Pteraster pulvillus
Femhörnig knubbsjöstjärna
Tagghudingar, Sjöstjärnor
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Asteroidea (sjöstjärnor), Ordning Velatida, Familj Pterasteridae (knubbsjöstjärnor), Släkte Pteraster, Art Pteraster pulvillus M.Sars, 1861 - femhörnig knubbsjöstjärna Synonymer
Kriterier B1ab(iii); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Livskraftig (LC)
-
2000 Livskraftig (LC)
Dokumentation En liten, uppblåst, nästan femkantig (pentagonal) art med fem armar och med täckande, tunn, vårtig hud på översidan. Arten lever på ca 40-150 meters djup på hårda bottnar. I svenska vatten påträffas den normalt djupare än ca 70 meter. Levnadssättet är okänt, men man vet att några arter av detta vanligen djuplevande släkte lever av svampdjur. Arten har cirkumboreal utbredning och förekommer norra Nordsjön, längs hela Norges kust inklusive Svalbard, Frans Josefs land, västerut till Färöarna, norra Brittiska öarna söderut till Galway på Irlands västkust samt även i västra Atlanten söderut till Cape Cod i delstaten New York, i Berings hav och i norra Stilla havet. I våra vatten förekommer den endast i Bohuslän, där Singlefjordsområdet och Björns rev är de enda kända förekomstområdena. Med tanke på artens arktiska utbredning kan ökade vattentemperaturer utgöra ett hot i framtiden. Antalet lokalområden i landet skattas till 2 (1-4). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 300 (200-500) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ab(iii); D2).
Diameter upp till 4 cm. Kroppen är stjärnformig och svampig i konsistensen, skivan stor och uppsvälld och armarna mycket korta. Färgen är grågul, och översidan täcks av tunn hud, taggar och hudklädda paxiller som ger ett vårtigt utseende. Hela översidan täcks av ett s.k. supradorsalmembran som bärs upp av paxiller i huden. Var och en av dessa paxiller delar upp sig i 15 taggar, vilka är långa, smala, runda i spetsen och sticker ut åt sidorna och uppåt. Översidans taggar är korta och trubbiga. Ingen tydlig madreporit syns. Huden har istället små öppningsbara porer för intag av vatten och en stor analöppning mitt på skivan.
Länsvis förekomst och status för femhörnig knubbsjöstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Femhörnig knubbsjöstjärna förekommer i begränsade områden i Skagerrak, i norra Nordsjön, längs Norges kust inklusive Svalbard, Frans Josefs land, västerut till Färöarna och norra Brittiska öarna söderut till Galway på Irlands västkust. Den har s.k. cirkumboreal utbredning och finns även i västra Atlanten söderut till Cape Cod, i Berings hav och i norra Stilla havet.
I våra vatten förekommer den endast i Bohuslän, där Singlefjordsområdet och Björns rev är de enda kända förekomstområdena. Med tanke på artens arktiska utbredning kan ökade vattentemperaturer utgöra ett hot i framtiden.
-
RikeAnimalia - djur
-
StamEchinodermata - tagghudingar
-
ÖverklassAsterozoa - asterozoer
-
KlassAsteroidea - sjöstjärnor
-
OrdningVelatida
-
FamiljPterasteridae - knubbsjöstjärnor
-
SläktePteraster
-
ArtPteraster pulvillusM.Sars, 1861 - femhörnig knubbsjöstjärna
Femhörnig knubbsjöstjärna lever på 30-150 meters djup (undantagsvis så grunt som 15 m och så djupt som 3 700 m) på hårda bottnar. Levnadssättet är okänt, men man vet att några arter av detta vanligen djupvattenslevande släkte livnär sig av svampdjur. Detta kan möjligen vara fallet även hos femhörnig knubbsjöstjärna. Man vet inte mycket om utvecklingen, men flera av släktets arter har direktutveckling och yngelvård. Produktionen av slem försvårar för predatorer att svälja eller bita i sjöstjärnan och fyller alltså en försvarsfunktion.
Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö
Biotoper som är viktiga för arten: Hav
Substrat/Föda:Påverkan
- Klimatförändringar (Stor negativ effekt)
Etymologi: pulvillus (lat.) = liten dyna/kudde; pulvinus (lat.) = dyna eller kudde; diminutivsuffixet -illus (lat.).
Uttal: [Pteráster pulvíllus]
Hayward, P. J. & Ryland, J. S. 2002. Handbook of the Marine Fauna of North-West Europe. Oxford University Press.
Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater. Utgåva 2.
Moen, F. E. & Svensen. E. 2004. Dyreliv i havet. KOM Förlag.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tagghudingar-svalgsträngsdjur. Echinodermata-Hemichordata. 2013. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.
Picton, B. 1993. A Field Guide to the Shallow-water Echinoderms of the British Isles. Immel Publishing Limited.
Southward, E. C & Campbell, A. C. 2006. Echinoderms. Synopses of the British Fauna (New Series) No 56. Linnean Society of London.
Bearbetat material från kommande Nationalnyckelvolymen Tagghudingar-Svalgsträngsdjur Utgivningsår 2013. ISBN 978-91-88506-82-5.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).
-
RikeAnimalia - djur
-
StamEchinodermata - tagghudingar
-
ÖverklassAsterozoa - asterozoer
-
KlassAsteroidea - sjöstjärnor
-
OrdningVelatida
-
FamiljPterasteridae - knubbsjöstjärnor
-
SläktePteraster
-
ArtPteraster pulvillus, M.Sars, 1861 - femhörnig knubbsjöstjärna
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Malin Strand, Hans G. Hansson & Tomas Cedhagen 2013 (kännetecken, ekologi, utbredning). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).