Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eklavmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Infurcitinea argentimaculella
Eklavmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 7–9 mm. Huvudtofs mörkbrun, i mitten och framåt ljusare. Framvingar mörkbruna med ett nästan komplett, silverfärgat tvärband vid 1/3 och ett tydligt avbrutet vid 2/3 samt flera silvervita fläckar ut mot spetsen. Ingen annan svenska art kan förväxlas med eklavmalen. Arten är avbildad i Petersen (1969).
Utbredning
Länsvis förekomst för eklavmal Observationer i  Sverige för eklavmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns i västra, centrala och östra Europa, från Sydskandinavien ner till Frankrike och Italien. I Norge finns ett enda fynd, Östfold, Fredrikstad, 1920, Barca leg. I Finland har den också bara påträffats en enda gång, i Savonia borealis, dit den anses införd. I Danmark har den anträffats i åtminstone 7 olika distrikt. De svenska fynden härrör från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Västergötland, Dalsland och Uppland. Den betraktas som sällsynt men finns relativt stabilt på några lokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten tycks endast förekomma i anslutningen till gamla hålträd och stora, laviga flyttblock i södra Sverige. Alla nu kända populationer är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-400) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Eklavmalen ser man oftast på grova trädstammar, klippryggar eller större klippblock bevuxna med lavar. Under varma sommarkvällar flyger fjärilen aktivt invid stammen eller klippan. Larven är vit med svart huvud och lever i maj-juni i långa vävrör på lavar, företrädesvis på ytor där fukt håller substratet mjukt och ätbart under försommaren. Den förpuppas i en liten kammare och fjärilen kläcks en bit in i juli och flyger sedan en dryg månad framåt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· skogsek
· skogsek
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lavar
· lavar
· mjöllavar
· mjöllavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Meessiidae (dvärglavmalar), Släkte Infurcitinea, Art Infurcitinea argentimaculella (Stainton, 1849) - eklavmal Synonymer Tinea argentimaculella Stainton, 1849, Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten tycks endast förekomma i anslutningen till gamla hålträd och stora, laviga flyttblock i södra Sverige. Alla nu kända populationer är helt isolerade från varandra. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-400) km². -2005. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vingbredd 7–9 mm. Huvudtofs mörkbrun, i mitten och framåt ljusare. Framvingar mörkbruna med ett nästan komplett, silverfärgat tvärband vid 1/3 och ett tydligt avbrutet vid 2/3 samt flera silvervita fläckar ut mot spetsen. Ingen annan svenska art kan förväxlas med eklavmalen. Arten är avbildad i Petersen (1969).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eklavmal

Länsvis förekomst och status för eklavmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eklavmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns i västra, centrala och östra Europa, från Sydskandinavien ner till Frankrike och Italien. I Norge finns ett enda fynd, Östfold, Fredrikstad, 1920, Barca leg. I Finland har den också bara påträffats en enda gång, i Savonia borealis, dit den anses införd. I Danmark har den anträffats i åtminstone 7 olika distrikt. De svenska fynden härrör från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Västergötland, Dalsland och Uppland. Den betraktas som sällsynt men finns relativt stabilt på några lokaler.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Infurcitinea  
  • Art
    Infurcitinea argentimaculella(Stainton, 1849) - eklavmal
    Synonymer
    Tinea argentimaculella Stainton, 1849
    Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)

Eklavmalen ser man oftast på grova trädstammar, klippryggar eller större klippblock bevuxna med lavar. Under varma sommarkvällar flyger fjärilen aktivt invid stammen eller klippan. Larven är vit med svart huvud och lever i maj-juni i långa vävrör på lavar, företrädesvis på ytor där fukt håller substratet mjukt och ätbart under försommaren. Den förpuppas i en liten kammare och fjärilen kläcks en bit in i juli och flyger sedan en dryg månad framåt.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· lavar - Lichenes (Viktig)
· mjöllavar - Lepraria (Viktig)
Det normala habitatet i Sverige är grova, lavbevuxna ekar. Antalet gammelträd har under senaste seklen minskat kraftigt i Sydsverige och populationerna av eklavmal riskerar att fragmenteras alltmer i takt med att antalet grova ekar minskar och avståndet mellan dem ökar. Det ter sig mindre troligt att lavbevuxna klippor skulle utsättas för sådana ingrepp att artens eventuella förekomst skulle hotas, men om en tät trädridå växer upp och börjar skymma en sydvättande klippvägg minskar artens möjligheter att fortleva, då den uppenbarligen är värmekrävande. En känd fyndlokal är Halltorps hage på Öland, där arten har en skyddad fristad inom överskådlig framtid.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla, lavbevuxna träd bör sparas, i synnerhet om de nått en stamdiameter av en meter eller mer. Träd som står alldeles intill klippväggar med rik ormbunksväxt där eklavmalen förekommer bör selektivt tas bort för att förhindra total beskuggning.

Hannemann, H.-J., 1977. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. III. Federmotten (Pterophoridae), Gespinstmotten (Yponomeutidae), Echte Motten (Tineidae). Die Tierwelt Deutschland. 63. Teil.

Petersen, G., 1969. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera – Tineidae. Beitr. Ent. Bd 19, H. 3/6: 311–388.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Meessiidae - dvärglavmalar 
  • Underfamilj
    Meesiinae  
  • Släkte
    Infurcitinea  
  • Art
    Infurcitinea argentimaculella, (Stainton, 1849) - eklavmal
    Synonymer
    Tinea argentimaculella Stainton, 1849
    Infurctinea argentimaculella (Stainton, 1849)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.