Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eksavknäppare

Organismgrupp Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare Reitterelater dubius
Eksavknäppare Skalbaggar, Knäppare och halvknäppare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hos eksavknäpparen är den fullbildade skalbaggen 9–12 mm lång och enfärgat mörkbrun med rödbruna ben och antenner. Halssköldens barkhörn är utdragna i långa spetsar. Arten har en väl utvecklad hoppförmåga som praktiseras om djuret hamnar på rygg.
Utbredning
Länsvis förekomst för eksavknäppare Observationer i  Sverige för eksavknäppare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast känd från Halltorps hage på Öland, där de första fynden gjordes 1949. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Larvutvecklingen sker i rödmurken ved i gamla hålekar, gärna ganska högt upp i träden. Arten tycks kräva en viss fuktighet i den döda veden och utvecklas ofta tillsammans med larver av brun guldbagge och läderbagge. Larverna lever troligen delvis som rovdjur i den döda veden och har en flerårig utvecklingstid. Endast känd från Halltorps hage på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (20-500) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-32) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i gamla hålekar, gärna ganska högt upp i träden. Arten tycks kräva en viss fuktighet i den döda veden och utvecklas ofta tillsammans med larver av brun guldbagge (Liocola marmorata) och läderbagge (Osmoderma eremita). Larverna lever troligen delvis som rovdjur i den döda veden och har en flerårig utvecklingstid. De fullbildade skalbaggarna visar sig nattetid vid savflöden på gamla ekar och påträffas vanligen från midsommartiden till slutet av augusti. De kläcks dock redan under hösten och övervintrar djupt ner i mulmen i hålträden tills nästa försommar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· svampar
· svampar
Levande träd
Levande träd
· ekar
· ekar
Dött träd
Dött träd
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Elateridae (knäppare), Släkte Reitterelater, Art Reitterelater dubius Platia & Cate, 1990 - eksavknäppare Synonymer Brachygonus dubius (Platia & Cate, 1990)

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier B1ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i rödmurken ved i gamla hålekar, gärna ganska högt upp i träden. Arten tycks kräva en viss fuktighet i den döda veden och utvecklas ofta tillsammans med larver av brun guldbagge och läderbagge. Larverna lever troligen delvis som rovdjur i den döda veden och har en flerårig utvecklingstid. Endast känd från Halltorps hage på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 4 (2-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 80 (20-500) km² och förekomstarean (AOO) till 16 (8-32) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Akut hotad (CR). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(iii)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 6. Bestämmelsen gäller hela landet
Hos eksavknäpparen är den fullbildade skalbaggen 9–12 mm lång och enfärgat mörkbrun med rödbruna ben och antenner. Halssköldens barkhörn är utdragna i långa spetsar. Arten har en väl utvecklad hoppförmåga som praktiseras om djuret hamnar på rygg.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eksavknäppare

Länsvis förekomst och status för eksavknäppare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eksavknäppare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast känd från Halltorps hage på Öland, där de första fynden gjordes 1949. Ej i övriga Norden eller i Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Mellaneuropa österut till Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Reitterelater  
  • Art
    Reitterelater dubiusPlatia & Cate, 1990 - eksavknäppare
    Synonymer
    Brachygonus dubius (Platia & Cate, 1990)

Larvutvecklingen sker i brunrötad ved i gamla hålekar, gärna ganska högt upp i träden. Arten tycks kräva en viss fuktighet i den döda veden och utvecklas ofta tillsammans med larver av brun guldbagge (Liocola marmorata) och läderbagge (Osmoderma eremita). Larverna lever troligen delvis som rovdjur i den döda veden och har en flerårig utvecklingstid. De fullbildade skalbaggarna visar sig nattetid vid savflöden på gamla ekar och påträffas vanligen från midsommartiden till slutet av augusti. De kläcks dock redan under hösten och övervintrar djupt ner i mulmen i hålträden tills nästa försommar.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Svampar och lavar (Har betydelse)
· svampar - Fungi (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Levande djur (Har betydelse)
· leddjur - Arthropoda (Har betydelse)
Eftersom eksavknäpparen är knuten till rötskadade, gamla ekar och dessutom är mycket krävande beträffande kvalitén på sitt utvecklingssubstrat i träden tillhör arten den grupp av mycket exklusiva vedinsekter som endast finns som relikter i Halltorps hage. Möjligen ställer arten även stora krav på klimatet, vilket ytterligare ökar dess sårbarhet. Arten hotas på längre sikt genom att kontinuiteten av lämpliga utvecklingsplatser riskerar att brytas eftersom de ”jätteträd” som ännu möjliggör dess fortlevnad i Halltorps hage är så få och relativt jämngamla. Då de fullbildade skalbaggarna dessutom aggregerar sig vid savflöden på natten kan en fortsatt insamling av arten bringa den förmodligen mycket individsvaga populationen under den kritiska gräns då den inte längre är livskraftig.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Eksavknäpparen är fridlyst i Kalmar län och det är angeläget att tillse att insamlingsförbudet efterlevs. Även i övrigt bör allt göras för att gynna arten i Halltorps hage. Antalet solexponerade och rötskadade ekar bör kontinuerligt ökas med tanke dess långsiktiga överlevnad inom området. Man bör vidare förlänga livet så mycket som möjligt på de kvarvarande jätteträden genom lämplig frihuggning av dem.

Horion, A. 1953. Faunistik der mitteleuropeischen Käfer III: 203. München.

Husler, F. & J. 1940. Studien über die Biologi der Elateriden. Mitt. Münch. Ent. Gesellsch. 30: 343–397.

Lundberg, S., Baranowski, R. & Nylander, U. 1971. Några intressanta skalbaggsfynd i Halltorps hage. Ent. Tidskr. 92: 286–287.

Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet – svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova, levande träd. Ent. Tidskr. 115: 81–97.

Nylander, U. 1953. Notiser om sällsynta skalbaggar. Ent. Tidskr. 74: 82.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 243.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Elateroidea  
  • Familj
    Elateridae - knäppare 
  • Underfamilj
    Elaterinae  
  • Tribus
    Ampedini  
  • Släkte
    Reitterelater  
  • Art
    Reitterelater dubius, Platia & Cate, 1990 - eksavknäppare
    Synonymer
    Brachygonus dubius (Platia & Cate, 1990)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1997. Rev. Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.