Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynspröding

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Psathyrella ammophila
Dynspröding Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dynspröding är en liten till medelstor spröding (hattbredd högst 4 cm) med hygrofan, i väta rödbrun till mörkbrun hatt, i torka starkt bleknande och med vitaktig eller blekgul fot. Fotbasen är mer eller mindre nedsänkt i sanden. Svampens velum är tunt och snabbt försvinnande. Även andra sprödingar kan emellanåt uppträda i sanddyner och för säker bestämning krävs mikroskopisk undersökning. Sporerna hos dynsprödingen är relativt stora. Andra sprödingar funna i sanddyner har mindre sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynspröding Observationer i  Sverige för dynspröding
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast några få svenska lokaler är hittills kända: Sandhammaren, Barkåkra och Båstad i Skåne, Ö.Karup i södra Halland samt Gotska Sandön. Rimligtvis går det att hitta arten på fler ställen om den eftersöks. I övriga Norden förekommer den i Danmark (uppgiven som allmän!) samt i dynområden i sydvästligaste Norge. Dynsprödingen är känd från praktiskt taget alla länder i Mellan- och Sydeuropa där det finns sandiga kuster men även från sandområden i inlandet, t. ex. i Sydtyskland, Österrike och Ungern. Uppenbarligen är det en kosmopolitisk art, eftersom den också är rapporterad från Asien, Amerika och Australien. Arten är rödlistad i Norge, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare som växer på dyner intill sandrör Ammophila arenaria i sanddyner och havsstrand. Arten tycks helt knuten till denna miljö där den sannolikt lever på rötter av sandrör. Arten har liten population och förekomstarea knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Missgynnas av exploatering och alltför svagt eller alltför starkt slitage vilket förändrar kustnära dynsystem. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (300-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (48-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2b(iii); D1).
Ekologi
Dynsprödingen är så gott som helt knuten till sanddyner. Endast i något enstaka fall är den funnen på en brandfläck på sandig jord i närheten av dyner. Den brukar växa i anslutning till bestånd av sandrör och troligen lever den på att bryta ner döda rötter etc. av denna art. Möjligen är den parasitisk. Det är oklart om den också kan växa med andra gräsarter. Fruktkropparna uppträder på hösten eller under regniga perioder sommartid.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sandrör
· sandrör
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Psathyrellaceae, Släkte Psathyrella (sprödingar), Art Psathyrella ammophila (Lév. & Durieu) P.D.Orton - dynspröding Synonymer Psathyrella ammophila (Durieu & Lév.) P.D.Orton, Agaricus ammophilus Lév. & Durieu

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare som växer på dyner intill sandrör Ammophila arenaria i sanddyner och havsstrand. Arten tycks helt knuten till denna miljö där den sannolikt lever på rötter av sandrör. Arten har liten population och förekomstarea knuten till en väl avgränsad miljö med begränsad omfattning i landet. Missgynnas av exploatering och alltför svagt eller alltför starkt slitage vilket förändrar kustnära dynsystem. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (300-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (15-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (48-300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2b(iii); D1).
Dynspröding är en liten till medelstor spröding (hattbredd högst 4 cm) med hygrofan, i väta rödbrun till mörkbrun hatt, i torka starkt bleknande och med vitaktig eller blekgul fot. Fotbasen är mer eller mindre nedsänkt i sanden. Svampens velum är tunt och snabbt försvinnande. Även andra sprödingar kan emellanåt uppträda i sanddyner och för säker bestämning krävs mikroskopisk undersökning. Sporerna hos dynsprödingen är relativt stora. Andra sprödingar funna i sanddyner har mindre sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynspröding

Länsvis förekomst och status för dynspröding baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynspröding

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast några få svenska lokaler är hittills kända: Sandhammaren, Barkåkra och Båstad i Skåne, Ö.Karup i södra Halland samt Gotska Sandön. Rimligtvis går det att hitta arten på fler ställen om den eftersöks. I övriga Norden förekommer den i Danmark (uppgiven som allmän!) samt i dynområden i sydvästligaste Norge. Dynsprödingen är känd från praktiskt taget alla länder i Mellan- och Sydeuropa där det finns sandiga kuster men även från sandområden i inlandet, t. ex. i Sydtyskland, Österrike och Ungern. Uppenbarligen är det en kosmopolitisk art, eftersom den också är rapporterad från Asien, Amerika och Australien. Arten är rödlistad i Norge, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Psathyrellaceae  
  • Släkte
    Psathyrella - sprödingar 
  • Art
    Psathyrella ammophila(Lév. & Durieu) P.D.Orton - dynspröding
    Synonymer
    Psathyrella ammophila (Durieu & Lév.) P.D.Orton
    Agaricus ammophilus Lév. & Durieu

Dynsprödingen är så gott som helt knuten till sanddyner. Endast i något enstaka fall är den funnen på en brandfläck på sandig jord i närheten av dyner. Den brukar växa i anslutning till bestånd av sandrör och troligen lever den på att bryta ner döda rötter etc. av denna art. Möjligen är den parasitisk. Det är oklart om den också kan växa med andra gräsarter. Fruktkropparna uppträder på hösten eller under regniga perioder sommartid.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Havsstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sandrör - Ammophila arenaria (Viktig)
Förändringar av strandmiljön, t.ex. igenväxning, bebyggelse eller annan typ av exploatering missgynnar arten liksom annan åtgärd som decimerar bestånden av artens värdväxt sandrör.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Dynområden längs kusterna bör bevaras i befintligt skick. Vegetationen av sandrör får inte tillåtas att minska.
Utländska namn – NO: Dynesprøsopp, DK: Klit-mørkhat, FI: Hietikkohaprakas.

Bon, M. 1994. Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba, Stockholm.

Lange, J.E. 1935–40. Flora Agaricina Danica (nr 36 F). Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson & Leif Örstadius 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Psathyrellaceae  
  • Släkte
    Psathyrella - sprödingar 
  • Art
    Psathyrella ammophila, (Lév. & Durieu) P.D.Orton - dynspröding
    Synonymer
    Psathyrella ammophila (Durieu & Lév.) P.D.Orton
    Agaricus ammophilus Lév. & Durieu
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson & Leif Örstadius 1997.