Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eksvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon inconditellus
Eksvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ljus svampmal med en mörk fläck mitt på framkanten. Huvudet är vitt, ibland med några mörka, hårlika fjäll inblandade. I Sverige har den bara hittats vid två ­tillfällen.

Vingspann 12–17 mm. Huvudet är helt vitt, men några mörka, hårlika fjäll kan ibland vara inblandade. Framvingen är vitaktig med brun teckning av något varierande omfattning så att den med lupp kan se något småfläckig eller nätmönstrad ut. Mitt på framkanten finns en något sned, svartbrun fläck, som sträcker sig mot en ljus fläck, vid vingens bakhörn. Ungefär vid en fjärdedel ut från basen finns en liten trekantig, mörk framkantsfläck, som är riktad mot en avlång, mörk fläck längs med mitten på vingen, och vid basen finns ytterligare en mörk fläck. Nära vingspetsen kan skönjas en något böjd, ­ibland tvådelad, trekantig, mörk fläck. De mörkspetsade fransarna har vid basen 3–6 mörka fläckar, varifrån 3–4 grå ”skuggor” strålar ut, vilka avslutas i en tydlig, mörk, delvis avbruten delningslinje. Arten är mycket lik gårdsvampmal Nemapogon variatellus, men den inner­sta framkantsfläcken är mycket längre hos N.?­variatellus som dessutom ser mörkare ut. Eksvampmal kan också ytligt likna alsvampmal N.?clematellus, som dock har ett snett, kontrastrikt tvärband ända från bakkanten.

Genitalier: Hos hanen är uncus brett urnupen så att det bildas två utskjutande lober. De inåtriktade gnathosarmarna, som precis når varandra, smalnar snabbt av till tunna spetsar efter den nästan räta vinkeln mitt på armarna. Genitalklaffen är sklerotiserad längst ut och ser där ut som en inåtböjd tagg. Sacculus är klubbformig och når tydligt förbi genitalklaffens spets. Aedeagus är lång och smal och har en fjärdedel från spetsen en sklerotiserad krage, vars kant är tvärt avskuren. Hos honan är sterigma (antegenitalplattan) bägarformig och har en förstärkt bas med böjda sidobågar i bakkanten, vilka når de främre apofysernas bas. En bit längre ner på ductus bursae finns en krans av kraftiga tänder.
Utbredning
Länsvis förekomst för eksvampmal Observationer i  Sverige för eksvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Eksvampmal är bara känd från två platser i Sverige, Skåne (Sandhammaren 17 juni 1954) och Gotska Sandön (18 juni 2000). Eventuellt var dessa fynd tillfälliga, men förutsättningarna för svenska populationer kan betraktas som relativt gynnsamma. I Danmark har man hittat den några gånger på Västjylland och nordöstra Själland. Från övriga Norden finns inga fynd. Arten är en stor sällsynthet i ett drygt dussintal länder i Europa och finns österut till Centralasien men också i Marocko.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Med feromoner har arten upptäckts på fyra nya lokaler. Tidigare känd i enstaka exemplar från Gotska sandön och Sandhammaren i Skåne. Lever på dött organiskt material. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19000 (904-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Eksvampmal uppges flyga i juni–augusti på kontinenten. I Sverige har arten endast hittats vid två tillfällen i juni. I övrigt är väldigt lite känt om fjärilens livscykel och dess livsmiljö. Ett gemensamt drag mellan de två platserna där den hittats i Sverige är dock ung, kustnära tallskog. Larven tros leva på olika tickor och har kläckts från bl.a. ­sidenticka Trametes versicolor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· sidenticka
· sidenticka
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sidenticka
· sidenticka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon inconditellus (D.Lucas, 1956) - eksvampmal Synonymer Nemapogon heydeni Petersen, 1957, sidensvampmal, Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956, Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Med feromoner har arten upptäckts på fyra nya lokaler. Tidigare känd i enstaka exemplar från Gotska sandön och Sandhammaren i Skåne. Lever på dött organiskt material. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19000 (904-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
En ljus svampmal med en mörk fläck mitt på framkanten. Huvudet är vitt, ibland med några mörka, hårlika fjäll inblandade. I Sverige har den bara hittats vid två ­tillfällen.

Vingspann 12–17 mm. Huvudet är helt vitt, men några mörka, hårlika fjäll kan ibland vara inblandade. Framvingen är vitaktig med brun teckning av något varierande omfattning så att den med lupp kan se något småfläckig eller nätmönstrad ut. Mitt på framkanten finns en något sned, svartbrun fläck, som sträcker sig mot en ljus fläck, vid vingens bakhörn. Ungefär vid en fjärdedel ut från basen finns en liten trekantig, mörk framkantsfläck, som är riktad mot en avlång, mörk fläck längs med mitten på vingen, och vid basen finns ytterligare en mörk fläck. Nära vingspetsen kan skönjas en något böjd, ­ibland tvådelad, trekantig, mörk fläck. De mörkspetsade fransarna har vid basen 3–6 mörka fläckar, varifrån 3–4 grå ”skuggor” strålar ut, vilka avslutas i en tydlig, mörk, delvis avbruten delningslinje. Arten är mycket lik gårdsvampmal Nemapogon variatellus, men den inner­sta framkantsfläcken är mycket längre hos N.?­variatellus som dessutom ser mörkare ut. Eksvampmal kan också ytligt likna alsvampmal N.?clematellus, som dock har ett snett, kontrastrikt tvärband ända från bakkanten.

Genitalier: Hos hanen är uncus brett urnupen så att det bildas två utskjutande lober. De inåtriktade gnathosarmarna, som precis når varandra, smalnar snabbt av till tunna spetsar efter den nästan räta vinkeln mitt på armarna. Genitalklaffen är sklerotiserad längst ut och ser där ut som en inåtböjd tagg. Sacculus är klubbformig och når tydligt förbi genitalklaffens spets. Aedeagus är lång och smal och har en fjärdedel från spetsen en sklerotiserad krage, vars kant är tvärt avskuren. Hos honan är sterigma (antegenitalplattan) bägarformig och har en förstärkt bas med böjda sidobågar i bakkanten, vilka når de främre apofysernas bas. En bit längre ner på ductus bursae finns en krans av kraftiga tänder.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eksvampmal

Länsvis förekomst och status för eksvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eksvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Eksvampmal är bara känd från två platser i Sverige, Skåne (Sandhammaren 17 juni 1954) och Gotska Sandön (18 juni 2000). Eventuellt var dessa fynd tillfälliga, men förutsättningarna för svenska populationer kan betraktas som relativt gynnsamma. I Danmark har man hittat den några gånger på Västjylland och nordöstra Själland. Från övriga Norden finns inga fynd. Arten är en stor sällsynthet i ett drygt dussintal länder i Europa och finns österut till Centralasien men också i Marocko.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon inconditellus(D.Lucas, 1956) - eksvampmal
    Synonymer
    Nemapogon heydeni Petersen, 1957
    sidensvampmal
    Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956
    Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)

Eksvampmal uppges flyga i juni–augusti på kontinenten. I Sverige har arten endast hittats vid två tillfällen i juni. I övrigt är väldigt lite känt om fjärilens livscykel och dess livsmiljö. Ett gemensamt drag mellan de två platserna där den hittats i Sverige är dock ung, kustnära tallskog. Larven tros leva på olika tickor och har kläckts från bl.a. ­sidenticka Trametes versicolor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· sidenticka - Trametes versicolor (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sidenticka - Trametes versicolor (Viktig)
Borttagning av skadade, döende eller döda träd, såväl stående som liggande, kan spoliera en liten, lokal population av eksvampmal. Överdrivet städnit är generellt ett hot även mot andra arter med samma ekologiska nisch.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Om en population med eksvampmal upptäcks i Sverige bör den i möjligaste mån bevaras och gynnas genom att träd med tickor, döda träd, högstubbar och lågor inom området får vara kvar. Trädbeståndet bör få behålla maximal kontinuitet så att det även i framtiden finns tillgång till lämpligt substrat, dvs. i synnerhet grova träd med potentiella efterföljare bör lämnas åt fri utveckling. Markägare bör informeras om förekomsten. Länsstyrelsen bör i samråd med markägaren komma överens om en lämplig skötsel av området.
Namngivning: Nemapogon inconditellus (D.?Lucas, 1956). Originalbeskrivning: Aristotelia inconditella. Bull. Soc. Sci. Nat. Phys. Maroc 35: 255. Synonym: Nemapogon heydeni Petersen, 1957. Svensk synonym: heydensvampmal.

Etymologi: inconditellus = den lilla oregelbundna; inconditus (lat.) = oregelbunden, oordnad, syftar på framvingens teckning; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Nemapógon inkonditéllus]

 

Bengtsson, B. Å. 2008. Nemapogon inconditellus eksvampmal, s. 441-442. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae–Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Petersen, G. 1969. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera - Tineidae. – Beiträge zur Entomologie, Band 19, Nr 3/6: 311–388, 2 färgtavlor med 44 figurer.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon inconditellus, (D.Lucas, 1956) - eksvampmal
    Synonymer
    Nemapogon heydeni Petersen, 1957
    sidensvampmal
    Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956
    Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).