Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  eksvampmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon inconditellus
Eksvampmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvudet är vitt. Framvingens grundfärg är benvit och beströdd med mörka fjäll. Mitt på framkanten ligger en svartbrun, sned och långsträckt fläck som smalnar av bakåt och nästan når det bakre hörnet. I vingvecket finns en långsträckt fläck ca två femtedelar ut från vingbasen. Längs framkanten finns en liten fläck mellan den stora vid mitten och vingroten, samt ytterligare 3-4 små fläckar utanför mittfläcken. Vid fransarnas bas ligger en rad med 5-6 mörka fläckar och utanför dessa kan en mörk delningslinje skönjas. Eksvampmal kan i första hand förväxlas med kornmal Nemapogon granellus, som har brunaktigt huvud, med den nyligen (2010) upptäckta styvskinnsmal N. gliriellus, som har mängder av bruna fjäll och en ljus bakre del i framvingen, med gårdsvampmal N. variatellus, som har distinktare teckningar och en kortare framkantsfläck vid vingmitten, samt slutligen med vedsvampmal N. cloacellus, som har mörka fjäll ovanför ögonen och ljust rostfärgade mitt på hjässan. Många arter inom släktet Nemapogon är svårbestämda och kräver ibland undersökning av genitalierna. Vingspann 12-17 mm. Honan är genomsnittligt något större än hanen.
Utbredning
Länsvis förekomst för eksvampmal Observationer i  Sverige för eksvampmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Eksvampmal upptäcktes i Sverige första gången 1954 vid Sandhammaren i Skåne. År 2000 påträffades den på Gotska Sandön. Den kan vara reproducerande i landet men detta har inte kunnat verifieras genom de få fynd som har gjorts. Förutsättningarna bör dock vara relativt goda för en svensk population. Många arter inom familjen äkta malar kan vara mycket svåra att finna och även eksvampmal kan vara ett sådant exempel. Den kan ha en liten population i ett enda träd med svamp och mulm. I Norden är den också funnen på västra Jylland och nordöstra Själland, men den saknas i Norge och Finland. Arten är känd från Lettland och Polen samt ett dussintal europeiska länder men förekommer också i Marocko och fläckvis bort till Centralasien. Eksvampmal är överallt en stor sällsynthet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Med feromoner har arten upptäckts på fyra nya lokaler. Tidigare känd i enstaka exemplar från Gotska sandön och Sandhammaren i Skåne. Lever på dött organiskt material. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19000 (904-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
De svenska fynden är gjorda i juni i nära anslutning till tallskog, vilket torde vara en tillfällighet. På kontinenten har den påträffats under tiden juni-augusti och då i mer blandade miljöer med ek, fruktträd, etc. Den enda publicerade uppgiften om larvens substrat anger sidenticka Trametes (Coriolus) versicolor (på tyska Schmetterlingsporling”) som värd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ekar
· ekar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· sidenticka
· sidenticka
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· sidenticka
· sidenticka
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon inconditellus (D.Lucas, 1956) - eksvampmal Synonymer Nemapogon heydeni Petersen, 1957, sidensvampmal, Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956, Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Med feromoner har arten upptäckts på fyra nya lokaler. Tidigare känd i enstaka exemplar från Gotska sandön och Sandhammaren i Skåne. Lever på dött organiskt material. Antalet lokalområden i landet skattas till 6 (3-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 19000 (904-25000) km² och förekomstarean (AOO) till 24 (12-40) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv)).
Huvudet är vitt. Framvingens grundfärg är benvit och beströdd med mörka fjäll. Mitt på framkanten ligger en svartbrun, sned och långsträckt fläck som smalnar av bakåt och nästan når det bakre hörnet. I vingvecket finns en långsträckt fläck ca två femtedelar ut från vingbasen. Längs framkanten finns en liten fläck mellan den stora vid mitten och vingroten, samt ytterligare 3-4 små fläckar utanför mittfläcken. Vid fransarnas bas ligger en rad med 5-6 mörka fläckar och utanför dessa kan en mörk delningslinje skönjas. Eksvampmal kan i första hand förväxlas med kornmal Nemapogon granellus, som har brunaktigt huvud, med den nyligen (2010) upptäckta styvskinnsmal N. gliriellus, som har mängder av bruna fjäll och en ljus bakre del i framvingen, med gårdsvampmal N. variatellus, som har distinktare teckningar och en kortare framkantsfläck vid vingmitten, samt slutligen med vedsvampmal N. cloacellus, som har mörka fjäll ovanför ögonen och ljust rostfärgade mitt på hjässan. Många arter inom släktet Nemapogon är svårbestämda och kräver ibland undersökning av genitalierna. Vingspann 12-17 mm. Honan är genomsnittligt något större än hanen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för eksvampmal

Länsvis förekomst och status för eksvampmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för eksvampmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Eksvampmal upptäcktes i Sverige första gången 1954 vid Sandhammaren i Skåne. År 2000 påträffades den på Gotska Sandön. Den kan vara reproducerande i landet men detta har inte kunnat verifieras genom de få fynd som har gjorts. Förutsättningarna bör dock vara relativt goda för en svensk population. Många arter inom familjen äkta malar kan vara mycket svåra att finna och även eksvampmal kan vara ett sådant exempel. Den kan ha en liten population i ett enda träd med svamp och mulm. I Norden är den också funnen på västra Jylland och nordöstra Själland, men den saknas i Norge och Finland. Arten är känd från Lettland och Polen samt ett dussintal europeiska länder men förekommer också i Marocko och fläckvis bort till Centralasien. Eksvampmal är överallt en stor sällsynthet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon inconditellus(D.Lucas, 1956) - eksvampmal
    Synonymer
    Nemapogon heydeni Petersen, 1957
    sidensvampmal
    Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956
    Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)

De svenska fynden är gjorda i juni i nära anslutning till tallskog, vilket torde vara en tillfällighet. På kontinenten har den påträffats under tiden juni-augusti och då i mer blandade miljöer med ek, fruktträd, etc. Den enda publicerade uppgiften om larvens substrat anger sidenticka Trametes (Coriolus) versicolor (på tyska Schmetterlingsporling”) som värd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Fungivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
Svampar och lavar (Viktig)
· sidenticka - Trametes versicolor (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· sidenticka - Trametes versicolor (Viktig)
Borttagning av skadade, döende eller döda träd, såväl stående som liggande, kan spoliera en liten, lokal population av eksvampmal. Överdrivet städnit är generellt ett hot även mot andra arter med samma ekologiska nisch.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Om en population med eksvampmal upptäcks i Sverige bör den i möjligaste mån bevaras och gynnas genom att träd med tickor, döda träd, högstubbar och lågor inom området får vara kvar. Trädbeståndet bör få behålla maximal kontinuitet så att det även i framtiden finns tillgång till lämpligt substrat, dvs. i synnerhet grova träd med potentiella efterföljare bör lämnas åt fri utveckling. Markägare bör informeras om förekomsten. Länsstyrelsen bör i samråd med markägaren komma överens om en lämplig skötsel av området.

Bengtsson, B. Å. 2008. Nemapogon inconditellus eksvampmal, s. 441-442. - I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Petersen, G. 1969. Beiträge zur Insekten-Fauna der DDR: Lepidoptera - Tineidae. - Beiträge zur Entomologie, Band 19, Nr 3/6: 311-388, 2 färgtavlor med 44 figurer.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon inconditellus, (D.Lucas, 1956) - eksvampmal
    Synonymer
    Nemapogon heydeni Petersen, 1957
    sidensvampmal
    Aristotelia inconditella D.Lucas, 1956
    Nemapogon inconditella (D.Lucas, 1956)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken