Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynvägstekel

Organismgrupp Steklar, Vägsteklar Arachnospila consobrina
Dynvägstekel Steklar, Vägsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 5–9 mm, hane 4–8 mm. Efterryggens grovt granulerade yta tillsammans med den långa glesa, uppstående behåringen på huvud och efterrygg gör denna art omisskännlig inom undersläktet småsandvägsteklar Ammosphex. Stora exemplar kan dock misstas för åsvägstekel Arachnospila fumipennis mot vilken de tydligaste skiljekaraktärerna är framvingarnas liksidiga andra submarginalcell, de långa smäckra käkarna och munsköldens insvängda framkant hos dynvägstekel. Honans grävkam består av tre långa grävborst.

Hanen går att bestämma med flera av de honliga karaktärerna, men de bästa skiljekaraktärerna gentemot andra arter finner man i ändbukplåtens och könsorganens utseende. Ändbukplåten kan översiktligt likna krabbvägstekel Arachnospila trivialis men sedd från sidan framträder den unika båtkölliknande formen mot bukplåtens spets hos dynvägstekel.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynvägstekel Observationer i  Sverige för dynvägstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dynvägstekel har en splittrad förekomstbild i Sverige. Arten förekommer vid Skånes sydkust, på Gotska sandön och Fårö och i Norrbottens skärgård. I Danmark förekommer arten lokalt på Jylland och i Finland endast vid bottenvikskusten. Äldre förekomster i Skånes kustområde och södra Finland har inte återfunnits i modern tid. Världsutbredningen omfattar kustområden i Nord- och Västeuropa, inklusive brittiska öarna, Sydeuropa och vidare österut genom Centralasien till Tadzjikistan. Arten har även beskrivits i flera underarter från bergstrakter i Afrika (Mt Kenya).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Försvunnen från ett antal tidigare kända lokaler i Skåne (endast två efter år 2000 i Borrby, Löderup). Kvar på Fårö och Gotska Sandön, samt nyfunnen vid Haparanda Sandskär och i ett antal på Lule Sandö 2003. I norra Europa en extremt kustbunden art med förekomst framför allt i frontdynerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Dynvägstekel är i Norden endast påträffad i kustdyner och kustnära dynhedar. Arten förekommer ofta i de vegetationsfria delarna av de yttre dynerna. Som byte i Europa har vargspindlar (Lycosidae) noterats, från Turkiet finns även en uppgift om en Segestria (Edwards & Broad 2006).

I Norden är dynvägstekel aktiv från slutet av maj till början av september, i två generationer.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· spindlar
· spindlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Pompilidae (vägsteklar), Släkte Arachnospila (sandvägsteklar), Art Arachnospila consobrina (Dahlbom, 1843) - dynvägstekel Synonymer kustdynvägstekel, Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897, Psammochares lanuginosus Haupt, 1927, Psammochares heringi Haupt, 1928, Pompilus guimarensis Saunders, 1904, Psammochares emissus Haupt, 1930, Pompilus consobrina Dahlbom, 1843

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Försvunnen från ett antal tidigare kända lokaler i Skåne (endast två efter år 2000 i Borrby, Löderup). Kvar på Fårö och Gotska Sandön, samt nyfunnen vid Haparanda Sandskär och i ett antal på Lule Sandö 2003. I norra Europa en extremt kustbunden art med förekomst framför allt i frontdynerna. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Längd hona 5–9 mm, hane 4–8 mm. Efterryggens grovt granulerade yta tillsammans med den långa glesa, uppstående behåringen på huvud och efterrygg gör denna art omisskännlig inom undersläktet småsandvägsteklar Ammosphex. Stora exemplar kan dock misstas för åsvägstekel Arachnospila fumipennis mot vilken de tydligaste skiljekaraktärerna är framvingarnas liksidiga andra submarginalcell, de långa smäckra käkarna och munsköldens insvängda framkant hos dynvägstekel. Honans grävkam består av tre långa grävborst.

Hanen går att bestämma med flera av de honliga karaktärerna, men de bästa skiljekaraktärerna gentemot andra arter finner man i ändbukplåtens och könsorganens utseende. Ändbukplåten kan översiktligt likna krabbvägstekel Arachnospila trivialis men sedd från sidan framträder den unika båtkölliknande formen mot bukplåtens spets hos dynvägstekel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynvägstekel

Länsvis förekomst och status för dynvägstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynvägstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dynvägstekel har en splittrad förekomstbild i Sverige. Arten förekommer vid Skånes sydkust, på Gotska sandön och Fårö och i Norrbottens skärgård. I Danmark förekommer arten lokalt på Jylland och i Finland endast vid bottenvikskusten. Äldre förekomster i Skånes kustområde och södra Finland har inte återfunnits i modern tid. Världsutbredningen omfattar kustområden i Nord- och Västeuropa, inklusive brittiska öarna, Sydeuropa och vidare österut genom Centralasien till Tadzjikistan. Arten har även beskrivits i flera underarter från bergstrakter i Afrika (Mt Kenya).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila consobrina(Dahlbom, 1843) - dynvägstekel
    Synonymer
    kustdynvägstekel
    Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897
    Psammochares lanuginosus Haupt, 1927
    Psammochares heringi Haupt, 1928
    Pompilus guimarensis Saunders, 1904
    Psammochares emissus Haupt, 1930
    Pompilus consobrina Dahlbom, 1843

Dynvägstekel är i Norden endast påträffad i kustdyner och kustnära dynhedar. Arten förekommer ofta i de vegetationsfria delarna av de yttre dynerna. Som byte i Europa har vargspindlar (Lycosidae) noterats, från Turkiet finns även en uppgift om en Segestria (Edwards & Broad 2006).

I Norden är dynvägstekel aktiv från slutet av maj till början av september, i två generationer.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Exploatering och bebyggelse av kustområden där arten förekommer. Troligen beror artens tillbakagång i Skåne på inverkan av sådana faktorer. Hårt markslitage av badgäster kan vara ett hot på de mest utsatta lokalerna. Igenväxning av öppna kustdyner kan även vara ett hot eftersom arten tycks trivas bäst i områden med aktiva dyner.


Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Skydd krävs mot all exploatering av återstående lokaler i Skåne. Vid behov utglesning av tallplantor och borttagning av bestånd vresros Rosa rugosa och annan marktäckande vegetation för att fördröja spontan igenväxning av kustdyner.
Etymologi: consobrinus (lat.) = (nära) besläktad.

Uttal: [araknóspila konsobrína].

Hellqvist, S. & Pettersson, R. 1996. Småkryp i norrländska nationalparker. 4. Gaddsteklar på Haparanda Sandskär. Natur i Norr. 16(1): 51-53.

Nilsson, G. E. 1988. Nya landskapsfynd av gaddsteklar med Evagetes subnudus ny för Nordeuropa och Sphecodes albilabris återfunnen i Sverige. Ent. Tidskr. 109: 97-100.

Oehlke, J. & Wolf, H. 1987. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Hymenoptera-Pompilidae. Beitr. Ent. 37(2): 279-390.

Priesner, H. 1968. Studien zur Taxonomie und Faunistik der Pompiliden Osterreichs III. Naturk. Jb. Stadt Linz 1968: 125-209.

Smissen, J. v.d. 1996. Zur Unterscheidung der Pompiliden-Weibchen Arachnospila fumipennis (Zetterstedt) und A. consobrina (Dahlbom). Bembix 7: 21-24.

Wahis, R. 1986. Catalogue Systematique et codages des Hymenoptera Pompilides de la region de Ouest-Europeenne. Notes Fauniques de Gembloux 12: 1-91.

Wolf, H. 1969. Bemerkungen über Schwedische wegwespen. Opusc. ent. 34: 16-27.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Pompilidae - vägsteklar 
  • Underfamilj
    Pompilinae  
  • Släkte
    Arachnospila - sandvägsteklar 
  • Undersläkte
    Arachnospila (Ammosphex)  
  • Art
    Arachnospila consobrina, (Dahlbom, 1843) - dynvägstekel
    Synonymer
    kustdynvägstekel
    Pompilus nivariae Dalla Torre, 1897
    Psammochares lanuginosus Haupt, 1927
    Psammochares heringi Haupt, 1928
    Pompilus guimarensis Saunders, 1904
    Psammochares emissus Haupt, 1930
    Pompilus consobrina Dahlbom, 1843
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Abenius 2013.