Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  falsk djävulssopp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Rubroboletus legaliae
Falsk djävulssopp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
I Sverige finns fyra stora sällsynta arter ädelsoppar med gråaktig hatt och mer eller mindre rödaktigt porlager (djävulssopp B. satanas, falsk djävulssopp B. legaliae, rosensopp B. rhodoxanthus och purpursopp B. rhodopurpureus). Dessa har länge sammanblandats och de fåtaliga svenska fynden har tillförts än det ena eller andra namnet. Fruktkropparna hos alla arter blir med åldern mer eller mindre brunaktiga och kan då i många fall vara helt omöjliga att bestämma till art. Sentida noga dokumenterade fynd har dock visat att samtliga dessa fyra arter förmodligen förekommer i Sverige, om än extremt ovanliga och att de delvis har olika utbredningsbild och ekologi.

Falsk djävulssopp skiljs från de övriga i gruppen på att tillsammans med den äkta djävulssoppen ha ljusare vitt-gult fruktkött medan rosensoppen har mera utpräglat gult kött i såväl hatt som fot. Purpursoppen har också gult fruktkött men blånar så snabbt att denna färg bara ses under bråkdelen av en sekund. Att skilja falsk djävulssopp och rosensopp kan däremot vara mycket svårt och ibland omöjligt. Förutom skillnader i köttets färgtoner anges rosensoppens fot vara mera cylindrisk och har ett grövre och mera kontrastrerande nätmönster. Fruktköttet hos falsk djävulssopp uppges också ha en doft som påminner om libbsticka eller "buljong", som märks speciellt tydligt vid intorkning. Det svenska materialet från Östergötland är DNA-sekvenserat vilket också bekräftat arttillhörigheten.
Utbredning
Länsvis förekomst för falsk djävulssopp Observationer i  Sverige för falsk djävulssopp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Falsk djävulssopp är extremt sällsynt i Sverige och med säkerhet enbart känd från två växtplatser (Linköping, Östergötland och Drottningholms slottspark, Uppland). På Öland finns arten uppgiven från flera lokaler men alla sentida fynd har visat sig tillhöra andra arter. Troligen finns även falsk djävulssopp på ön men nya fynd behövs för att säkert konfirmera detta. I Norge finns endast ett fynd (DD) och i Danmark cirka 10 lokaler (EN). De båda svenska förekomsterna gör att man kan misstänka att arten eventuellt kommit till platsen med trädplantor vid anläggandet av parkmiljöerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Bildar mykorrhiza med ek på kalkrik mark i solvarma lägen i ädellövskogar, parker och brynmiljöer. Endast två aktuella lokaler i landet, en i Sörmland och en i Östergötland, båda fyndplatser under ek. Växer i en väl undersökt miljö. Uppenbarligen en mycket sällsynt art som tidigare har sammanblandats med B. rhodoxanthus och B. rhodopurpureus. Har sin huvudsakliga utbredning i södra Europa. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (40-80) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Båda fyndplatserna i Sverige utgör parkmiljöer där den växer under ek (Quercus). I Danmark och på kontinenten är den även känd att växa med bok (Fagus). I Danmark är den funnen under både ek och bok medan det enda norska fyndet är gjort under ek. Gemensamt för artens ekologi i hela Europa är att den föredrar kalkrika, varma och mer eller mindre glesa skogsmiljöer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Boletales, Familj Boletaceae, Släkte Rubroboletus, Art Rubroboletus legaliae (Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin. - falsk djävulssopp Synonymer Rubroboletus le-galiae (Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin., Boletus legaliae Pilát, Boletus le-galiae Pilát ex Pilát & Dermek

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Ej tillämplig (NA)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek på kalkrik mark i solvarma lägen i ädellövskogar, parker och brynmiljöer. Endast två aktuella lokaler i landet, en i Sörmland och en i Östergötland, båda fyndplatser under ek. Växer i en väl undersökt miljö. Uppenbarligen en mycket sällsynt art som tidigare har sammanblandats med B. rhodoxanthus och B. rhodopurpureus. Har sin huvudsakliga utbredning i södra Europa. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (40-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 25000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 (40-80) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
I Sverige finns fyra stora sällsynta arter ädelsoppar med gråaktig hatt och mer eller mindre rödaktigt porlager (djävulssopp B. satanas, falsk djävulssopp B. legaliae, rosensopp B. rhodoxanthus och purpursopp B. rhodopurpureus). Dessa har länge sammanblandats och de fåtaliga svenska fynden har tillförts än det ena eller andra namnet. Fruktkropparna hos alla arter blir med åldern mer eller mindre brunaktiga och kan då i många fall vara helt omöjliga att bestämma till art. Sentida noga dokumenterade fynd har dock visat att samtliga dessa fyra arter förmodligen förekommer i Sverige, om än extremt ovanliga och att de delvis har olika utbredningsbild och ekologi.

Falsk djävulssopp skiljs från de övriga i gruppen på att tillsammans med den äkta djävulssoppen ha ljusare vitt-gult fruktkött medan rosensoppen har mera utpräglat gult kött i såväl hatt som fot. Purpursoppen har också gult fruktkött men blånar så snabbt att denna färg bara ses under bråkdelen av en sekund. Att skilja falsk djävulssopp och rosensopp kan däremot vara mycket svårt och ibland omöjligt. Förutom skillnader i köttets färgtoner anges rosensoppens fot vara mera cylindrisk och har ett grövre och mera kontrastrerande nätmönster. Fruktköttet hos falsk djävulssopp uppges också ha en doft som påminner om libbsticka eller "buljong", som märks speciellt tydligt vid intorkning. Det svenska materialet från Östergötland är DNA-sekvenserat vilket också bekräftat arttillhörigheten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för falsk djävulssopp

Länsvis förekomst och status för falsk djävulssopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för falsk djävulssopp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Falsk djävulssopp är extremt sällsynt i Sverige och med säkerhet enbart känd från två växtplatser (Linköping, Östergötland och Drottningholms slottspark, Uppland). På Öland finns arten uppgiven från flera lokaler men alla sentida fynd har visat sig tillhöra andra arter. Troligen finns även falsk djävulssopp på ön men nya fynd behövs för att säkert konfirmera detta. I Norge finns endast ett fynd (DD) och i Danmark cirka 10 lokaler (EN). De båda svenska förekomsterna gör att man kan misstänka att arten eventuellt kommit till platsen med trädplantor vid anläggandet av parkmiljöerna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Rubroboletus  
  • Art
    Rubroboletus legaliae(Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin. - falsk djävulssopp
    Synonymer
    Rubroboletus le-galiae (Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin.
    Boletus legaliae Pilát
    Boletus le-galiae Pilát ex Pilát & Dermek

Båda fyndplatserna i Sverige utgör parkmiljöer där den växer under ek (Quercus). I Danmark och på kontinenten är den även känd att växa med bok (Fagus). I Danmark är den funnen under både ek och bok medan det enda norska fyndet är gjort under ek. Gemensamt för artens ekologi i hela Europa är att den föredrar kalkrika, varma och mer eller mindre glesa skogsmiljöer.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Den falska djävulssoppen är extremt sällsynt och de fåtaliga mycelen riskerar av rent slumpmässiga orsaker försvinna.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Parkförvaltningen på de kända lokalerna bör informeras om den sällsynta svampen och i mån av möjlighet anpassa parkskötseln för att optimera överlevnaden av värdträden. Om nya fynd i mera naturliga miljöer görs bör dessa biotoper erhålla skydd och anpassad skötsel.
Äldre fynduppgifter av rosensopp (B. rhodoxanthus) från Drottningsholms slottspark avser i själva verket falsk djävulssopp (B. legaliae) vilket sentida återfynd visat.

Knudsen, H. & Taylor, A. 2012. Boletus. In Knudsen, H. & Vesterholt, J. 2012: Funga Nordica. Nordsvamp - Copenhagen.

Vesterholt, J. & Holm, M. 2002. Store rørhatte med røde rørmundinger. Svampe 45: 1-10. (foto på B. rhodopurpureus, legaliae och rhodoxanthus).

Vesterholt, J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal. (foto på B. legaliae och rhodopurpureus).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Boletales  
  • Underordning
    Boletineae  
  • Familj
    Boletaceae  
  • Släkte
    Rubroboletus  
  • Art
    Rubroboletus legaliae, (Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin. - falsk djävulssopp
    Synonymer
    Rubroboletus le-galiae (Pilát ex Pilát & Dermek) Della Maggiora & Trassin.
    Boletus legaliae Pilát
    Boletus le-galiae Pilát ex Pilát & Dermek
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2012