Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dysterspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius ectypus
Dysterspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dysterspindling är en medelstor art i undersläktet Telamonia. Hatten är 3–7 cm bred, har ofta en spetsig puckel, kanten är ofta tunn och på äldre exemplar uppvikt och med småfjällig, tegelliknande yta. Hattfärgen är på unga fruktkroppar ljust gulbrun, men den blir snart dystert mörkbrun. Ofta finns radiära mörkare strimmor av hygrofanitet. Foten är 3–8 x 0,5–1,6 cm, jämntjock, starkt fibrig, först ljust brunvit, sedan gråbrun och nedifrån svartnande, ibland med violett ton i fottoppen och med mycelfilt vid fotbasen. Mitt på foten finns en brunaktig tunn velumring. Skivorna är medeltäta till något glesa, först ljust gulaktiga, sedan gulbruna. Köttet är brunt, hygrofant strimmigt, upptill ibland violett. Lukten är svag, ibland lite speciell och behaglig. Sporerna är små, 6–7,5 x 4,5–5,5 µm, rundat rombiska, svagt men grovt vårtiga. Arten liknar brun spindelskivling C. brunneus som är allmän och också ofta uppträder i samma miljö i granskog. Dysterspindling känns igen bl a annat på sin småfjälliga hatt och de mindre sporerna. Dessa två arter är sannolikt nära släkt. Den kan också påminna om tofsspindling, C. pholideus, som är knuten till björk.
Utbredning
Länsvis förekomst för dysterspindling Observationer i  Sverige för dysterspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är hittills känd från ett fåtal lokaler i Södermanland, Uppland, Jämtland och Ångermanland. 11 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 250, vilket motsvarar ungefär 450 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 50 åren, en fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar. Den beskrevs först från subalpin barrskog i östra Schweiz av J. Favre och är även känd från Frankrike, åtminstone i alpområdet (Haute-Savoie).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran, i äldre granskog på näringsrik mark. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och en fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. slutavverkningar av kontinuitetsskogar. Har uppenbart svårt att återetableras efter kalavverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (240-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (12-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (56-600) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Dysterspindling bildar sannolikt mykorrhiza med gran, och förekommer framförallt i fuktiga, äldre granskogar av högörtstyp eller blåbärstyp. Den har även påträffats i torrare, näringsrik granskog på tidigare kulturmark. Möjligen är arten gynnad av maritimt klimat, men däremot är den troligen inte kalkgynnad. Andra arter i samma miljö är t ex Cortinarius ionophyllus, C. agathosmus, C. balteatus och Hygrophorus korhonenii. Liksom dessa tycks den ofta uppträda tidigt på säsongen (augusti). Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius ectypus J. Favre - dysterspindling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran, i äldre granskog på näringsrik mark. Total population i landet är liten och bedöms ha minskat och en fortlöpande minskning bedöms pågå p.g.a. slutavverkningar av kontinuitetsskogar. Har uppenbart svårt att återetableras efter kalavverkning. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (240-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (12-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (56-600) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Dysterspindling är en medelstor art i undersläktet Telamonia. Hatten är 3–7 cm bred, har ofta en spetsig puckel, kanten är ofta tunn och på äldre exemplar uppvikt och med småfjällig, tegelliknande yta. Hattfärgen är på unga fruktkroppar ljust gulbrun, men den blir snart dystert mörkbrun. Ofta finns radiära mörkare strimmor av hygrofanitet. Foten är 3–8 x 0,5–1,6 cm, jämntjock, starkt fibrig, först ljust brunvit, sedan gråbrun och nedifrån svartnande, ibland med violett ton i fottoppen och med mycelfilt vid fotbasen. Mitt på foten finns en brunaktig tunn velumring. Skivorna är medeltäta till något glesa, först ljust gulaktiga, sedan gulbruna. Köttet är brunt, hygrofant strimmigt, upptill ibland violett. Lukten är svag, ibland lite speciell och behaglig. Sporerna är små, 6–7,5 x 4,5–5,5 µm, rundat rombiska, svagt men grovt vårtiga. Arten liknar brun spindelskivling C. brunneus som är allmän och också ofta uppträder i samma miljö i granskog. Dysterspindling känns igen bl a annat på sin småfjälliga hatt och de mindre sporerna. Dessa två arter är sannolikt nära släkt. Den kan också påminna om tofsspindling, C. pholideus, som är knuten till björk.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dysterspindling

Länsvis förekomst och status för dysterspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dysterspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är hittills känd från ett fåtal lokaler i Södermanland, Uppland, Jämtland och Ångermanland. 11 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 250, vilket motsvarar ungefär 450 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 50 åren, en fortlöpande minskning misstänks pågå p.g.a. slutavverkningar. Den beskrevs först från subalpin barrskog i östra Schweiz av J. Favre och är även känd från Frankrike, åtminstone i alpområdet (Haute-Savoie).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius ectypusJ. Favre - dysterspindling

Dysterspindling bildar sannolikt mykorrhiza med gran, och förekommer framförallt i fuktiga, äldre granskogar av högörtstyp eller blåbärstyp. Den har även påträffats i torrare, näringsrik granskog på tidigare kulturmark. Möjligen är arten gynnad av maritimt klimat, men däremot är den troligen inte kalkgynnad. Andra arter i samma miljö är t ex Cortinarius ionophyllus, C. agathosmus, C. balteatus och Hygrophorus korhonenii. Liksom dessa tycks den ofta uppträda tidigt på säsongen (augusti). Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på en lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Denna art tillhör svampfloran i äldre granskogar som idag avverkas i mycket hög grad. Arten tillhör de många bruna telamonierna men den är väl karaktäriserad, relativt lättbestämd och uppenbart sällsynt. Den representerar en grupp av sällan observerade telamonier i vanliga biotoper vars hotbild vi vet lite om. Generellt för sällsynta mykorrhizasvampar är det största hotet att värdträden på växtplatserna avverkas. Kalavverkning och efterföljande markbearbetning innebär att arten försvinner. Som regel är svampindividers markmycel långlivade, flera decennier och mer, varför ett avbrott i tillgången till värdträd kan leda till utdöende på platsen.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokalerna utgörs av äldre örtrika granskogar i Mellansverige. Det finns förhållandevis lite sådan skog avsatt som reservat. En långsiktig tillgång till värdträd säkras genom att växtplatserna undantas från avverkning. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen dikning, markberedning eller körning med skogsfordon.

Brandrud, T. E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1992. Cortinarius, Flora Photographica. Blad B22. Härnösand. .

Favre, J. 1960. Résultats des recherches scientifiques entreprises au Parc National Suisse. Band VI (Neue Folge) 42: 513–514, pl III fig. 3.

Henry, R., Moënne-Loccoz, P. & Reumaux, P. 1990. Atlas des Cortinaires I: pl. 8, fiche 13. Annecy.

Soop, K. 1990. Observationer av några intressanta Cortinarius-arter. Agarica nr 19/20: 35.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindstöm 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius ectypus, J. Favre - dysterspindling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Lindstöm 2002.