Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  elfenbenslav

Organismgrupp Lavar Heterodermia speciosa
Elfenbenslav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Elfenbenslav är en glänsande elfenbensvit till ljusgrå, rosettlik bladlav som kan bli upp till 10 cm stor. Loberna är rikligt förgrenade och 0,5–2,0 mm breda, flata till svagt konkava med läppformade uppböjda soral i spetsarna. Lobundersidorna är gråvita till svagt gulbruna med enstaka gråvita till svarta rhiziner. Apothecier är mycket sällsynta. Den karaktäristiska färgen och de läppformade, uppböjda soralen gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan art.
Utbredning
Länsvis förekomst för elfenbenslav Observationer i  Sverige för elfenbenslav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från ett 10-tal vitt spridda lokaler. Den nordligaste lokalen hittades 1977 och den har eftersöktes förgäves där en gång under 1990-talet men lokalen är svårinventerad. På samtliga lokaler finns endast mycket små populationer (någon eller några dm2) och elfenbenslaven är en av våra mest sällsynta bladlavar. På en av de rikligaste lokalerna hittades vid en noggrann inventering 1998 totalt endast ca 33 bålar med en sammanlagd area på ca 8 dm2. Utöver enstaka förekomster i Finland (rödlistad) och Norge (rödlistad) finns elfenbenslav i de centraleuropeiska bergstrakterna och i de suboceaniskt präglade delarna av Västeuropa. Arten är kosmopolitisk och förekommer från den tropiska till den boreala regionen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Ett 10-tal små glest spridda populationer finns i boreala delar av Sverige. Växer vanligen på mossiga klippor och klippblock i öppna skogsklädda bergbranter med mycket hög luftfuktighet. Få lokaler är skyddade. På de flesta lokaler finns bara någon eller några dm2 varför även slumpmässiga faktorer är ett hot. Arten överlever inte en slutavverkning (inklusive hänsyn) och den finns idag enbart kvar i skog som aldrig varit kalavverkad (kontinuitetsskog). Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (200-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; D1).
Ekologi
Elfenbenslav växer på mossiga klippor och klippblock i bergbranter skuggade av träd eller sällan på basen av lövträd. Hög och jämn luftfuktighet liksom skydd mot direkt solljus är uppenbarligen mycket viktigt men den finns inte i djup skugga. Arten växer på mer eller mindre fuktiga silikat- eller grönstensklippor. Silikatklippor är alltid påverkade av basiskt sippervatten. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade arter som ädellav Megalaria grossa och grynlav Pannaria conoplea. Den förekommer främst i syd- till sydvästlig exposition. På klippor växer den oftast på mossor på ytor med en lutning av 60–90º. Som en följd av den naturliga dynamiken hos mossor på sådana lokaler ramlar mosstuvorna, inklusive elfenbenslaven, med tiden ned till marken där både mossan och laven dör. Det behövs därför en kontinuerlig nykolonisation av laven på nya mosstuvor.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Vattendrag
Vattendrag
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· gran
· gran
· skogslönn
· skogslönn
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· mossor
· mossor
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Physciaceae, Släkte Heterodermia (elfenbenslavar), Art Heterodermia speciosa (Wulfen) Trevis. - elfenbenslav Synonymer Anaptychia speciosa (Wulfen) A.Massal.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Ett 10-tal små glest spridda populationer finns i boreala delar av Sverige. Växer vanligen på mossiga klippor och klippblock i öppna skogsklädda bergbranter med mycket hög luftfuktighet. Få lokaler är skyddade. På de flesta lokaler finns bara någon eller några dm2 varför även slumpmässiga faktorer är ett hot. Arten överlever inte en slutavverkning (inklusive hänsyn) och den finns idag enbart kvar i skog som aldrig varit kalavverkad (kontinuitetsskog). Avverkning av kontinuitetsskog är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (200-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (80-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (25-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+4bc; D1).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Elfenbenslav är en glänsande elfenbensvit till ljusgrå, rosettlik bladlav som kan bli upp till 10 cm stor. Loberna är rikligt förgrenade och 0,5–2,0 mm breda, flata till svagt konkava med läppformade uppböjda soral i spetsarna. Lobundersidorna är gråvita till svagt gulbruna med enstaka gråvita till svarta rhiziner. Apothecier är mycket sällsynta. Den karaktäristiska färgen och de läppformade, uppböjda soralen gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för elfenbenslav

Länsvis förekomst och status för elfenbenslav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för elfenbenslav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från ett 10-tal vitt spridda lokaler. Den nordligaste lokalen hittades 1977 och den har eftersöktes förgäves där en gång under 1990-talet men lokalen är svårinventerad. På samtliga lokaler finns endast mycket små populationer (någon eller några dm2) och elfenbenslaven är en av våra mest sällsynta bladlavar. På en av de rikligaste lokalerna hittades vid en noggrann inventering 1998 totalt endast ca 33 bålar med en sammanlagd area på ca 8 dm2. Utöver enstaka förekomster i Finland (rödlistad) och Norge (rödlistad) finns elfenbenslav i de centraleuropeiska bergstrakterna och i de suboceaniskt präglade delarna av Västeuropa. Arten är kosmopolitisk och förekommer från den tropiska till den boreala regionen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Heterodermia - elfenbenslavar 
  • Art
    Heterodermia speciosa(Wulfen) Trevis. - elfenbenslav
    Synonymer
    Anaptychia speciosa (Wulfen) A.Massal.

Elfenbenslav växer på mossiga klippor och klippblock i bergbranter skuggade av träd eller sällan på basen av lövträd. Hög och jämn luftfuktighet liksom skydd mot direkt solljus är uppenbarligen mycket viktigt men den finns inte i djup skugga. Arten växer på mer eller mindre fuktiga silikat- eller grönstensklippor. Silikatklippor är alltid påverkade av basiskt sippervatten. Den växer ofta tillsammans med andra rödlistade arter som ädellav Megalaria grossa och grynlav Pannaria conoplea. Den förekommer främst i syd- till sydvästlig exposition. På klippor växer den oftast på mossor på ytor med en lutning av 60–90º. Som en följd av den naturliga dynamiken hos mossor på sådana lokaler ramlar mosstuvorna, inklusive elfenbenslaven, med tiden ned till marken där både mossan och laven dör. Det behövs därför en kontinuerlig nykolonisation av laven på nya mosstuvor.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Vattendrag, Trädbärande gräsmark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Levande träd (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· mossor - Bryophyta s.lat. (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Avverkning eller andra åtgärder som exponerar klippor med elfenbenslav för direkt solljus är det största hotet. Även andra åtgärder som förändrar lokalklimatet till ett ljusare och torrare tillstånd, som dikning eller utglesning av trädskiktet, är ett hot. De små, glest spridda populationerna gör att det finns risk för att elfenbenslav skall försvinna p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Få lokaler är skyddade och fler måste skyddas. Det är viktigt att skyddade områden får en väl tilltagen skyddszon. Populationsutvecklingen måste hållas under kontinuerlig uppsikt.

Åtgärdsprogram Fastställt
Elfenbenslav är fridlyst i Sverige. Utländska namn – NO: Elfenbenslav, FI: Siimesjäkälä.

Jonsson, F. 2003. Alpasberget – ny lokal för elfenbenslav. Svensk Bot. Tidskr. 97: 176-178.

Sernander, G. 1919. Några jämtländska lavfynd. Svensk Bot. Tidskr. 13: 338–341.

Sernander-Du Rietz, G. 1969. Förekomster av Physcia magnussonii Frey i Skandinavien och på sydvästra Grönland. Svensk Bot. Tidskr. 63: 377–386.

Tønsberg, T., Gauslaa, Y., Haugan, R., Holien, H. & Timdal, E. 1996. The threatened macrolichens of Norway - 1995. Sommerfeltia 23: 1–258.

Österlind, F. O. 1942. En ny lokal för Anaptychia speciosa (Wulf.) Mass. Bot. Not. 95: 92.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Physciaceae  
  • Släkte
    Heterodermia - elfenbenslavar 
  • Art
    Heterodermia speciosa, (Wulfen) Trevis. - elfenbenslav
    Synonymer
    Anaptychia speciosa (Wulfen) A.Massal.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1987. Rev. Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.