Merrifieldia tridactyla
Fläcksprötat timjanfjädermott
Fjärilar, Mott
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Merrifieldia, Art Merrifieldia tridactyla (Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermott Synonymer radsprötat timjanfjädermott, enkelsprötat timjanfjädermott
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Livskraftig (LC)
Dokumentation Enkelsprötat timjanfjädermott är en art som lätt kan förväxlas med radsprötat timjanfjädermott (Merrifieldia leucodactyla) och finns på samma typer av lokaler. Därför är inte alltid varje fyndangivelse helt säker, om man inte är väl bekant med båda arterna och vet hur man särskiljer dem. Enkelsprötat timjanfjädermott är känd från 9 sydliga landskap – mest i sydost och nordligast i Uppland – samt från Gotska Sandön. Uppskattningsvis förekommer arten på högst några tiotal platser på fastlandet och något mer frekvent på Öland och Gotland, där lokalerna är mer att betrakta som metapopulationer. Fjädermottet är begränsat till varma och öppna sandmarker med timjan (Thymus serpyllum), som är larvens värdväxt. Lokalerna kan vara mycket små (exempelvis i Kalmar län i Högsby vid Valåkra bara ca 20 kvm) medan några få lokaler kan vara upp till något hektar eller lite däröver. På fastlandet är lokalerna mycket isolerade och genomgående försämras deras kvalitet genom upphörd hävd med igenväxning eller exploatering. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Länsvis förekomst och status för fläcksprötat timjanfjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Västergötland och Uppland, men inte från Halland, Bohuslän, Dalsland eller Närke (Svensson et. al 1994). Det är den vanligaste av de båda arterna men fynd från fastlandet är mycket fåtaliga under de senaste 15 åren. Dessa är främst från östligaste Skåne, Västergötland och Uppland (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är dock arten fortfarande lokalt vanlig, både på sand- och, särskilt på alvarmarkerna. Den förekommer i nästan alla europeiska länder utom på Medelhavsöarna. Närmast oss är den inte funnen i Norge (Razowski 1996).
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljPterophoroidea
-
FamiljPterophoridae - fjädermott
-
UnderfamiljPterophorinae
-
SläkteMerrifieldia
-
ArtMerrifieldia tridactyla(Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermottSynonymerradsprötat timjanfjädermottenkelsprötat timjanfjädermott
Enkelsprötat timjanfjädermott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum och stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på torrängar, åsar, sandmarker och alvarmark, även på vegetationsfattiga, grusiga och steniga alvar. Den flyger från mitten till slutet juni genom juli månad och är nattaktiv. Larven lever i blomhuvudena på blommor eller frön av timjan (Svensson 1993, Gielis 1996).
Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
- Igenplantering (Stor negativ effekt)
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
- Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Gielis, C. 1996. Pterophoridae. In P. Huemer, O. Karsholt and L. Lyneborg (eds): Microlepidoptera of Europe 1: 1-222.
Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.
Svensson, I. 1982. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1981. Ent. Tidskr. 103: 81-88.
Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.
Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2015.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamArthropoda - leddjur
-
UnderstamHexapoda - insekter
-
KlassInsecta - egentliga insekter
-
OrdningLepidoptera - fjärilar
-
ÖverfamiljPterophoroidea
-
FamiljPterophoridae - fjädermott
-
UnderfamiljPterophorinae
-
SläkteMerrifieldia
-
ArtMerrifieldia tridactyla, (Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermottSynonymerradsprötat timjanfjädermottenkelsprötat timjanfjädermott
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2015.