Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eksplintbagge

Organismgrupp Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl. Lyctus linearis
Eksplintbagge Skalbaggar, Ängrar, trägnagare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brun, smal skalbagge som blir 3–5 mm lång. Halsskölden är påfallande lång. De yttersta två antennlederna är svagt förtjockade och bildar en liten antennklubba. Täckvingarna har svaga och oregelbundna längspunktrader. Mellan dessa finns det rader med tydliga borst.
Utbredning
Länsvis förekomst för eksplintbagge Observationer i  Sverige för eksplintbagge
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Aktuella fynd endast från östra Småland, Öland och Östergötland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker i torr, hård, solexponerad död ekved, ofta i grenbrott eller i ved som blottats på levande stammar i samband med åsknedslag eller brandskador. Ibland även i ektimmer som lagrats utomhus. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Aktuella fynd endast från östra Småland, Öland och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker i torr, solexponerad död ekved. Den rätta typen av yngelmaterial skapas ofta i grenbrott där veden spjälkar upp sig och torkar snabbt. Eksplintbaggen angriper även ved som blottats på levande stammar i samband med åsknedslag eller brandskador. Kraftiga angrepp kan ibland påträffas i sågade ekbrädor som lagrats utomhus. Ibland kan även angrepp påträffas inomhus i ekparkett. Äggen läggs ofta i porer och sprickor i veden och larvgångarna ligger helt inne i veden. Ofta ligger gångarna mycket tätt i veden och man kan finna tiotals runda kläckhål per kvadratdecimeter på angripet virke. Larvutvecklingen sträcker sig över ett år. Den fullbildade insekten påträffas i juni och juli. Arten kan angripa under flera generationer i samma veddel.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Bostrichidae (kapuschongbaggar), Släkte Lyctus, Art Lyctus linearis (Goeze, 1777) - eksplintbagge Synonymer ekvedbagge, Dermestes linearis Goeze, 1777

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker i torr, hård, solexponerad död ekved, ofta i grenbrott eller i ved som blottats på levande stammar i samband med åsknedslag eller brandskador. Ibland även i ektimmer som lagrats utomhus. Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Aktuella fynd endast från östra Småland, Öland och Östergötland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-100). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En brun, smal skalbagge som blir 3–5 mm lång. Halsskölden är påfallande lång. De yttersta två antennlederna är svagt förtjockade och bildar en liten antennklubba. Täckvingarna har svaga och oregelbundna längspunktrader. Mellan dessa finns det rader med tydliga borst.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eksplintbagge

Länsvis förekomst och status för eksplintbagge baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eksplintbagge

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredd från Skåne till Uppland och Västmanland. Aktuella fynd endast från östra Småland, Öland och Östergötland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Bostrichidae - kapuschongbaggar 
  • Underfamilj
    Lyctinae  
  • Tribus
    Lyctini  
  • Släkte
    Lyctus  
  • Art
    Lyctus linearis(Goeze, 1777) - eksplintbagge
    Synonymer
    ekvedbagge
    Dermestes linearis Goeze, 1777

Larvutvecklingen sker i torr, solexponerad död ekved. Den rätta typen av yngelmaterial skapas ofta i grenbrott där veden spjälkar upp sig och torkar snabbt. Eksplintbaggen angriper även ved som blottats på levande stammar i samband med åsknedslag eller brandskador. Kraftiga angrepp kan ibland påträffas i sågade ekbrädor som lagrats utomhus. Ibland kan även angrepp påträffas inomhus i ekparkett. Äggen läggs ofta i porer och sprickor i veden och larvgångarna ligger helt inne i veden. Ofta ligger gångarna mycket tätt i veden och man kan finna tiotals runda kläckhål per kvadratdecimeter på angripet virke. Larvutvecklingen sträcker sig över ett år. Den fullbildade insekten påträffas i juni och juli. Arten kan angripa under flera generationer i samma veddel.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten är knuten till gamla ekbestånd med olika typer av stamskador. Eftersom denna typ av bestånd blir allt sällsyntare hotas arten på längre sikt. Den kräver så speciell vedtyp för att kunna yngla så att det är lätt att det uppträder kontinuitetsbrott av lämpligt yngelmaterial i bestånden. Angreppen i lagrat virke har förmodligen minskat genom att man varit medveten om skaderisken.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Man bör spara alla gamla ekbestånd som vi har kvar i vårt landskap. Dessa bestånd bör innehålla glest ställda träd så att barkblottad död ved torkar så fort som möjligt. Även enstaka träd bör friställas kontinuerligt.

Hansen, V. 1964. Fortegnelse over Danmarks biller. Entom. Meddr. 33: 295.

Jansson, A. 1950.Fjärde resan till Gotska Sandön. I. .Ent. Tidskr. 71: 218.

Koch, K 1989. Die Käfer Mitteleuropas, Ökölogie 2, Krefeld: Palm, T. 1942. Coleopterfaunan vid nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 63: 25.

Palm, T. 1955. Coleoptera i brandskadad skog vid nedre Dalälven. Ent. Tidskr. 76: 43–44.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. 16: 274.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Bostrichoidea  
  • Familj
    Bostrichidae - kapuschongbaggar 
  • Underfamilj
    Lyctinae  
  • Tribus
    Lyctini  
  • Släkte
    Lyctus  
  • Art
    Lyctus linearis, (Goeze, 1777) - eksplintbagge
    Synonymer
    ekvedbagge
    Dermestes linearis Goeze, 1777
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 2002. © ArtDatabanken, SLU 2006.