Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgpottia

Organismgrupp Mossor Microbryum floerkeanum
Dvärgpottia Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten har 1–2 mm höga, rödbruna skott som bildar glesa kolonier. Bladen närmast skottspetsen är äggrunda till smalt triangulära med jämna kanter som är mer eller mindre tillbakaböjda. Bladnerven är kraftig och utlöpande i bladspetsen. Nerven har stereider (mycket tjockväggiga celler) i mitten av nerven (syns i tvärsnitt). Arten är samkönad och kapslar är vanligt förekommande. Kapseln är klotrund och fästad på ett kraftigt skaft som är kortare än kapseln. Sporerna är 15–25 µm i diameter, bruna och släta. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Dvärgpottia kan likna andra arter i släktet och även pygmémossa Acaulon muticum, men de släta sporerna, den i det närmaste dolda kapseln i kombination med de rödbruna bladen gör arten karakteristisk. Oftast har den förväxlats med små exemplar av knopptuss Tortula acaulon, men den senare har papillösa sporer och bladnerv med en eller två rader av stora celler på översidan och stereider i undre delen.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgpottia Observationer i  Sverige för dvärgpottia
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige främst funnen i slättområdena i Skåne och på enstaka platser i kalkområden norrut till Uppland. Arten förekommer sällsynt i Danmark, Norge och Finland (endast Åland). Utbredningen i Europa har en tyngdpunkt i västra Medelhavsområdet. Dvärgpottia förekommer även i Nordafrika, Turkiet och Nordamerika.
Arten är rödlistad i flera andra europeiska länder (Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer som pionjär på bar kalkrik lerjord. Då den vanliga arten Tortula acaulon i fält mycket påminner om dvärgpottia sam varierar mycket råder viss osäkerhet huruvida alla äldre uppgifter om arten är korrekta. Få moderna fynd av arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (60-17400). Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (4-3480) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Dvärgpottia växer på bar, periodvis fuktig lerjord med mycket hög kalkhalt, ofta krita, t.ex. på stubbåkrar, i vägskärningar, i kalkbrott och i kanten av märgelgravar. Skotten är kortlivade. Arten växer ofta tillsammans med kalkjordmossa Dicranella varia, heltuss Protobryum bryoides och stjärtmossa Pterygoneurum ovatum. Sporerna mognar från sen höst till tidig vår.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Microbryum (pottmossor), Art Microbryum floerkeanum (F.Weber & D.Mohr) Schimp. - dvärgpottia Synonymer dvärgknoppmossa, Microbryum floerkeanum (Web. & Mohr.) Schimp., Phascum floerkeanum F.Weber & D.Mohr, Phascum floerkeanum Web. & Mohr.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer som pionjär på bar kalkrik lerjord. Då den vanliga arten Tortula acaulon i fält mycket påminner om dvärgpottia sam varierar mycket råder viss osäkerhet huruvida alla äldre uppgifter om arten är korrekta. Få moderna fynd av arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 1800 (60-17400). Förekomstarean (AOO) skattas till 360 (4-3480) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten har 1–2 mm höga, rödbruna skott som bildar glesa kolonier. Bladen närmast skottspetsen är äggrunda till smalt triangulära med jämna kanter som är mer eller mindre tillbakaböjda. Bladnerven är kraftig och utlöpande i bladspetsen. Nerven har stereider (mycket tjockväggiga celler) i mitten av nerven (syns i tvärsnitt). Arten är samkönad och kapslar är vanligt förekommande. Kapseln är klotrund och fästad på ett kraftigt skaft som är kortare än kapseln. Sporerna är 15–25 µm i diameter, bruna och släta. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Dvärgpottia kan likna andra arter i släktet och även pygmémossa Acaulon muticum, men de släta sporerna, den i det närmaste dolda kapseln i kombination med de rödbruna bladen gör arten karakteristisk. Oftast har den förväxlats med små exemplar av knopptuss Tortula acaulon, men den senare har papillösa sporer och bladnerv med en eller två rader av stora celler på översidan och stereider i undre delen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgpottia

Länsvis förekomst och status för dvärgpottia baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgpottia

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige främst funnen i slättområdena i Skåne och på enstaka platser i kalkområden norrut till Uppland. Arten förekommer sällsynt i Danmark, Norge och Finland (endast Åland). Utbredningen i Europa har en tyngdpunkt i västra Medelhavsområdet. Dvärgpottia förekommer även i Nordafrika, Turkiet och Nordamerika.
Arten är rödlistad i flera andra europeiska länder (Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Microbryum - pottmossor 
  • Art
    Microbryum floerkeanum(F.Weber & D.Mohr) Schimp. - dvärgpottia
    Synonymer
    dvärgknoppmossa
    Microbryum floerkeanum (Web. & Mohr.) Schimp.
    Phascum floerkeanum F.Weber & D.Mohr
    Phascum floerkeanum Web. & Mohr.

Dvärgpottia växer på bar, periodvis fuktig lerjord med mycket hög kalkhalt, ofta krita, t.ex. på stubbåkrar, i vägskärningar, i kalkbrott och i kanten av märgelgravar. Skotten är kortlivade. Arten växer ofta tillsammans med kalkjordmossa Dicranella varia, heltuss Protobryum bryoides och stjärtmossa Pterygoneurum ovatum. Sporerna mognar från sen höst till tidig vår.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Nedläggning och igenväxning av lertag missgynnar arten liksom minskning av trädesbruket. Andra hot kan vara gödsling och användning av bekämpningsmedel. Den av luftföroreningar orsakade sänkningen av pH-värdet i markens ytskikt är troligen också negativ.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
På kända lokaler måste igenväxning förhindras och användning av gödsel och bekämpningsmedel undvikas. Fler lämpliga småbiotoper i jordbrukslandskapet bör återskapas. Mer kunskap om artens aktuella status behövs.
Utländska namn - FI: Silmusammalet, DK: Dværg-Småmos.

Etymologi: floerkeanus = Heinrich Gustav Flörke (1764-1835), tysk präst och encyklopedist.
Uttal: [Mikróbryum floerkeanum]

KEY FACTS Floerke’s Phascum. Shoots 1-2 mm high, reddish-brown, growing in sparse patches. Apical leaves ovate to narrowly lanceolate with smooth, more or less strongly recurved margins. Costa stout, excurrent. Synoicous, capsules common. Capsule globose. Seta stout, shorter than capsule. Spores 15-25 µm, brown, smooth. - Grows on bare, strongly calcareous soil. For instance found in stubble-fields, on road embankments, in limestone quarries and at the edge of marl-pits.

Albertson, N. 1945. Wahlenbergs färd genom Västergötland 1821. En klassisk växtlokal "emellan Kälvene och Näs". Bot. Not. 98: 20-32.

Albertson, N. 1946. Österplana hed. Ett alvarområde på Kinnekulle. Acta Phytogeogr. Suec. 20.

Hallingbäck, T. 2008. Microbryum floerkeanum dvärgpottia s. 128. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Hodgetts, N. G. (red.) 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. Irish Wildlife Manuals 84. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.

Krusenstjerna, E. v. 1945. Bladmossvegetation och bladmossflora i Uppsalatrakten. Acta Phytogeogr. Suec. 19.

Lönnell, N. 2005. Microbryum (Phascum) floerkanum - första fyndet på nästan 50 år i Sverige? Myrinia 15: 3-5.

Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. Bot. Not. Suppl. 1(1).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010. Rev. Niklas Lönnell 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Microbryum - pottmossor 
  • Art
    Microbryum floerkeanum, (F.Weber & D.Mohr) Schimp. - dvärgpottia
    Synonymer
    dvärgknoppmossa
    Microbryum floerkeanum (Web. & Mohr.) Schimp.
    Phascum floerkeanum F.Weber & D.Mohr
    Phascum floerkeanum Web. & Mohr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2008. Rev. Tomas Hallingbäck 2010. Rev. Niklas Lönnell 2016.