Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fågelarv

Organismgrupp Kärlväxter Holosteum umbellatum
Fågelarv Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fågelarv är en ettårig, höstgroende, blågrön, 0,5–2 dm hög, enkel eller från basen grenig ört med motsatta blad. Bladen är helbräddade, kala eller sällan med glandelhår; de basala är vanligen 1–1,5 cm långa medan de övre är mindre. Blomknippena är flocklika med upp till 10 blommor. Efter blomningen förlängs blomskaften starkt och riktas nedåt. När kapslarna är mogna riktas de åter uppåt. Kronbladen är längre än fodret, vita eller svagt rosa. Fågelarv kan påminna om ettåriga arvar i släktet Cerastium, men blomknippena är flocklika. Arten blommar tidigt på våren, i april och maj, och vissnar sedan bort. Blommorna besöks av flugor och bin men självpollinering verkar ofta förekomma.
Utbredning
Länsvis förekomst för fågelarv Observationer i  Sverige för fågelarv
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fågelarv förekommer i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland, i Småland, Västergötland, Östergötland och Södermanland, är sällsynt i de flesta landskap utan på Öland där den har 150-tal aktuella lokaler. Den har också påträffats i andra landskap, t ex i Halland och Östergötland, som tillfälligt ogräs. Arten verkar minska, bl a är den ej återfunnen i sydvästra Skåne. Det kan bero på att arten är lätt att förbise, men eftersom antalet lämpliga biotoper minskar kan tillbakagången vara verklig. Den varierar starkt i frekvens från år till år beroende på årsmånen. I övriga Norden förekommer den endast i Danmark där den är sällsynt. Världsutbredningen omfattar i stort sett hela Europa utom de västligaste delarna. Fågelarv finns också i västra Asien och i Nordafrika samt som införd i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer främst i Skåne och på Öland och Gotland, enstaka förekomster i andra landskap. Fågelarv växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, t ex alvarmark, sandiga havsstränder, trädor, grustag, vägkanter, kyrkogårdar, samt på sandstäpp. Fågelarv är liten och konkurrenssvag, olika typer av igenväxning är ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 110 (80-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 508 (400-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Fågelarv växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, t ex alvarmark där den växer på mosskuddar på kalksten, sandiga havsstränder, åkrar, trädor, grustag, vägkanter samt på sandstäpp på kalkrika, humusfattiga och torra sandjordar. Sällsynt har den hittats i häckar och på grusgångar. I inre Småland (Huskvarna och Mörlunda) har den under senare år hittats på kyrkogårdar. Vegetationen är gles och ibland påverkad av bete och tramp. Omröring av markens ytlager är ibland gynnsamt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Holosteum (fågelarvar), Art Holosteum umbellatum L. - fågelarv Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer främst i Skåne och på Öland och Gotland, enstaka förekomster i andra landskap. Fågelarv växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, t ex alvarmark, sandiga havsstränder, trädor, grustag, vägkanter, kyrkogårdar, samt på sandstäpp. Fågelarv är liten och konkurrenssvag, olika typer av igenväxning är ett hot mot arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-25000). Antalet lokalområden i landet skattas till 110 (80-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 508 (400-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Fågelarv är en ettårig, höstgroende, blågrön, 0,5–2 dm hög, enkel eller från basen grenig ört med motsatta blad. Bladen är helbräddade, kala eller sällan med glandelhår; de basala är vanligen 1–1,5 cm långa medan de övre är mindre. Blomknippena är flocklika med upp till 10 blommor. Efter blomningen förlängs blomskaften starkt och riktas nedåt. När kapslarna är mogna riktas de åter uppåt. Kronbladen är längre än fodret, vita eller svagt rosa. Fågelarv kan påminna om ettåriga arvar i släktet Cerastium, men blomknippena är flocklika. Arten blommar tidigt på våren, i april och maj, och vissnar sedan bort. Blommorna besöks av flugor och bin men självpollinering verkar ofta förekomma.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fågelarv

Länsvis förekomst och status för fågelarv baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fågelarv

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fågelarv förekommer i Skåne, Blekinge, på Öland, Gotland, i Småland, Västergötland, Östergötland och Södermanland, är sällsynt i de flesta landskap utan på Öland där den har 150-tal aktuella lokaler. Den har också påträffats i andra landskap, t ex i Halland och Östergötland, som tillfälligt ogräs. Arten verkar minska, bl a är den ej återfunnen i sydvästra Skåne. Det kan bero på att arten är lätt att förbise, men eftersom antalet lämpliga biotoper minskar kan tillbakagången vara verklig. Den varierar starkt i frekvens från år till år beroende på årsmånen. I övriga Norden förekommer den endast i Danmark där den är sällsynt. Världsutbredningen omfattar i stort sett hela Europa utom de västligaste delarna. Fågelarv finns också i västra Asien och i Nordafrika samt som införd i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Holosteum - fågelarvar 
  • Art
    Holosteum umbellatumL. - fågelarv

Fågelarv växer på torr, öppen, glest bevuxen mark, t ex alvarmark där den växer på mosskuddar på kalksten, sandiga havsstränder, åkrar, trädor, grustag, vägkanter samt på sandstäpp på kalkrika, humusfattiga och torra sandjordar. Sällsynt har den hittats i häckar och på grusgångar. I inre Småland (Huskvarna och Mörlunda) har den under senare år hittats på kyrkogårdar. Vegetationen är gles och ibland påverkad av bete och tramp. Omröring av markens ytlager är ibland gynnsamt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Fågelarven är liten och konkurrenssvag. Igenväxning, t ex på grund av upphört bete och skogsplantering, är det allvarligaste hotet. Ogräsmedel och gödsel är sannolikt också skadliga. Trädesbrukets upphörande har medfört att arealen lämpliga marker minskat.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
En huvudbiotop för fågelarv är den sydöstskånska sandstäppen, som måste bevaras. På Öland är de flesta lokalerna belägna på Stora Alvaret och fortsatt anpassad betesdrift är nödvändigt. På lokaler med bete bör hävden bibehållas och igenväxning förhindras. Ogräsmedel och gödsling bör undvikas. Arten övervakas av floraväktare.
Fågelarv är den enda arten i släktet Holosteum i Sverige. Utländska namn – NO: Fuglearve, DK: Skærmarve, GB: Jagged Chickweed.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Bringer, K.-G. m fl 1995. Fågelarv, Holosteum umbellatum på Öland våren 1995. Krutbrännaren 4 (2): 58–60.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Olsson, K.-A. 1983. Floran i Fjälkestad. Svensk Bot. Tidskr. 77: 367–409.

Pedersen, A. 1959. Caryophyllaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 55: 157–267.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59–118.

Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. Geografiska Annaler 1922: 221–444.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Holosteum - fågelarvar 
  • Art
    Holosteum umbellatum, L. - fågelarv
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev. Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2006.