Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Priocnemis minuta
Dvärgvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 4–6 mm, hane 3–5 mm. Förutom kroppsstorleken är den avvikande gulbruna färgen på honans framrygg och ibland även på efterryggen (propodeum) en unik karaktär. Hos honan är framvingarnas ljusa spetsfläck tydlig och de bakre skenbenen har en svag men tydligt sågtandad utsida. Hanen har oftast omfattande orangeröda färgteckningar på bakkroppssegment 1–2 och på benen. Hanens analbukplåt är smal och plan med en något nedböjd spets samt med endast en obetydlig, spridd behåring.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgvägstekel Observationer i  Sverige för dvärgvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgvägstekel förekommer i Sverige framför allt längs ostkusten från mellersta Öland till Uppland med en enstaka förekomst i Närke. Arten saknas i Danmark och Norge. I Finland finns inga aktuella fynd men fynd har tidigare gjorts i södra delen (norrut till norra Savolax). Utbredningen är hos denna lilla art dåligt känd. Antalet fynd i Sverige har dock inte ökat nämnvärt trots att arten låter sig fångas i färgskålar.
Världsutbredningen omfattar Väst- och Mellaneuropa, vidare österut genom norra Balkan till Cypern, Turkiet (Özbek m.fl. 1999), Kaukasus och Centralasien (Wolf 1998).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Mycket lokalt påträffad på öppna sandmarker i Östergötland, Närke, Sörmland och Uppland. Nyare fynd finns från Småland och östra Svealand. Intensifierat eftersök i södra Sverige har endast gett enstaka nya fynd. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10000-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Dvärgvägstekel tycks vara en art med särskilt höga värmeanspråk. Många av de förekomster som har påvisats hittills är i sydvända täktmiljöer, medan andra har gjorts på alvarmarker, hyggen och barrskogsbryn. Inga uppgifter finns om artens levnadssätt i Norden. I Holland har juvenila plattbuksspindlar (Gnaphosidae) påträffats som byte.
I Norden är arten aktiv från slutet av juni till början av september. Åtminstone i de södra delarna förekommer troligen två generationer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Buskmark
Buskmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Priocnemis (sågbensvägsteklar), Art Priocnemis minuta (Vander Linden, 1827) - dvärgvägstekel Synonymer Priocnemis minuta (van der Linden, 1827), Pompilus minuta Vander Linden, 1827

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Mycket lokalt påträffad på öppna sandmarker i Östergötland, Närke, Sörmland och Uppland. Nyare fynd finns från Småland och östra Svealand. Intensifierat eftersök i södra Sverige har endast gett enstaka nya fynd. Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 11000 (10000-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 160 (40-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskad användning av naturgrus och schablonmässig återställning av täkter. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Längd hona 4–6 mm, hane 3–5 mm. Förutom kroppsstorleken är den avvikande gulbruna färgen på honans framrygg och ibland även på efterryggen (propodeum) en unik karaktär. Hos honan är framvingarnas ljusa spetsfläck tydlig och de bakre skenbenen har en svag men tydligt sågtandad utsida. Hanen har oftast omfattande orangeröda färgteckningar på bakkroppssegment 1–2 och på benen. Hanens analbukplåt är smal och plan med en något nedböjd spets samt med endast en obetydlig, spridd behåring.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgvägstekel

Länsvis förekomst och status för dvärgvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgvägstekel förekommer i Sverige framför allt längs ostkusten från mellersta Öland till Uppland med en enstaka förekomst i Närke. Arten saknas i Danmark och Norge. I Finland finns inga aktuella fynd men fynd har tidigare gjorts i södra delen (norrut till norra Savolax). Utbredningen är hos denna lilla art dåligt känd. Antalet fynd i Sverige har dock inte ökat nämnvärt trots att arten låter sig fångas i färgskålar.
Världsutbredningen omfattar Väst- och Mellaneuropa, vidare österut genom norra Balkan till Cypern, Turkiet (Özbek m.fl. 1999), Kaukasus och Centralasien (Wolf 1998).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pepsinae  
  • Släkte
    Priocnemis - sågbensvägsteklar 
  • Undersläkte
    Priocnemis (Priocnemis) - sommarsågbensvägsteklar 
  • Art
    Priocnemis minuta(Vander Linden, 1827) - dvärgvägstekel
    Synonymer
    Priocnemis minuta (van der Linden, 1827)
    Pompilus minuta Vander Linden, 1827

Dvärgvägstekel tycks vara en art med särskilt höga värmeanspråk. Många av de förekomster som har påvisats hittills är i sydvända täktmiljöer, medan andra har gjorts på alvarmarker, hyggen och barrskogsbryn. Inga uppgifter finns om artens levnadssätt i Norden. I Holland har juvenila plattbuksspindlar (Gnaphosidae) påträffats som byte.
I Norden är arten aktiv från slutet av juni till början av september. Åtminstone i de södra delarna förekommer troligen två generationer.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Människoskapad miljö på land, Buskmark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Skogsplantering eller igenväxning och därmed åtföljande beskuggning av lämpliga sandmarker med torrängsvegetation innebär habitatförsämring och habitatförlust.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Igenväxning av kända lokaler bör förhindras. Det är angeläget att närmare undersöka artens biotopkrav och utbredning i landet.
Etymologi: minutus (lat.) = mycket liten. Uttal: [prioknémis minúta].

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur insektenfauna der DDR: Hymenoptera – Pompilidae. – Beitr. Ent. 37(2):279–390.

Schmid-Egger, C. & Wolf, H. 1992. Die Wegwespen Baden-Württembergs (Hymenoptera, Pompilidae) – Veröff. Naturschutz Landschafts­plege Bad.-Württ. 67:267–370.

Wolf, H. 1967. Die Wegwespen Finnlands. – Ann. Ent. Fenn. 23:1–46.

Wolf, H. 1969. Bemerkungen über schwedische Wegwespen (Hym.Pompiloidea). Opusc. Ent 34(1–2): 17–27.

Wolf, H. 1972. Hymenoptera: Pompilidae. – Insecta Helvetica, Fauna, 5:1–276.

Wolf, H. 1998. Wegwespen (Hymenoptera, Pompilidae) des Oberösterreichischen Landesmuseums Linz (Austria) aus Zentralasien. – Linz. biol. Beitr. 30:331–348.

Özbek, H., Yildirim, E., Wolf, H. & Wahis, R. 1999. The Pompilidae (Hymenoptera, Aculeata) fauna of Turkey. Part I: Ceropalinae and Pepsinae. – Zoology in the Middle East 18:91–105. Heidelberg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pepsinae  
  • Släkte
    Priocnemis - sågbensvägsteklar 
  • Undersläkte
    Priocnemis (Priocnemis) - sommarsågbensvägsteklar 
  • Art
    Priocnemis minuta, (Vander Linden, 1827) - dvärgvägstekel
    Synonymer
    Priocnemis minuta (van der Linden, 1827)
    Pompilus minuta Vander Linden, 1827
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.