Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ekgräddvaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Hygrophorus penarioides
Ekgräddvaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor och kraftig vitaktig skogsvaxskivling. Hatten är först välvd med inrullad kant, sedan utbredd och upp till 15 cm bred, först vit men snart gräddfärgad, åtminstone mot mitten. Hattytan är mer eller mindre klibbig i fuktigt väder men aldrig starkt slemmig som hos de flesta vita skogsvaxskivlingar. Lamellerna är glesa och nedlöpande, först rent vita men efterhand gräddfärgade eller svagt rosa. Fot 5-10 cm hög och upp till 3.5 cm tjock upptill, neråt vanligen starkt avsmalnande. Lukt svag men upplevs av en del som något fruktartad.
Utbredning
Länsvis förekomst för ekgräddvaxskivling Observationer i  Sverige för ekgräddvaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ekgräddvaxskivling är en syd- och mellaneuropeisk och värmekrävande art som därför har en mycket begränsad utbredning i Sverige. På Gotlands ängen är den funnen på många ställen och även på Öland (främst Mittlandsskogen) finns den lite varstans. På fastlandet är arten däremot bara känd från enstaka lokaler i Västergötland (Kinnekulle) och Östergötland (Sturefors). Den är inte angiven från något av de övriga nordiska länderna men det kan bero på att man inte betraktat den som en egen art utan bara kallat den Hygrophorus penarius (gräddvaxskivling). I södra Europa är ekgräddvaxskivlingen ganska vanlig och vitt utbredd men är där känd under namnet Hygrophorus penarius.

Arten beskrevs som ny för vetenskapen 2007 och var tidigare sammanblandad med Hygrophorus penarius, som dock bara växer med bok. Växer i en exklusiv och väl undersökt miljö. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskande arealer av kalkrika och näringsrika ekskogar av lämplig kvalitet. Bedöms missgynnas starkt av EUs nya regler för miljöstöd. Skattat antal lokalområden i landet är 75. Populationens minskningstakt uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta.Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategori Sårbar (VU): (C1 + 2a (i)).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med ek på kalk- och näringsrik mark i ädellövskog, lövlund, hässlen och hagmark. Sannolikt värmegynnad. Arten beskrevs som ny för vetenskapen 2007 och var tidigare sammanblandad med H. penarius som växer med bok. Växer i en exklusiv och väl undersökt miljö och har lågt mörkertal. Funnen i Västergötland, Östergötland samt på Öland och Gotland. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. minskande arealer av kalkrika, luckiga ekskogar av lämplig kvalitet. Bedöms missgynnas av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (260-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (13-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Bildar mykorrhiza med ek på kalk- och näringsrik mark i ädellövskog, löväng och hagmark. Sannolikt värmegynnad.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Hygrophorus (skogsvaxskivlingar), Art Hygrophorus penarioides Jacobsson & E.Larss. - ekgräddvaxskivling Synonymer ekgräddvaxing

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek på kalk- och näringsrik mark i ädellövskog, lövlund, hässlen och hagmark. Sannolikt värmegynnad. Arten beskrevs som ny för vetenskapen 2007 och var tidigare sammanblandad med H. penarius som växer med bok. Växer i en exklusiv och väl undersökt miljö och har lågt mörkertal. Funnen i Västergötland, Östergötland samt på Öland och Gotland. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. minskande arealer av kalkrika, luckiga ekskogar av lämplig kvalitet. Bedöms missgynnas av EUs nya regler för miljöstöd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (260-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (13-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
En stor och kraftig vitaktig skogsvaxskivling. Hatten är först välvd med inrullad kant, sedan utbredd och upp till 15 cm bred, först vit men snart gräddfärgad, åtminstone mot mitten. Hattytan är mer eller mindre klibbig i fuktigt väder men aldrig starkt slemmig som hos de flesta vita skogsvaxskivlingar. Lamellerna är glesa och nedlöpande, först rent vita men efterhand gräddfärgade eller svagt rosa. Fot 5-10 cm hög och upp till 3.5 cm tjock upptill, neråt vanligen starkt avsmalnande. Lukt svag men upplevs av en del som något fruktartad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ekgräddvaxskivling

Länsvis förekomst och status för ekgräddvaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ekgräddvaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ekgräddvaxskivling är en syd- och mellaneuropeisk och värmekrävande art som därför har en mycket begränsad utbredning i Sverige. På Gotlands ängen är den funnen på många ställen och även på Öland (främst Mittlandsskogen) finns den lite varstans. På fastlandet är arten däremot bara känd från enstaka lokaler i Västergötland (Kinnekulle) och Östergötland (Sturefors). Den är inte angiven från något av de övriga nordiska länderna men det kan bero på att man inte betraktat den som en egen art utan bara kallat den Hygrophorus penarius (gräddvaxskivling). I södra Europa är ekgräddvaxskivlingen ganska vanlig och vitt utbredd men är där känd under namnet Hygrophorus penarius.

Arten beskrevs som ny för vetenskapen 2007 och var tidigare sammanblandad med Hygrophorus penarius, som dock bara växer med bok. Växer i en exklusiv och väl undersökt miljö. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. minskande arealer av kalkrika och näringsrika ekskogar av lämplig kvalitet. Bedöms missgynnas starkt av EUs nya regler för miljöstöd. Skattat antal lokalområden i landet är 75. Populationens minskningstakt uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta.Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategori Sårbar (VU): (C1 + 2a (i)).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoroideae  
  • Släkte
    Hygrophorus - skogsvaxskivlingar 
  • Art
    Hygrophorus penarioidesJacobsson & E.Larss. - ekgräddvaxskivling
    Synonymer
    ekgräddvaxing

Bildar mykorrhiza med ek på kalk- och näringsrik mark i ädellövskog, löväng och hagmark. Sannolikt värmegynnad.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Försämring av miljön på grund av ändrad markanvändning, t.ex. överföring från lövskog till barrskog. Avverkning av mykorrhiza-partnern innebär att arten försvinner, i synnerhet på fastlandet där bara enstaka mycel förekommer.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Undvikande av miljöförändringar på växtplatserna, fortsatt hävd etc. På de två fastlandslokalerna, som båda ligger i naturreservat, bör de exakta växtplatserna markeras så att de inte riskerar att förstöras av slumpartade ingrepp. Arten bör eftersökas i lämplig biotop på fastlandet.
Den snarlika men i allmänhet mindre gräddvaxskivlingen (Hygrophorus penarius) är inte ovanlig i södra Sveriges bokskogar. Många mykologer har tidigare inte ansett ekgräddvaxskivlingen vara en egen art utan betraktat de bägge formerna som identiska eller som varieteter av samma art. Det är först på senare år som man med molekylära metoder har kunnat fastslå att det rör sig om olika arter. Bägge anses i vissa länder som goda matsvampar.

Jacobsson, S., & Larsson, E. 2007. Hygrophorus penarioides, a new species identified using morphology and ITS sequence data. Mycotaxon 99:337-343.

Larsson, E., Jacobsson, S., Stridvall, A. 2011. Släktet Hygrophorus, skogsvaxskivlingar i Sverige. S. 28 Sveriges Mykologiska Förening. (BILD)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoroideae  
  • Släkte
    Hygrophorus - skogsvaxskivlingar 
  • Art
    Hygrophorus penarioides, Jacobsson & E.Larss. - ekgräddvaxskivling
    Synonymer
    ekgräddvaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2011.