kalkstenshällar nere vid havet tillsammans med strandkämpar Plantago coronopus.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Något aktuellt hot mot arten torde ej föreligga då få växter klarar den tuffa miljö där dvärgkämparna växer. De flesta växtplatser är i dagsläget betade och ett upphört bete skulle på längre sikt kunna medföra en igenväxning och så småningom en kolonisering av andra växter som konkurrerar ut arten. Arten är extremt kontinental till sin utbredning och beroende av varma och torra somrar för att trivas, en klimatförändring skulle kunna medföra förändrade levnadsvillkor för arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Fortsatt bete på Stora Alvaret och sydöstra Ölands sjömark är en nödvändighet för artens långsiktiga överlevnad. En mer noggrann eftersökning av arten bör ske i lämpliga miljöer under kommande fältsäsonger.
Svensk synonym: dvärgsutt. Utländska namn – DK: Dværg-Vejbred NO: Dvergkjempe.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2000. Presentation av Ölands nya hotarter bland kärlväxterna. Krutbrännaren 9 (2): 36–57.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Ekstam,U., Jacobson, R, Mattson, M & Porsne, T. 1984. Ölands och Gotlands växtvärld. Helsingborg.

Sterner, R. 1986. Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. upplagan utgiven av Å. Lundqvist. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Lamiales - plisterordningen 
  • Familj
    Plantaginaceae - grobladsväxter 
  • Släkte
    Plantago - kämpar 
  • Art
    Plantago tenuiflora, Waldst. & Kit. - dvärgkämpar
    Synonymer
    Plantago minor
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulla-Britt Andersson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.