Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fläcksprötat timjanfjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Merrifieldia tridactyla
Fläcksprötat timjanfjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 18-23 mm. Framvinge tvåflikig och gråvit till ljusgul med ljusbruna fjäll över vingen. Vingfransar bruna till svartbruna. Bakvingarna bruna och treflikiga med bruna till svartbruna fransar (Gielis 1996). Enkelsprötat timjanfjädermott går inte utseendemässigt att skilja från ojämnsprötat timjanfjädermott utan genitalieundersökning eller genom att titta på antennerna i förstoring. Hos ojämnsprötat timjanfjädermott är antennerna ljusa med mörka fläckar ojämnt utspridda. Hos enkelsprötat timjanfjädermott är de istället ljusa med en rak och jämn genomgående linje (Svensson 1982).
Utbredning
Länsvis förekomst för fläcksprötat timjanfjädermott Observationer i  Sverige för fläcksprötat timjanfjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Västergötland och Uppland, men inte från Halland, Bohuslän, Dalsland eller Närke (Svensson et. al 1994). Det är den vanligaste av de båda arterna men fynd från fastlandet är mycket fåtaliga under de senaste 15 åren. Dessa är främst från östligaste Skåne, Västergötland och Uppland (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är dock arten fortfarande lokalt vanlig, både på sand- och, särskilt på alvarmarkerna. Den förekommer i nästan alla europeiska länder utom på Medelhavsöarna. Närmast oss är den inte funnen i Norge (Razowski 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Enkelsprötat timjanfjädermott är en art som lätt kan förväxlas med radsprötat timjanfjädermott (Merrifieldia leucodactyla) och finns på samma typer av lokaler. Därför är inte alltid varje fyndangivelse helt säker, om man inte är väl bekant med båda arterna och vet hur man särskiljer dem. Enkelsprötat timjanfjädermott är känd från 9 sydliga landskap – mest i sydost och nordligast i Uppland – samt från Gotska Sandön. Uppskattningsvis förekommer arten på högst några tiotal platser på fastlandet och något mer frekvent på Öland och Gotland, där lokalerna är mer att betrakta som metapopulationer. Fjädermottet är begränsat till varma och öppna sandmarker med timjan (Thymus serpyllum), som är larvens värdväxt. Lokalerna kan vara mycket små (exempelvis i Kalmar län i Högsby vid Valåkra bara ca 20 kvm) medan några få lokaler kan vara upp till något hektar eller lite däröver. På fastlandet är lokalerna mycket isolerade och genomgående försämras deras kvalitet genom upphörd hävd med igenväxning eller exploatering. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Enkelsprötat timjanfjädermott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum och stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på torrängar, åsar, sandmarker och alvarmark, även på vegetationsfattiga, grusiga och steniga alvar. Den flyger från mitten till slutet juni genom juli månad och är nattaktiv. Larven lever i blomhuvudena på blommor eller frön av timjan (Svensson 1993, Gielis 1996).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Merrifieldia, Art Merrifieldia tridactyla (Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermott Synonymer radsprötat timjanfjädermott, enkelsprötat timjanfjädermott

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Enkelsprötat timjanfjädermott är en art som lätt kan förväxlas med radsprötat timjanfjädermott (Merrifieldia leucodactyla) och finns på samma typer av lokaler. Därför är inte alltid varje fyndangivelse helt säker, om man inte är väl bekant med båda arterna och vet hur man särskiljer dem. Enkelsprötat timjanfjädermott är känd från 9 sydliga landskap – mest i sydost och nordligast i Uppland – samt från Gotska Sandön. Uppskattningsvis förekommer arten på högst några tiotal platser på fastlandet och något mer frekvent på Öland och Gotland, där lokalerna är mer att betrakta som metapopulationer. Fjädermottet är begränsat till varma och öppna sandmarker med timjan (Thymus serpyllum), som är larvens värdväxt. Lokalerna kan vara mycket små (exempelvis i Kalmar län i Högsby vid Valåkra bara ca 20 kvm) medan några få lokaler kan vara upp till något hektar eller lite däröver. På fastlandet är lokalerna mycket isolerade och genomgående försämras deras kvalitet genom upphörd hävd med igenväxning eller exploatering. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (100-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Vingbredd 18-23 mm. Framvinge tvåflikig och gråvit till ljusgul med ljusbruna fjäll över vingen. Vingfransar bruna till svartbruna. Bakvingarna bruna och treflikiga med bruna till svartbruna fransar (Gielis 1996). Enkelsprötat timjanfjädermott går inte utseendemässigt att skilja från ojämnsprötat timjanfjädermott utan genitalieundersökning eller genom att titta på antennerna i förstoring. Hos ojämnsprötat timjanfjädermott är antennerna ljusa med mörka fläckar ojämnt utspridda. Hos enkelsprötat timjanfjädermott är de istället ljusa med en rak och jämn genomgående linje (Svensson 1982).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fläcksprötat timjanfjädermott

Länsvis förekomst och status för fläcksprötat timjanfjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fläcksprötat timjanfjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Västergötland och Uppland, men inte från Halland, Bohuslän, Dalsland eller Närke (Svensson et. al 1994). Det är den vanligaste av de båda arterna men fynd från fastlandet är mycket fåtaliga under de senaste 15 åren. Dessa är främst från östligaste Skåne, Västergötland och Uppland (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är dock arten fortfarande lokalt vanlig, både på sand- och, särskilt på alvarmarkerna. Den förekommer i nästan alla europeiska länder utom på Medelhavsöarna. Närmast oss är den inte funnen i Norge (Razowski 1996).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Merrifieldia  
  • Art
    Merrifieldia tridactyla(Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermott
    Synonymer
    radsprötat timjanfjädermott
    enkelsprötat timjanfjädermott

Enkelsprötat timjanfjädermott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum och stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på torrängar, åsar, sandmarker och alvarmark, även på vegetationsfattiga, grusiga och steniga alvar. Den flyger från mitten till slutet juni genom juli månad och är nattaktiv. Larven lever i blomhuvudena på blommor eller frön av timjan (Svensson 1993, Gielis 1996).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Blottad mark, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· timjan - Thymus (Viktig)
Främst tillbakagången av backtimjan på grund av upphörd eller minskad beteshävd samt kvävenedfallet som tillför näring i marken. Detta bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter som tränger ut timjan vilken är konkurrenssvag mot hög omgivande vegetation. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Den minskade hävden bidrar även till utebliven eller svag markstörning som gör det svårare för backtimjan att föryngra sig. Även exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktigt om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och röjningar kan därför vara nödvändiga att göra varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv, även om den lågväxande timjanplantan är bra på att klara hårt bete. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete, därför måste det hållas under kontroll.

Gielis, C. 1996. Pterophoridae. In P. Huemer, O. Karsholt and L. Lyneborg (eds): Microlepidoptera of Europe 1: 1-222.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Svensson, I. 1982. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1981. Ent. Tidskr. 103: 81-88.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Merrifieldia  
  • Art
    Merrifieldia tridactyla, (Linnaeus, 1758) - fläcksprötat timjanfjädermott
    Synonymer
    radsprötat timjanfjädermott
    enkelsprötat timjanfjädermott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2015.