Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynskål

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Peziza ammophila
Dynskål Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dynskålens fruktkroppar anläggs enstaka eller i små grupper i markytan. De är först klotformiga och öppnar sig först med en stjärnformig por, men slår sedan ut och blir skålformiga och 6–7 cm breda. Fruktkropparna är rotlikt förlängda och har en mörkt kastanjebrun insida som blir mörkt beige i väta. Skålens utsida är blekt brun men blir ofta helt täckt av sand. Köttet är mycket skört.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynskål Observationer i  Sverige för dynskål
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dynskål är i Sverige endast funnen på ett fåtal lokaler i Skåne, på Öland och på Gotland, inklusive Gotska Sandön. Den är också känd från en plats på Vrångö i Göteborgs södra skärgård. Arten förekommer i Europas kustområden längs Nordsjön och Medelhavet, från Spanien och Frankrike i söder, till Sverige och Danmark i norr men den förekommer även i Baltikum och på ungerska pustan. Den är rödlistad i Polen och Tyskland, men anges vara lokalt riklig i Storbritannien. Dynskål är även känd från liknande lokaler i Algeriet och USA. Osäkra fynduppgifter föreligger också från Australien och Sydafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare som växer bland gles vegetation av sandrör och strandråg i sanddyner och havsstrand med naturlig erosion och vandrande sand. Arten är knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Väl eftersökt. Mycket liten population och missgynnad av exploatering och alltför svagt alternativt alltför starkt slitage. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (28-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Dynskål växer på sanddyner längs kusten, företrädesvis på flygsand på stranddynernas sjösida och ofta tillsammans med en sparsam vegetation av sandrör. Den delar härigenom habitat med flera andra specialiserade svampar, såsom dynstinksvamp (Phallus hadriani), dynsprödskivling (Psathyrella ammophila) m. fl. I Tyskland och i Ungern är den även funnen på sandstäpp i inlandet. Arten fruktifierar under hösten. Med tanke på dess utbredning förefaller det troligt att dynskål är kalkgynnad.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Pezizaceae, Släkte Peziza (storskålar), Art Peziza ammophila Durieu & Lév. - dynskål Synonymer Geopyxis ammophila (Durieu & Lév.) Sacc., dynskålsvamp, Tarzetta ammophila (Durieu & Lév.) Theodor., Sarcosphaera ammophila (Durieu & Lév.) Moesz

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare som växer bland gles vegetation av sandrör och strandråg i sanddyner och havsstrand med naturlig erosion och vandrande sand. Arten är knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Väl eftersökt. Mycket liten population och missgynnad av exploatering och alltför svagt alternativt alltför starkt slitage. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (28-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Dynskålens fruktkroppar anläggs enstaka eller i små grupper i markytan. De är först klotformiga och öppnar sig först med en stjärnformig por, men slår sedan ut och blir skålformiga och 6–7 cm breda. Fruktkropparna är rotlikt förlängda och har en mörkt kastanjebrun insida som blir mörkt beige i väta. Skålens utsida är blekt brun men blir ofta helt täckt av sand. Köttet är mycket skört.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynskål

Länsvis förekomst och status för dynskål baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynskål

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dynskål är i Sverige endast funnen på ett fåtal lokaler i Skåne, på Öland och på Gotland, inklusive Gotska Sandön. Den är också känd från en plats på Vrångö i Göteborgs södra skärgård. Arten förekommer i Europas kustområden längs Nordsjön och Medelhavet, från Spanien och Frankrike i söder, till Sverige och Danmark i norr men den förekommer även i Baltikum och på ungerska pustan. Den är rödlistad i Polen och Tyskland, men anges vara lokalt riklig i Storbritannien. Dynskål är även känd från liknande lokaler i Algeriet och USA. Osäkra fynduppgifter föreligger också från Australien och Sydafrika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Pezizaceae  
  • Släkte
    Peziza - storskålar 
  • Art
    Peziza ammophilaDurieu & Lév. - dynskål
    Synonymer
    Geopyxis ammophila (Durieu & Lév.) Sacc.
    dynskålsvamp
    Tarzetta ammophila (Durieu & Lév.) Theodor.
    Sarcosphaera ammophila (Durieu & Lév.) Moesz

Dynskål växer på sanddyner längs kusten, företrädesvis på flygsand på stranddynernas sjösida och ofta tillsammans med en sparsam vegetation av sandrör. Den delar härigenom habitat med flera andra specialiserade svampar, såsom dynstinksvamp (Phallus hadriani), dynsprödskivling (Psathyrella ammophila) m. fl. I Tyskland och i Ungern är den även funnen på sandstäpp i inlandet. Arten fruktifierar under hösten. Med tanke på dess utbredning förefaller det troligt att dynskål är kalkgynnad.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten hotas av exploatering av dynområden och sandstäpp för bebyggelse, sandtäkt etc., samt av igenväxning av dessa sandområden.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Artens kända lokaler måste skyddas. Dynområden är en ovanlig och känslig biotop med en rad specialiserade arter. Exploatering av dynområden måste undvikas.

Andersson, O., 1950. Larger fungi on sandy grass heaths and sand dunes in Scandinavia. Bot. Not., suppl. 2(2): 1–89.

Fåhræus, G., 1979. Storsvampar på Fåröns sanddyner. Svensk Bot. Tidskr. 72: 279–284.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Pezizaceae  
  • Släkte
    Peziza - storskålar 
  • Art
    Peziza ammophila, Durieu & Lév. - dynskål
    Synonymer
    Geopyxis ammophila (Durieu & Lév.) Sacc.
    dynskålsvamp
    Tarzetta ammophila (Durieu & Lév.) Theodor.
    Sarcosphaera ammophila (Durieu & Lév.) Moesz
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 1997.