Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ekträdlöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Långhorningar Rhagium sycophanta
Ekträdlöpare Skalbaggar, Långhorningar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 17-30 mm lång, tämligen kraftigt byggd något tillplattad långhorning med tydligt avsatt huvud och ganska korta antenner. Halssköldens sidor är utdragna till en tand på vardera sidan. Färgen är ockragul till gulbrun. På täckvingarna finns två tydliga, gulbruna tvärband. Huvudet är långsträckt med långa tinningar bakom ögonen.
Utbredning
Länsvis förekomst för ekträdlöpare Observationer i  Sverige för ekträdlöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Påträffad från Skåne till Uppland med luckor i inlandet, på senare år främst i Blekinge, östra Småland och på Öland. Närmast i Danmark och södra Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Västeuropa österut till västra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stubbar och grövre stammar som ligger på marken i glesa bestånd, främst av ek men även bok. Påträffad från Skåne till Uppland med luckor i inlandet, på senare år främst i Blekinge, östra Småland och på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stubbar och grövre stammar som ligger på marken i glesa bestånd, främst av ek men även bok. I Mellaneuropa även i björk och al. Larvutvecklingen tar två till tre år. Larven förpuppas redan på sensommaren under barken och kläcks i augusti eller september, varefter den nykläckta, fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren. Den visar sig därefter på nyligen dött ekvirke och stubbar från maj till juli. Arten besöker mycket sällan blommor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· ekar
· ekar
· skogslind
· skogslind
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
· bok
· bok
· ekar
· ekar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Cerambycidae (långhorningar), Släkte Rhagium, Art Rhagium sycophanta (Schrank, 1781) - ekträdlöpare Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stubbar och grövre stammar som ligger på marken i glesa bestånd, främst av ek men även bok. Påträffad från Skåne till Uppland med luckor i inlandet, på senare år främst i Blekinge, östra Småland och på Öland. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (100-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (400-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En 17-30 mm lång, tämligen kraftigt byggd något tillplattad långhorning med tydligt avsatt huvud och ganska korta antenner. Halssköldens sidor är utdragna till en tand på vardera sidan. Färgen är ockragul till gulbrun. På täckvingarna finns två tydliga, gulbruna tvärband. Huvudet är långsträckt med långa tinningar bakom ögonen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ekträdlöpare

Länsvis förekomst och status för ekträdlöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ekträdlöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Påträffad från Skåne till Uppland med luckor i inlandet, på senare år främst i Blekinge, östra Småland och på Öland. Närmast i Danmark och södra Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Syd- och Västeuropa österut till västra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Rhagiini  
  • Släkte
    Rhagium  
  • Art
    Rhagium sycophanta(Schrank, 1781) - ekträdlöpare

Larvutvecklingen sker under barken på nyligen döda stubbar och grövre stammar som ligger på marken i glesa bestånd, främst av ek men även bok. I Mellaneuropa även i björk och al. Larvutvecklingen tar två till tre år. Larven förpuppas redan på sensommaren under barken och kläcks i augusti eller september, varefter den nykläckta, fullbildade skalbaggen övervintrar i puppkammaren. Den visar sig därefter på nyligen dött ekvirke och stubbar från maj till juli. Arten besöker mycket sällan blommor.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Viktig)
Avsaknaden av kontinuerlig tillgång på nyligen dött, grovt ekvirke eller avverkningsstubbar är det största hotet. Även igenväxning, som gör bestånden kallare och orsakar att de gamla träden dör av utskuggning är ett hot mot arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Behåll alla glesa gamla ek- och bokbestånd i främst de sydöstligaste delarna av landet. Vid avverkningar är det viktigt att lämna kvar en del grövre stambitar på marken.

Adlerz, G. 1912. Resa till Öland sommaren1911. Ent. Tidskr. 33: 164.

Bilý, S. & Mehl, O. 1989. Longhorn Beetles (Coleoptera, Cerambycidae) of Fennoscandia and Denmark. Fauna Ent. Scand. Vol. 22: 37. Kinnmark, F. 1943. Coleopterologiska notiser. Ent. Tidskr. 64: 202.

Palm, T. 1946. Anteckningar om svenska skalbaggar. II. Ent. Tidskr. 67: 16.

Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74: 15.

Palm, T. 1957. Bidrag till kännedom om svenska skalbaggars biologi och systematik. 20–22. Ent. Tidskr. 78: 53–54.

Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI: 308–309.

Widgren, Å. 1990. Göholm, Naturvärden och markhistoria. Länsstyrelsen i Blekinge, Rapport. p. 80.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Chrysomeloidea  
  • Familj
    Cerambycidae - långhorningar 
  • Underfamilj
    Lepturinae  
  • Tribus
    Rhagiini  
  • Släkte
    Rhagium  
  • Art
    Rhagium sycophanta, (Schrank, 1781) - ekträdlöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Ehnström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2006.